Lgbti-personers livsvillkor påverkas av var i Norden man bor. På Färöarna, Grönland och Åland finns särskilda utmaningar när det gäller tillgång till stöd, riktade insatser och nätverk. Samtidigt är kunskapen om lgbti-personers villkor på Färöarna, Grönland och Åland begränsad, vilket påverkar möjligheten att utforma träffsäkra insatser och handlingsplaner.

Deepati Forsberg är projektsamordnare vid NIKK och ansvarig för den Nordiska lgbti-fonden. Hon hoppas att årets utlysning ska vara ett steg mot ett Norden med lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett var man bor:

Vi hoppas att vi genom årets utlysning av fonden kan finansiera projekt som kan bidra till att öka kunskapen och förståelsen för de problem som begränsar lgbti-personers rättigheter och möjligheter. Samtidigt som aktörer på Färöarna, Grönland och Åland ges bättre möjlighet till samarbete och kunskapsutbyte.

Sök finansiering – och gör skillnad!

Kriterierna för att få söka medel från årets utlysning ser ut som tidigare år. Bland annat ska projektet omfatta minst tre olika organisationer från minst tre olika nordiska länder (eller minst två från Norden och en från Estland, Lettland eller Litauen). Skillnaden för årets fondutlysning är att den huvudansvariga organisationen ska komma från Färöarna, Grönland eller Åland.

Läs gärna mer om årets utlysning och tipsa aktörer som skulle kunna vara intresserade att söka. Information om utlysningen finns tillgänglig på engelska, färöiska, grönländska och svenska.  

Sammantaget visar publikationen att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Norden är omfattande och under fortsatt utveckling, men att det präglas av skillnader i begreppsanvändning, strategisk inramning och rättslig reglering. Dessa skillnader påverkar hur problemet förstås, vilka grupper som synliggörs och vilka åtgärder som prioriteras inom såväl policy som praktik.

Publikationens två första delar, som bland annat lyfter hur begreppet definieras, vilka problem och utmaningar som identifieras och en analys som visar på lgbti-personers utsatthet, är skrivna av Alexandra Lebedeva, fil. dr i etik och forskare på Nationellt Centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Den tredje delen har fokus på nationell lagstiftning som rör hedersrelaterat våld och förtryck i Norden och är skriven av Johan Rosquist fil dr. i sociologi och universitetslektor i kriminologi vid Linnéuniversitetet.

Under våren finns chans att ta del av resultaten från publikationen genom ett webbinarium som arrangeras 24 mars tillsammans med Nordens välfärdcenter.

Projektet initierades av det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2024 och är en del av Nationella sekretariatets för genusforsknings verksamhetsområde ”Ett jämlikt Norden”.

Detta webbinarium erbjuder en unik möjlighet att lära sig mer om och reflektera över vägen framåt i arbetet för att garantera grundläggande rättigheter och friheter för människor som bor i Norden – ett liv fritt från negativ social kontroll, våld och förtryck, och rätten att bestämma över sin egen kropp och sexualitet.

Under webbinariet presenterar vi viktiga resultat från en ny studie som granskar politik och lagstiftning i de nordiska länderna. Vi utforskar övergången från politik till praktik och lyfter fram framgångsrikt arbete i de nordiska länderna. Webbinariet organiseras av NIKK och Nordiskt välfärdscentrum.

Webbinariet välkomnar experter som arbetar på departement med ansvar för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, samt andra nationella aktörer som är engagerade i detta arbete.

För att kunna beviljas medel från Nordisk jämställdhetsfond behöver den planerade aktiviteten starta under 2026 och genomföras inom två år. Pengarna kan till exempel användas till att ta fram gemensamma metoder, ta fram ny kunskap eller arrangera konferenser och utveckla nätverk. Ansökan görs genom ett formulär som finns tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden. 

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk jämställdhetsfond ger möjlighet till just detta. Fonden finansierar projekt där minst tre olika organisationer, från minst tre nordiska länder medverkar. Färöarna, Grönland och Åland kan utgöra ett land, och det är också möjligt att inkludera ett baltiskt land i en ansökan med åtminstone två nordiska länder. Det går fint att inkludera fler länder än tre. 

Under hösten 2026 gör vi även en utlysning för den Nordiska lgbti-fonden. Mer information kommer under våren.  

Söker ni inspiration till projekt, läs gärna på vår webbplats om beviljade projekt och i vår jubileumspublikation 10! – Resultat från 10 år av samarbete genom Nordisk jämställdhetsfond.  

Ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet roterar årsvis mellan de nordiska länderna och under 2025 var Finland och Åland gemensamt ordförande. Medlemsländerna i Nordiska ministerrådet har i programmet Pushing for Progress förbundit sig att arbeta för att stärka det nordiska samarbetet på jämställdhets- och lgbti-området, i en tid då frågorna möter motstånd. I oktober enades de nordiska jämställdhetsministrarna om att värna och främja arbetet för jämlikhet och lika rättigheter även globalt. Sanni Grahn-Laasonen, finländsk minister för social trygghet, har lett de nordiska ministrarnas samarbete med jämställdhet och lgbti:

— Vårt engagemang för Pushing for Progress-arbetet är starkt även efter vårt ordförandeår, och vi önskar Danmark och Färöarna lycka till med att föra initiativet vidare under deras kommande ordförandeskap. Det är viktigt att vi får mer stöd för vårt initiativ och stärker koalitionen av länder som är engagerade i att främja jämställdhet, sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter samt lika rättigheter för lgbti-personer.

Under FN:s kvinnokommissions årliga möte (CSW) stod ministerrådet med Finland och Åland i spetsen värd för flera möten och samtal med fokus på frågor rörande motstånd mot kvinnors rättigheter som en del av Pushing for progress. Bland annat genomfördes ett möte mellan de nordiska jämställdhetsministrarna och UN Women’s verkställande direktör Sima Bahous.

— Tillsammans kan vi stödja FN och påverka den internationella politiken i detta arbete mera effektivt men också stödja varandra med kunskapsutbyten, gemensamma uttalanden och ett gemensamt jämställdhetsprogram, säger Ålands jämställdhetsministerminister Arsim Zekaj, som delat årets ordförandeskap tillsammans med Grahn-Laasonen.

2025 var första gången ordförandeskapets delats, vilket Åland och Finland upplevt som positivt och något som har stärkt och fördjupat samarbetet på både nordisk och internationell nivå.

Män och maskulinitet

Under hösten genomfördes en seminarieserie som lyfte hur sociala normer påverkar män och pojkar, mäns roll i kriser, och hur män och pojkar kan främja ”positiv maskulinitet”, för att öka kunskapen och skapa diskussion om män och maskulinitet i de nordiska och baltiska länderna. NIKK tog under året fram en publikation som går igenom hur tidigare nordiska satsningar och underlag har diskuterat män och maskulinitet och vilka perspektiv som saknas, med syfte att vägleda den nordiska jämställdhetspolitiken framgent.

I år uppmärksammades 30-års-jubileet av FN:s Pekingdeklaration och handlingsprogram. De nordiska ministrarna diskuterade handlingsprogrammet och jubileet utifrån ett nordiskt perspektiv under Jämställdhetsdagarna i Vanda, en årligt återkommande finsk jämställdhetskonferens.

— Vi är glada över att jag fick fira denna milstolpe tillsammans med mina nordiska ministerkollegor i oktober i Vanda i samband med evenemanget Jämställdhetsdagarna. Vi diskuterade Pekingdeklarationens betydelse och nordiska framgångshistorier, avslutar minister Grahn-Laasonen.

Deepati Forsberg är ansvarig för fondadministrationen vid NIKK och ser fram emot att följa de projekt som beviljats medel; 

Vi hoppas att de projekt som fått medel kan bidra till att skapa bättre livsvillkor för lgbti-personer i Norden. I år är organisationer från alla de fem nordiska länderna och Litauen involverade i något av de beviljade projekten vilket i sig är ett bevis på att nordiskt samarbete faktiskt gör skillnad.  

Projekten kommer att fokusera på könsbaserade mord utanför heteronormativa relationer, där lgbti-kvinnor och andra marginaliserade grupper är särskilt utsatta, utveckla organisatoriska och individuella strategier för krisberedskap för hiv- och lgbti-grupper samt säkerställa och stärka den långsiktiga effekten av den nordiska digitala läroplanen för att tillgodose behoven hos lgbti-personer. 

Läs mer om projekten som beviljats i år nedan. På lgbti-fondens sida kan du också ta del av tidigare finansierade projekt och hur du går tillväga för att söka medel i nästa års utlysning. 

Projekt som beviljats medel

Mord på kvinnor utanför heterosexuella relationer: Kartläggning i de nordiska och baltiska länderna

Projektet belyser en gemensam blind fläck i nordisk-baltisk forskning om kvinnomord – fall som sker utanför heteronormativa relationer. Lgbtiq+-kvinnor och andra marginaliserade grupper löper störst risk, men deras erfarenheter syns sällan i statistiken. Skillnader i definitioner och metoder gör det svårt att jämföra resultaten mellan de nordiska länder. Bristen på gemensamma standarder och intersektionella perspektiv gör att mönster av utestängning, hatbrott och brister i skyddet ofta förblir osynliga. Med stöd i Center for Violence Preventions erfarenhet undersöker projektet hur sexuell läggning, könsidentitet och social position påverkar sårbarhet, tillgång till rättvisa och skydd. 

Till Mord på kvinnor utanför heterosexuella relationer: Kartläggning i de nordiska och baltiska länderna

Nordiskt projekt för hiv-beredskap

De nordiska länderna har likheter i sina hälso- och sjukvårdssystem och politiska strukturer, och står inför gemensamma geopolitiska hot. Hiv- och lgbti-grupper i regionen upplever liknande utmaningar, särskilt när det gäller stigmatisering, utestängning och bristande målinriktad beredskap. Detta projekt utnyttjar dessa gemensamma förhållanden för att utveckla gemensamma organisatoriska och individuella strategier för krisberedskap. 

Till Nordiskt projekt för hiv-beredskap

Nordisk digital läroplattform för lgbti-kompetens inom utbildningsprogram för människobehandlande professioner

Projektet syftar till att stärka och långsiktigt förankra effekten av den nordiska digitala läroplanen om lgbti-inkludering inom socialt arbete. Läroplanen består av fyra fritt tillgängliga moduler på finska, norska, svenska och engelska och stärker kompetensen hos yrkesverksamma inom socialtjänsten. Uppföljningsprojektet kommer att sprida läroplanen till nordiska högskolor, integrerar den i utbildningar inom socialt arbete och vård samt säkerställer kontinuerliga uppdateringar utifrån ny forskning och politik. För ökad tillgänglighet utvidgas materialet med danska och isländska översättningar och perspektiv.  

Till Nordisk digital läroplattform för lgbti-kompetens inom utbildningsprogram för människobehandlande professioner

Resiliens kan beskrivas som ett systems förmåga att hantera press och förändring, och samtidigt fortsätta utvecklas. Pandemi, krig, klimatförändringar och geopolitiska hot synliggör att vår tids kriser blir allt mer komplexa och sammanflätade. I Norden är välfärdens resiliens avgörande – det visar erfarenheter från Covid-19-pandemin. Välfärden har betydelse både för en god och jämlik hälsa och för fungerande samhällen i stort. Samtidigt är dagens utmaningar inom hälso- och sjukvården stora.

De nordiska ländernas hälso- och sjukvårdssystem vilar på liknande principer om universell välfärd, men skiljer sig i organisering och styrning. Skillnaderna påverkar hur länderna reagerar i kris. Samtidigt möter alla samma grundläggande utmaningar – inte minst en åldrande befolkning, kompetensbrist och svårigheter att samordna vård mellan olika nivåer och aktörer.

Fyra essäer skrivna av forskare

Hur kan vi stärka vår krisberedskap och öka den nordiska välfärdens resiliens? När startar en kris och vem bestämmer det? I publikationen Välfärdens resiliens vid kriser i Norden, genusperspektiv på utmaningar och vägar framåt inom hälso- och sjukvården bidrar forskare inom global folkhälsa, ekonomisk historia, demografi, sociologi och socialt arbete med reflektioner och problematiseringar i fyra essäer. Med avstamp i sina forskningsresultat öppnar de upp för nya perspektiv, frågeställningar och möjliga lösningar inför framtida kriser.

• En tudelad sjukvård minskar motståndskraften.
  John Lapidus, forskare inom ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, analyserar framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar, som skapar ett parallellt system vid sidan av den offentliga vården.
• Äldreomsorgen behöver stärkta resurser, arbetsvillkor och samverkan.
  Ann Liljas och Bo Burström, forskare inom global folkhälsa vid Karolinska Institutet, pekar på de brister som pandemin blottlade i vård- och omsorgssystemen för äldre.
• Tid och relationer är avgörande resurser.
  Paula Mulinari, forskare inom socialt arbete vid Malmö universitet, lyfter fram vårdpersonalens berättelser och beskriver hur kvinnors tid och arbetskraft idag utgör basen i en permanent omsorgskris.
• Föråldrade antaganden i totalförsvarets personalplaneringAnn-Zofie Duvander och Minna Lundgren är båda forskare i sociologi och verksamma vid Mittuniversitetet. De synliggör att personalplaneringen för höjd beredskap och krig inte tar tillräcklig hänsyn till dagens arbetsmarknad och familjestrukturer. 

Att föra samman forskarnas texter är ett försök att rama in frågan om resiliens i välfärden på ett nytt sätt, att väcka diskussioner mellan fält och perspektiv som sällan möts.

En sektor under press

Flera av essäerna betonar att hälso- och sjukvården redan idag är hårt pressad. En fragmenterad och delvis privatiserad sektor står inför betydande utmaningar även i vardagen, något som förvärras i kris och aktualiserar frågan om när en kris startar. När resurserna är otillräckliga och villkoren ojämlika blir systemens motståndskraft bräcklig.

Sammantaget visar publikationen att välfärdens resiliens inte enbart handlar om resurser och organisation. Den bygger också på social rättvisa, jämställdhet och hållbara villkor för både vårdtagare och vårdgivare. För att klara framtidens kriser behöver de nordiska länderna därför inte bara stärka systemens kapacitet, utan också åtgärda de strukturella ojämlikheter som gör vården sårbar.

Stöd för beslutsfattare

Publikationen synliggör olika nivåer, områden och perspektiv som kan behövas vid analyser, och avslutas med ett antal nyckelbudskap från deltagande forskare. På så sätt kan den vara ett stöd för beslutsfattare med ansvar för att utveckla politik på välfärdsområdet i Norden.

Välfärdens resiliens vid kriser i Norden, genusperspektiv på utmaningar och vägar framåt inom hälso- och sjukvården är framtagen av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Projekten kommer exempelvis att fokusera på att bekämpa teknikfaciliterat könsrelaterat våld genom konkreta verktyg, stärka genusaspekter i nordiskt beredskapsarbete, förändra genusnarrativet i Sápmi via gulahallat och granska anti-lgbti-indoktrinering på onlineplattformar. Läs mer om de projekten nedan och på vår projektsida. Där kan du också ta del av tidigare finansierad projekt och hur du går tillväga för att söka medel i nästa års utlysning.

Läs mer om de beviljade projekten här:

Från EU-lagstiftning till handling
Projektet syftar till att stärka det civila samhällets förmåga att bekämpa teknikfaciliterat könsrelaterat våld (TFGBV) genom att omvandla EU-lagstiftning – såsom lagen om digitala tjänster (Digital Services Act), AI-lagen (AI Act) och direktivet om våld mot kvinnor (Violence Against Women Directive) – till konkreta verktyg för påverkansarbete och stöd

Mellan jämlikhet och kris: genusaspekter på nordisk beredskap
Projektet fokuserar på jämställdhet i kriser och undersöker hur framtida nordiska resiliensstrategier bättre kan stödja jämställdhetsmål.

Jämställdhet inom Nuad Thai-sektorn i Norden
Detta projekt är ett nordiskt initiativ som leds av ThaiWISE – Hela Människan i Malmö för att främja jämställdhet, rättvisa arbetsvillkor och integration av thailändska kvinnor i massagebranschen.

Förändring av genusnarrativet i Sápmi
Projektet utmanar dominerande genusnarrativ i det samiska samhället genom att lyfta fram olika röster, perspektiv och erfarenheter. Med hjälp av gulahallat – en samisk tradition för dialog – skapas arenor där män, kvinnor och lgbti-personer kan reflektera över könsstereotyper, ideal och mångfald på samiska villkor.

HateFYP
Projektet vill undersöka om onlineplattformar förstärker hatisk indoktrinering av användare med fokus på anti-lgbti-innehåll.

Kvinnor som investerar i Norden: Att övervinna strukturella hinder för ekonomiskt deltagande och beslutsfattande
Projektet är ett nordiskt forsknings- och policyinitiativ som undersöker de sociala, psykologiska, strukturella och institutionella hinder som begränsar kvinnors deltagande som investerare, med fokus på yrkesverksamma kvinnor i ledande befattningar och affärsroller.

Vem räknas? Nordiskt forum för jämställda nyhetsmedier
Det nordiska toppmötet Vem räknas? (Who Makes the News) lyfter fram jämställdhet i nyhetsmedierna och bygger på resultaten från Global Media Monitoring Project (GMMP) 2025.

Arbetet för att förbättra lgbti-personers levnadsvillkor är en viktig del av Nordiska ministerrådets vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region. 

Sedan 2020 är lgbti ett utpekat politikområde där de nordiska länderna samarbetar för att lgbti-personer ska ha lika rättigheter och möjligheter. En del av samarbetet är Nordisk lgbti-fond, som administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I höst öppnar fonden för ansökningar för femte året i rad. 

Vem/vilka kan söka medel? 

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk lgbti-fond uppmuntrar till detta genom att finansiera projekt där minst tre olika organisationer, från minst tre olika nordiska länder, samarbetar. Utlysningen är öppen för olika verksamheter och organisationer som vill finansiera ett projekt med fokus på lgbti-personers lika rättigheter och möjligheter i Norden. 

Aktiviteterna ska starta senast i början av 2026 och genomföras inom två år. Pengarna kan exempelvis användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap eller arrangera konferenser och nätverk. Totalt ska ca 1,2 miljoner danska kronor fördelas. 

Lgbti-personer i Norden som tillhör flera minoriteter har en särskilt utsatt position. Det handlar om grupper som utsätts för flera former av diskriminering och marginalisering baserat på till exempel rasism, homofobi och funkofobi. Ibland används uttrycket intersektionell diskriminering för att fånga in hur olika typer av förtryck samspelar och påverkar förutsättningarna för en viss grupp eller individ.

Studier visar att lgbti-personer med normbrytande funktionalitet eller utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra lgbti-personer rapporterar utsatthet för mobbning, våld, hot och hatbrott. Publikationen ”Att sticka ut även i de grupper där man hör till”syftar till att belysa livsvillkoren för lgbti-personer som tillhör flera minoriteter och sprida kunskap och erfarenheter från projekten, för att de ska få en ökad hållbarhet, komma fler till nytta och inspirera andra till nordiskt samarbete.