Skip to main content sv
Warning: Undefined array key 1 in /home/nikkhems/public_html/wp-includes/functions.php on line 1182

Ny rapport belyser transpersoners arbetslivsvillkor i Norden

""

Transpersoner är en särskilt utsatt grupp som möter olika typer av hinder i livet, inte minst i arbetslivet där villkoren för transpersoner som grupp är sämre än för majoritetsbefolkningen. Samtidigt har det de senaste åren skett bakslag när det gäller lgbti-personers livsvillkor både i Norden och globalt, och särskilt transpersoner har drabbats hårt. För att öka kunskapen om transpersoners arbetslivsvillkor och de bakomliggande faktorer som påverkar gruppens sysselsättning har NIKK sammanfattat kunskapsfältet i Norden i en ny rapport. 


Kunskapsöversikten visar att många av de hinder som transpersoner möter i och runt arbetslivet har en grund i snäva normer, något som avspeglar sig i såväl rekryteringsprocesser, arbetsmiljö och möjligheter till karriärutveckling. Att bryta mot dessa föreställningar om vad kön är innebär ofta någon typ av bestraffning från det omgivande samhället, oavsett om det sker genom att man blir bortplockad ur en rekryteringsprocess, blir diskriminerad eller illa bemött av kollegor och kunder eller får ett oprofessionellt bemötande av chefen. Susanna Young Håkansson är utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, där NIKK är placerat, och har skrivit kunskapsöversikten.

Olika typer av exkluderingsprocesser, som diskriminering och transfobiskt klimat, är vanliga hinder för att kunna ha ett tryggt och utvecklande arbetsliv. Det gäller i både sökandet efter jobb och i arbetsmiljön på en arbetsplats. Dessa arbetslivsvillkor kan ha allvarliga konsekvenser för transpersoners ekonomi, livskvalitet och hälsa.  

Susanna Young Håkansson, utredare

Resultaten från flera av rapporterna visar även att typ av könsidentitet påverkar transpersoners erfarenheter i arbetslivet. Till exempel utsätts transkvinnor för trakasserier och diskriminering i högre grad än transmän, både på arbetsplatser och i rekryteringsprocesser. Ålder är en annan viktig faktor – unga transpersoner är ofta särskilt utsatta och mycket tyder på att många transpersoner får en dålig start i arbetslivet.  

Med undantag för en rapport så tas ekonomisk utsatthet inte upp explicit i det inkluderade materialet. Men utifrån vad vi får veta om transpersoners överrepresentation när det gäller arbetslöshet, utsatthet för diskriminering, bland annat i rekrytering, sjukdom som påverkar arbetsförmågan och dåliga anställningsvillkor, såsom osäkra anställningar och låga löner, så pekar kunskapsöversiktens resultat mot att det är vanligare att personer i gruppen transpersoner än i majoritetsbefolkningen har svårt att försörja sig och riskerar eller lever i fattigdom och ekonomisk utsatthet.

Susanna Young Håkansson

Europeiska data visar att många transpersoner i Norden har svårt att klara sig ekonomiskt och en betydande andel har erfarenhet av svår ekonomisk utsatthet. I det nordiska materialet ser vi däremot få exempel på att frågor om arbetslivsvillkor och ekonomi kopplas ihop med vilka konsekvenser det får för aspekter som hälsa, bostad och andra förutsättningar för att leva ett tryggt och drägligt liv. Det är områden där mer nordisk kunskap behövs. 

Till grund för kunskapsunderlaget ligger litteratur om transpersoners arbetslivsvillkor framtagen i de nordiska länderna samt dialoger som genomförts med civilsamhällesorganisationer och arbetslivsaktörer. Intervjuer har genomförts med företrädare för civilsamhällesorganisationer på Grönland, Färöarna och Åland för att få en bild av hur situationen ser ut där.  

Genusperspektiv på gröna jobb i Norden i ny publikation

Flicka med snurra. Foto: Johnér

Flera av NIKK:s publicerade rapporter aktualiseras på nytt i en publikation som ger genusperspektiv på gröna jobb och social hållbarhet. Frågor som rör könsbundna utbildningsval, könssegregerad arbetsmarknad, normer om kompetens och fördelning av omsorgsarbete diskuteras i relation till hållbar omställning.


Under åren 2020-2022 har NIKK tagit fram kunskapsmaterial om såväl arbetsmarknad och könsbundna studieval som hållbar utveckling. Nu har NIKK samlat delar av resultaten från rapporterna i en publikation som lyfter fram hur frågor om könsbundna studieval och könssegregerad arbetsmarknad, normer om kompetens och fördelning av omsorgsarbete hänger samman med omställning till gröna jobb. Den visar bland annat hur frågor av relevans kan hämtas från flera olika samhällsområden, och att genusperspektiv krävs för att den gröna omställningen ska bli hållbar.  

— Klimatpolitiska insatser tenderar att skapa fler arbetstillfällen inom tekniska yrken, samtidigt som den som har hand om hushållet får mer att göra. Om man vill göra jobbsatsningar för klimatet och samtidigt bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, så behöver man utmana de normer och värderingar som påverkar samhällsutvecklingen, säger Jimmy Sand, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning. 

Publikationen lyfter fram och diskuterar utmaningar med den gröna omställningen utifrån fem tematiska ingångar: Kompetensförsörjning och utbildningssystem, Insatser för att bryta könssegregering, Könsmärkning av teknik respektive hållbarhet, Akademiska normer och arbetsplatskultur samt Social hållbarhet, välfärdssystem och platsens betydelse. Resultaten sammanfattas också i tjugo nyckelbudskap. 

  

Nordiskt samarbete ger nya perspektiv på sexuella trakasserier 

Det behövs fortsatt mer kunskap om hur sexuella trakasserier kan hanteras och förebyggas. För att bidra till nyanserade samtal som breddar förståelsen har NIKK tillsammans med Nationella sekretariatet för genusforskning tagit fram en antologi som publiceras i april. Forskare och skribenter från olika delar av Norden öppnar i boken upp för nya perspektiv på sexuella trakasserier, våld och rättvisa. 


​– Sexuella trakasserier är ett stort samhällsproblem i Norden och mer forskning behövs om förebyggande arbete och förståelser av sexuellt våld och trakasserier. Boken visar att Norden är en komplex region och att idén om att vissa länder har kommit så mycket längre, eller till och med är färdiga med arbetet för jämställdhet, kan stå i vägen för ett faktiskt förändringsarbete, säger Maja Lundqvist, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. 

Tillsammans med Kajsa Widegren, fil dr i genusvetenskap och Angelica Simonsson, fil dr i pedagogik, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, är hon medredaktör för den kommande antologin Re-imagining Sexual Harassment – Perspectives from the Nordic Region. Boken ges ut på engelska och publiceras 18 april på Policy Press, en del av Bristol University Press. Skribenter från olika delar av Norden bidrar utifrån perspektiv som till exempel våld i arbetslivet, sexuella trakasserier inom akademin och det juridiska systemets utmaningar och möjligheter. Akademisk text varvas med mer skönlitterära bidrag. 

–  Vi bjöd i första hand in forskare verksamma i Norden, som vi tyckte kunde ge nya perspektiv och teoretiska ingångar. Men det var också viktigt för oss med bidrag från personer utanför akademin, för att nyansera bilden av kunskap om utsatthet. Det finns erfarenheter och förkroppsligad kunskap kring utsatthet och motstånd som det icke-akademiska skrivandet kommer åt på ett bättre sätt, säger Maja Lundqvist. 

I arbetet med den här antologin har vi också fördjupat idéer och perspektiv som vuxit fram i verksamheten efter att ha jobbat med sexuella trakasserier sedan Metoo.

Fredrik Bondestam

Antologin har tagits fram i samarbete mellan NIKK och Nationella sekretariatet för genusforskning, som är placerat vid Göteborgs universitet.  

– Vi ser ett behov av kunskapslyft om sexuella trakasserier på nordisk arbetsmarknad. I arbetet med den här antologin har vi också fördjupat idéer och perspektiv som vuxit fram i verksamheten efter att ha jobbat med sexuella trakasserier sedan Metoo, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.  

Metoo-rörelsen hösten 2017 väckte mycket debatt och skapade efterfrågan på mer kunskap om sexuella trakasserier. Som svar på det har NIKK de senaste åren producerat och sammanställt flera nordiska kunskaps- och policyöversikter om sexuella trakasserier, och även administrerat en nordisk forskningssatsning om sexuella trakasserier på arbetsmarknaden. Nationella sekretariatet för genusforskning har tagit fram forskningsöversikter, deltagit i expertgrupper och samverkat i forskningsprojekt om genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i Sverige, Norden och internationellt. Det mångåriga arbetet har synliggjort problemets omfattning och komplexitet. 

– De kunskapsluckor vi har fått syn på har väckt både nyfikenhet och frustation, i relation till forskning, kunskaps- och policyutveckling och hur man tänker sig att sexuella trakasserier ska hanteras och förebyggas. Vi hoppas att boken kan bli viktig i samtalet om sexuella trakasserier. Den nyanserar och breddar förståelsen av vad sexuella trakasserier och våld är och vad det får för konsekvenser för människor som lever i Norden, säger Maja Lundqvist.   ​

Omslag för antologin Re-imagining Sexual Harassment

Webbinarium om att motverka könsuppdelning i nordisk yrkesutbildning

Den 13 september hålls webbinariet Combating gender segregation in education and labour markets. Webbinariet arrangeras av NIVA i samverkan med NIKK.


I Norden är både arbetsmarknaden och utbildningssystemen starkt könsuppdelade. Detta får konsekvenser för bland annat studie- och arbetsvillkor, löner och fördelning av makt och resurser. Könsuppdelningen är särskilt tydlig inom yrkesutbildning, vilket är fokus i rapporten Yrkesutbildning i Norden – Kunskap och insatser för att motverka könsuppdelning, som NIKK har tagit fram.

Rapportens författare Angelica Simonsson, fil. dr. i pedagogik, presenterar resultaten från rapporten. Hon berättar också om rapportens rekommendationer om vad som behöver beaktas i det framtida förändringsarbetet, för att insatser ska leda till att motverka sned könsfördelning i yrkesutbildning och på arbetsmarknaden. På webbinariet finns även möjlighet att ställa frågor. NIKK arrangerar webbinariet i samverkan med NIVA, Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health. Webbinariet är kostnadsfritt och öppet för alla.

Datum och tid: 13 september, 10.00-11.00 (CET).
Språk: Webbinariet hålls på engelska.
Anmäl dig här

Ny rapport ger genusperspektiv på framtidens hållbara arbetsliv

Foto: Johnér

Arbetsmarknaderna i Norden är i snabb och ständig förändring. Den gröna omställningen och den digitala utvecklingen ställer nya krav. Vad behöver göras för att möjliggöra en hållbar utveckling som utgår från mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen? NIKK:s nya publikation om framtidens arbetsliv i Norden belyser möjligheter och utmaningar för ett hållbart arbetsliv utifrån genusperspektiv.


Arbetsmarknader och arbetsliv står inför en rad olika utmaningar, bland annat som en konsekvens av teknologisk förändring, demografisk utveckling och regionala skillnader. Samtidigt har synen på kunskap, lärande och utbildning förändrats, liksom olika logiker för styrning. NIKK:s nya publikation Framtidens hållbara arbetsliv i Norden – Genusperspektiv på möjligheter och utmaningar beskriver förändringarna och fokuserar på tre utmaningar:

  • Det livslånga lärandet: Att skolas in i förändringsbenägenhet
  • Platsens betydelse: Distansarbete respektive platsbundet arbete
  • Anställningsformer och arbetsvillkor: Gigarbete och entreprenörskap som exempel

Genom att beskriva utmaningarna ur genusper­spektiv problematiseras antaganden om teknikdri­ven samhällsutveckling, med bäring på arbetsliv och kompetensförsörjning. De sätts också i relation till politiska mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.  

– Genusanalyser pekar på hur rådande normer och samhällsstrukturer tilldelar kvinnor och män olika roller, möjligheter och ansvar – och att dessa begränsar möjligheterna att ställa om till ett hållbart samhälle, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, där NIKK är placerat.

Publikationen tar upp exempel på när de olika aspekterna av hållbarhet inte går ihop. Ofta prioriteras ekonomiska intressen, till nackdel för social och ekologisk hållbarhet. Exemplen visar också på hur sådana ojämna prioriteringar reproducerar ojämlikheter baserade på bland annat kön, klass, ålder och etnicitet. Intersektionella analyser, det vill säga av hur olika maktordningar samverkar, är viktiga för förståelsen av genus och hållbarhet.

– Det finns många möjligheter att skapa hållbarhet i framtidens arbetsliv, men för att det ska ske krävs att maktförhållanden beaktas. Maktförhål­landen förändras inte automatiskt genom tekniska eller ekonomiska förändringar. De hittar snarare nya, andra eller fler uttryck än tidigare, säger Fredrik Bondestam.

Fokus på förändringar i arbetsliv och utbildning

Varför skapar det ökade distansarbetet ökade klyftor? Kan det samtidigt få Nordens rurala områden att blomstra? Vilka jobbar i den växande gigekonomin, där korta gigjobb förmedlas via digitala plattformar, och hur ser villkoren ut? Vilken betydelse har kön och genus i utbildning, när utbildningens funktion är starkt kopplad till arbetsmarknadens behov av att skapa anställningsbar arbetskraft? De tre utmaningarna som är i fokus i denna publikation visar på olika sätt hur arbetslivet, och de därtill kopplade utbildningssystemen, har förändrats på en rad olika sätt. Förändringarna är bland annat konsekvenser av teknologisk utveckling, avregleringar och olika logiker för styrning.

– Nya sätt att organisera arbete och efterfrågan på en mer flexibel arbetskraft utmanar också tidigare normer om arbete som platsbundet och som något där det finns ett tydligt arbetsgivaransvar. Exemplen i publikationen illustrerar hur det kan ta sig uttryck. Att belysa dessa förändringar ur genusperspektiv är helt centralt för att kunna nå en hållbar utveckling, säger Fredrik Bondestam.

För var och en av de tre utmaningarna presenterar publikationen ett antal nyckelbudskap att ta med sig i diskussioner om möjliga vägar framåt. Diskussioner som behövs för att kunna uppnå målen i Agenda 2030 och skapa ett hållbart arbetsliv, där ingen lämnas utanför. 

NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, ska som Nordiska ministerrådets samarbetsorgan bidra till att förverkliga samarbetets Vision 2030. Gemensamt för NIKK:s verksamhetsområden är att de berör några av vår tids stora utmaningar och knyter an till de globala målen för hållbar utveckling. Genom att förmedla genusperspektiv på angelägna frågor strävar NIKK efter att bidra till hållbara lösningar för samhällsutvecklingen i Norden.

Könsuppdelning inom yrkesutbildning fokus i ny rapport

I Norden är både arbetsmarknaden och utbildningssystemen starkt könsuppdelade.  Inom yrkesutbildning är könsuppdelningen särskilt tydlig. Idag lanserar NIKK en ny rapport, som beskriver kunskapsläget, utbildningssystemen och ger exempel på insatser för att bryta könsuppdelningen på yrkesutbildningar runtom i Norden. 


Kvinnor och män befinner sig inom olika utbildningar och branscher på arbetsmarknaden, men också på olika positioner i utbildnings- och arbetslivets hierarkier. Könsuppdelningen får konsekvenser för bland annat studie- och arbetsvillkor, löner och fördelning av makt och resurser. Yrkesutbildning innefattar många praktiker där kön och genus får betydelse, och könsuppdelningen är särskilt tydlig. 

På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram rapporten Yrkesutbildning i Norden – Kunskap och insatser för att motverka könsuppdelning. Rapporten beskriver kunskapsläget och utbildningssystemen i de nordiska länderna. Den ger också exempel på insatser för att bryta könsuppdelningen på yrkesutbildningar runtom i Norden. I rapportens avslutande del analyseras de olika delarna och rekommendationer och sammanfattande reflektioner över vad som behöver beaktas i det framtida förändringsarbetet presenteras.  

Få insatser fokuserar på genuskodning 

Ansatser för att minska könsskillnader i arbetsliv och utbildning sker i hög grad som en del av övergripande politiska strategier i Norden. Det görs också insatser riktade mot särskilda branscher. Rapporten visar att många av de insatser som görs för att motverka könsuppdelning syftar till att få det underrepresenterade könet att välja annorlunda. Det är däremot få av dem som fokuserar på den genuskodning som finns och återskapas i yrkesutbildningarna och på arbetsplatserna kopplade till dem.  

– Genuskodningen är nära sammanlänkad med hur arbetet värderas. Traditioner, arbetsuppgifter och kulturer i yrkena och i yrkesutbildningen kopplas samman med maskulinitet eller femininitet. Det förändras inte automatiskt i och med att andelarna kvinnor eller män inom en viss bransch förändras, säger Angelica Simonsson, fil. dr. i pedagogik och senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, som har skrivit rapporten.  

Flera skillnader och likheter i de nordiska utbildningssystemen  

De nordiska ländernas utbildningssystem har många likheter i grunden, men också flera olikheter, inte minst när det kommer till hur yrkesutbildningen är organiserad. Alla utbildningssystemen har burit med sig idén om att utjämna sociala skillnader genom utbildning. Gemensamt är också att alla nordiska länder har en enhetsskola, där alla elever läser grundskolan tillsammans. När eleverna är ungefär 15-16 år sker en övergång till gymnasienivå. Då finns det möjlighet att antingen ta del av ett högskoleförberedande utbildningsspår eller ett yrkesutbildningsspår, alternativt en kombination. En av de stora skiljelinjerna mellan länderna är hur stark uppdelningen däremellan är och vilka möjligheter det finns att få högskolebehörighet för den som väljer en yrkesutbildning.  

– Det hänger samman med de delvis skilda sätten att hantera frågan om social inkludering och jämlikhet, fortsätter Angelica Simonsson.  

En av de mest slående likheterna mellan yrkesutbildning i de nordiska länderna är fördelningen mellan pojkar och flickor i olika yrkesutbildningsområden. I rapporten presenteras statistik som illustrerar stora likheter både gällande vilka områden pojkar och flickor dominerar, och att pojkar generellt har en starkare dominans. Samtidigt innebär inriktningarna olika saker i de olika länderna och är därför inte helt jämförbara. Övergripande kan dock sägas att en nästan total dominans av pojkar syns inom energi, industri, bygg och anläggning. Flickorna dominerar istället inom vård- och omsorgsområdet. Inom områden som service och administration är könsfördelningen llt jämnare. 

Mer omfattande fokus på normer behövs  

Det finns flera förklaringsmodeller till varför könsuppdelning inom yrkesutbildning sker. Vad som står klart är att kön, yrkesutbildning och arbete hör samman. Förklaringarna bildar en komplex väv där individnivå och samhällsnivå samverkar, där politik, styrning och arbetsmarknadskrafter samverkar, och där individens valmöjligheter styrs och kringskärs såväl direkt som indirekt. Att avgränsa strategier och insatser till ett ensidigt fokus på enskilda individer inom den underrepresenterade gruppen i en särskild bransch framstår som en bristfällig lösning. 

– Det krävs ett mer omfattande och distribuerat fokus på normer och attityder, riktat mot aktörer och praktiker på flera nivåer på arbetsmarknaden och inom utbildningssystemen, säger Angelica Simonsson.  

En tillgänglig version av rapporten (på svenska) hittar du här.

Ny rapport ger genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv

Hur ska jämställdhet och hållbarhet i framtidens högteknologiska arbetsliv uppnås? I en rapport undersöks hur de nordiska länderna arbetar för att bryta könssegregeringen inom naturvetenskapliga och tekniska områden. Rapporten visar att många initiativ bygger på antagandet om att lösningen är att kvinnor ska ”ändra på sig”. Det osynliggör ojämlikhet och strukturella hinder. 


På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram rapporten Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – En nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Rapporten ger en samlad bild av vad forskningen säger, samt inventerar och analyserar insatser som görs inom STEM-sektorn i Norden. I en internationell utblick ges exempel på hur länder utanför Norden hanterar snedrekrytering till STEM-området. 

Bilden är tydlig: Både globalt och i Norden syftar initiativ oftast till att på olika sätt förändra flickor och kvinnor, snarare än att utmana könade privilegier, organisationer eller könsnormer kring naturvetenskap, teknik, matematik eller andra naturvetenskapliga ämnen. Det osynliggör strukturella hinder, säger Ulrika Jansson, som skrivit rapporten tillsammans med Jimmy Sand. 

Fokus är dessutom ofta att det är andra kvinnor som ska hjälpa kvinnor, genom att vara förebilder eller mentorer.  

Sannolikt bidrar vissa av dessa insatser till att flickor och kvinnor passas in i utbildningar och yrken som präglas av mansdominans och maskulin ämnes- och yrkeskultur. Däremot är det inte troligt att insatserna utmanar vare sig etablerade privilegier, normer eller leder till genomgripande förändring av ordinarie verksamhet och arbetsorganisation, fortsätter Ulrika Jansson. 
 

Behov av en bredare ansats 

Rapporten visar att en betydligt bredare ansats behövs. Med ett organisationsteoretiskt genusperspektiv framträder tydliga mönster. Förklaringsmodeller om könsbundna studieval, könssegregerad arbetsmarknad och könsobalans på STEM-området visar med all tydlighet att föreställningar, antaganden och normer om kön, kvinnor och män, femininet och maskulinitet begränsar och villkorar människors handlingsutrymme. Heterosexualitet är norm och etnicitet och funktionsvariation syns inte alls. 

Kopplingar mellan män, maskuliniteter och teknisk kunskap skapas i vardagliga praktiker, de är varken naturliga eller universella. De kopplingarna görs på en rad olika sätt, av olika aktörer och i olika sammanhang, säger Jimmy Sand.  

Rapporten lyfter fram att det finns normer inom utbildningssystemet, med könade ideal om vetenskap, kunskap och naturvetenskapliga ämnen, som skapar gränser för inkluderande, hållbar utbildning och ett hållbart arbetsliv.  

Dessa normer skapar förutsättningar för både mäns och kvinnors studie- och yrkesval och arbetsmarknad, på såväl individuell som strukturell nivå. De förutsättningarna faller ut till kvinnors nackdel, och till mäns fördel, berättar Jimmy Sand. 

För ett hållbart och jämställt framtida arbetsliv är det viktigt att även ställa andra frågor om kompetenser och professioner, visar rapporten. Hur ska de nordiska ländernas kompetensförsörjning garanteras och hur kan den se ut för att öka jämställdheten? Vad är det för typ av kompetenser som de nordiska länderna behöver, förutom fler ingenjörer?  
 
Forskningsöversikten, som utgör rapportens centrala del, bygger på en systematisk genomgång av 199 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter under perioden 2000–2019. Läs rapporten här.

Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – en nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM
Läs rapporten online

Här hittar du rapporten i PDF för utskrift

NIKK och NIVA bjuder in till webbinarium om sexuella trakasserier i vårdsektorn

Foto: Luke Jones

Yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdssektorn är helt centrala för att samhället ska fungera. De arbetar i frontlinjen och möter varje dag ett stort antal människor – kollegor, patienter och deras anhöriga. Forskning visar att sexuella trakasserier är ett stort problem i arbetslivet. Det gäller även vården. Den 2 mars lyfter vi dessa högaktuella frågor i webbinariet “Sexually harassed in health care – doubly vulnerable in a hard-hit sector”.


Många sjuksköterskor uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet. Den pågående pandemin har därtill blixtbelyst brister i arbetsvillkoren i vården, som redan är en utsatt sektor. De nordiska länderna har likheter och skillnader, såväl i hur sektorn är organiserad som i hur åtgärder och insatser tar sig uttryck. Nu bjuder NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, och NIVA, Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health, in till webbinariet Sexually harassed in health care – doubly vulnerable in a hard-hit sector om dessa högaktuella frågor.

Ta del av erfarenheter från den isländska hälsosektorn, det norska sjuksköterskeförbundet och den svenska, nytillträdde diskrimineringsombudsmannen, i samtal om såväl problemet som viktiga åtgärder och lösningar. Resultat från rapporten Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt presenteras och diskuteras utifrån paneldeltagarnas olika perspektiv.

Nordiska samarbeten ska motverka könssegregering på arbetsmarknaden

Hur ska könssegregeringen på arbetsmarknaden i Norden brytas? Vilka problem och lösningar finns i hälso- och vårdsektorn respektive mediebranschen? Det ska de två projekt som har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfonds programutlysning undersöka.


Under hösten 2020 genomförde NIKK en strategisk programutlysning som syftar till att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Utlysningen var riktad till samarbeten som ska utveckla och implementera relevanta lösningar på problem i relation till den könssegregerade arbetsmarknaden. Två projekt beviljades medel och ska arbeta för förändring i upp till fyra år:

Share the Care – Attracting men to nursing education to counteract a gender-segregated labour market

Projektet ska ta fram ny kunskap för att minska könssegregeringen inom den kvinnodominerade hälso- och vårdsektorn. Under den fyraåriga projektperioden kommer projektet att följa årsgrupper inom sjuksköterskeutbildningen och dokumentera anledningar till avhopp och förseningar under utbildningen och samla in viktig kunskap om hur problemen kan motverkas.

Insatserna innefattar utbildningsmaterial och kommunikation, samt särskilda plattformar för manliga studerande för att minimera riskerna för utanförskap. Studie- och karriärvägledargrupper kommer att bildas för kunskapsinsamling och främjande av män i vårdsektorn. Aktiviteterna kommer ge utbildningsinstitutioner värdefulla insikter hur de kan rekrytera och behålla män inom sjuksköterskeutbildningen. Läs mer om projektet.

Ny Nordisk Model for større ligeværd i den nordiske mediebranche

Projektet ska samla in kunskap och belysa vad som hindrar och främjar jämställdhet i mediebranschen. Detta görs i syfte att utveckla lösningar som kan leda till större jämställdhet i branschen.

Projektet löper över tre år och ska att säkerställa att kunskap om formell och informell jämställdhet i den nordiska mediebranschen delas mellan de nordiska länderna. De bästa erfarenheterna och lösningsförslagen ska identifieras, så att de kan användas i praktiken i de olika nordiska medieföretagen. Målet är en verklig förändring av normer. Erfarenheter från projektet kommer också att ligga till grund för undervisning och fortbildningskurser. Läs mer om projektet.

Forskningssatsning om sexuella trakasserier i arbetslivet

Nu görs en tvärsektoriell satsning på ett stort nordiskt forskningsbaserat kunskapslyft om sexuella trakasserier i arbetslivet. Sammanlagt satsas 4,8 miljoner danska kronor. De nordiska jämställdhetsministrarna beslöt på sitt möte den 5 november 2020 hur den treåriga forskningssatsningen ska genomföras. Satsningen finansieras av jämställdhetssektorn, men även av arbetslivssektorn, kultursektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén.


Satsningen ska bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser. Genom den här treåriga satsningen vill man stärka det nordiska genomslaget i pågående forskning, och stimulera samt skapa utrymme för innovation och samverkan med parter på arbetsmarknaden. Bland annat kommer totalt 3,6 miljoner DKK att utlysas genom två olika open calls under 2021, för att finansiera tvärnordiska forskningssamarbeten.

– Det här är en välkommen satsning på ett kunskapslyft i Norden med tydligt fokus på samverkan mellan forskning och arbetslivsaktörer. Nu börjar vi på NIKK arbetet med att förbereda utlysningarna och kommunikation om satsningen.  Den första utlysningen kommer att komma under våren 2021 och aviseras i NIKKs kanaler, säger Maria Grönroos, projektansvarig för forskningssatsningen.

Beslutet bygger bland annat på en forskningsöversikt som NIKK nyligen tagit fram. Rapporten ”Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt” publicerades i maj 2020. Den sammanställer för första gången aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och pekar ut vilka kunskapsluckor som finns.  

Läs rapporten Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt här. NIKK har även tagit fram en kortversion av forskningsöversikten, som snabbt ger en översikt över forskningsläget kring denna brännande fråga.

Updaterad 24 november 2020