Ett av de två projekten som tilldelats medel är ”Nordic centre for research on gender equality in research and innovation (Nordicore)”. Mari Teigen leder tillsammans med Liza Reizel den forskargrupp vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo, Norge, som tilldelats 21,8 miljoner norska kronor. En utgångspunkt är likheter och skillnader mellan akademin och övriga arbetsmarknaden.

– Ett av spåren handlar om hur förhållandet mellan arbetsliv och familjeliv skapar olika karriärmönster för kvinnor och män. Studier har visat att kvinnor faktiskt inte lämnar akademin i högre grad än män, som det har antagits, men att kvinnors karriärutveckling är långsammare. Vad beror det på?, säger Mari Teigen.

Flera av forskarna i projektet har tidigare ägnat sig åt arbetsmarknaden generellt. Projektet tar avstamp i deras studier, som bland annat visar att nordiska länder särskiljer sig genom en mer könssegregerad arbetsmarknad än andra länder, och en relativt lång föräldraledighet som främst tas ut av kvinnor. Det påverkar karriärmöjligheterna.

Ska bidra till långsiktig förändring

Forskarna ska också undersöka jämställdhetsåtgärder som gjorts inom akademin, vilka som lett framåt och vilka som bara lagts till handlingarna. Två av spåren i projektet handlar om att involvera forskningspolitiska aktörer i projektet, för att säkerställa att resultatet kan bidra till långsiktig förändring, samt att möjliggöra kunskapsutbyte mellan bland annat forskare, studenter, beslutsfattare och jämställdhetspraktiker.

– Tanken är att vi ska kunna säga något om vilka som är de stora hindren för jämställdhet inom akademin, och om det skiljer sig från övriga arbetslivet. Det blir intressant att se vad det finns för skillnader mellan de olika länderna, och vad som är gemensamma mönster, säger Mari Teigen.

Gabriele Griffin, Uppsala universitet i Sverige, leder den andra gruppen forskare som tilldelats 20 miljoner norska kronor för projektet ”Beyond the Gender Paradox: Women’s Careers in Technology-Driven Research and Innovation in and outside of Academe”. Två områden som fokuseras är vårdsektorn och spelindustrin, vars könade strukturer forskarna menar har bäring på akademin.

– Vi ser en ökande digitalisering av vårdsektorn, där framför allt kvinnor arbetar. Det har antagits att det leder till mer osäkra arbetsvillkor, men vi är inte så säkra på det. Däremot förändrar teknikutvecklingen mönstren på arbetsmarknaden och hur ojämställdhet tar sig uttryck, säger Gabriele Griffin.

E-hälsa och digital humaniora utgör två av de fyra spåren i forskningsprojektet. Användandet av digitala verktyg för att förbättra människors tillgång till sjukvård är av intresse inte minst i Nordens glesbefolkade regioner.

Humanistisk forskning möter digitaliseringen

Förutom den kvinnodominerade vårdsektorn utgör spelindustrin ett viktigt område. Nordiska länder ligger i framkant där, och även om det är en mansdominerad bransch så har spelföretag i nordiska länder en större andel kvinnor anställda än spelföretag i andra länder. Digital humaniora, det vill säga humanistisk forskning i skärningspunkten med den digitala teknologin, är av särskild relevans för spelindustrin.

– Liksom vårdsektorn är humanistisk forskning kvinnodominerad, medan teknologi traditionellt är ett område dominerat av män. Men vård och humaniora möter teknikutvecklingen och det förändrar arbetsmarknaden. Hur påverkar det kvinnors karriärmöjligheter?, säger Gabriele Griffin.

De två andra spåren i forskningsprojektet handlar om forskning och innovation i städer respektive landsbygd. I projektet ingår, förutom forskarna vid Uppsala universitet, forskare vid Tamperes universitet i Finland samt Bergens universitet och Vestlandsforskning i Norge.

Forskningsprojekten finansieras av Nordforsk, en organisation under Nordiska ministerrådet, tillsammans med svenska forskningsrådet Forte, Finlands Akademi, Centrum för forskning på Island (Rannís) och Norges Forskningsråd. Både Gabriele Griffin och Mari Teigen presenterade sina projekt på Gender Summit i Bryssel den 8-9 november 2016. Projekten startar i januari 2017.