Hat, hot och sexism nätet är ett utbrett problem. Samtidigt är kunskaperna låga. Hur tar sig näthatet i uttryck i Norden och hur kan det på bästa sätt bekämpas? Det var frågor som diskuterades på Nordiska Ministerrådets seminarium, där ett 60-tal deltagare från Norden och Baltikum var samlade. Emma Holten, dansk föredragshållare och jämställdhetsaktivist, deltog i expertpanelen. Hon tycker det är viktigt att sluta se på internet och verkligheten som två separata arenor.

– Kampen måste integreras. Jag efterlyser en förändring i förhållningssättet. Det behövs utbildning i interneträttigheter, och vi måste koppla ihop dessa med andra rättigheter som vi har utanför internet, säger Emma Holten.

Under expertseminariet diskuterades lagstiftningen gällande näthat i de nordiska länderna. Det stod klart att ländernas lagstiftningar behövs uppgraderas. Emma Holten menar att de nordiska länderna har goda förutsättningar att bli ledande på området. Hon tycker att lagstiftning bör användas för att reglera marknaden.

– Precis som det går att reglera försäljningen av alkohol kan staten kontrollera vem som tjänar pengar på porr. Det borde krävas en licens för att sälja sårbart material, som nätporr.

Det forskningsunderlag som låg på borden under konferensen visade att kvinnor drabbas i högre grad för hatyttringar av sexuell och sexistisk karaktär, och unga tjejer är särskilt utsatta. Emma Holten tror att det är en orsak till att det inte händer mycket i frågan.

– Jag tror att det skulle vara en annan debatt med snabbare åtgärder om de mest utsatta var vita, medelåldersmän.

Viktigt med intersektionellt perspektiv

Under seminariet presenterades ett antal goda exempel på hur arbetet mot näthat och sexism sker i de olika nordiska länderna. Ingrid Aspelund är aktiv i den norska varianten av ”No Hate Speech Movement”. Det är en europeisk kampanj som uppmuntrar unga att agera på sociala medier. Rent konkret kan det handla om att ta över, och vända den hatiska tonen i kommentarsfält.

– Om en person ser en kränkande kommentar, kan den gå in på vår Facebook-sida och rådgöra strategi. Vi kommer på hur vi hanterar kommentaren, och agerar sedan tillsammans, säger Ingrid Aspelund.

Hon menar att projektet fått mycket uppmärksamhet i Norge och lyckats sätta frågan på agendan. En del i verksamheten har varit utbildningar för aktörer som redan jobbar med frågor som jämställdhet och rasism.

– Det är viktigt att uppmärksamma dessa organisationer på vad som händer på nätet, så att de kan integrera den tematiken i sitt arbete, säger Ingrid Aspelund.

Hon betonar också att det är viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv i diskussionen om hatet och sexismen på nätet. I den norska kampanjen har exempelvis näthatet mot personer med normbrytande funktion belysts.

– För mig är det intersektionella perspektivet helt grundläggande. Världen är komplex. En kvinna med migrantbakgrund får ett annat bemötande på nätet än jag som är vit.

Ny form av våld mot kvinnor

Även den isländska författaren och aktivisten Thordis Elva Thorvaldsdottir deltog i expertpanelen på seminariet. Hon är känd i hemlandet för sitt arbete mot ”hämndporr”. Det handlar helt enkelt om att nakenbilder sprids utan den fotograferade personens samtycke. Ofta kan gärningsmannen vara en före detta pojkvän som vill misskreditera flickvännen, men bilderna som sprids kan också vara resultat av hacking, utpressning eller förfalskade bilder som gjorts i photoshop. Enligt Thordis Elva Thorvaldsdottir är det här väldigt viktigt att lägga ansvaret på rätt ställe.

– Att skicka nakenbilder till varandra är ett sätt att flirta bland unga. Men det förstår inte vuxna. Ofta lägger man därför ansvaret på tjejerna och undrar varför de tagit bilderna. Men skulden ska läggas på killarna som sprider bilderna utan tjejernas samtycke.

Thordis Elva Thorvaldsdottir har själv skrivit en bok om könsbaserat våld på Island. Hon menar att klä av tjejer offentligt är nästa generations variant av våldet, och liknar det med att dra av byxorna på en kvinna på gatan – med skillnaden att alla kan se den nakna kroppen under längre tid.

– Jag tycker att det är viktigt att ta upp dessa frågor i skolan, som en den av sexualkunskapen. Idag pratar man om kondom, men för att vara trygg i sitt sexualliv på nätet behövs snarare andra insatser, en virtuell kondom, säger hon.

Slutsatser ska leda till åtgärder

Seminariet mot näthat arrangerades av Danmark, som i år leder arbetet i Nordiska ministerrådet. Enligt Kira Appel, ordförande i ministerrådets ämbetsmannakommitté, kommer slutsatserna från seminariet att ligga till grund för framtida åtgärder på området. Hon menar att konferensen visar att de nordiska länderna delar liknande utmaningar.

– Det står helt klart att det finns goda möjligheter att använda och dra nytta varandras specifika erfarenheter och projekt tvärs över Norden. Vi måste bygga vidare på det arbete som redan gjorts. Det nordiska kunskapsutbytet är helt avgörande för framtida insatser, säger Kira Appel.