Konferensen tog avstamp i kunskapsöversikten ”Transpersoners arbetslivsvillkor i Norden” som publicerades av NIKK våren 2024. I kunskapsöversikten sammanställs resultat från nordiska studier, och den sammantagna bilden visar att transpersoner* möter särskilda hinder i arbetslivet. Diskriminering och dåligt bemötande påverkar såväl rekryteringsprocesser som arbetsmiljö och möjligheter till karriärsutveckling, vilket får konkret betydelse, inte minst för transpersoners ekonomi. 

Under konferensen delades kunskap och erfarenheter från forskning, politik, myndigheter, arbetslivsaktörer och civilsamhällesorganisationer. Något som särskilt lyftes var arbetsgivarnas och fackförbundens ansvar. Diskriminering av transpersoner är förbjudet i alla de nordiska länderna, men fortgår ändå. Det framgår till exempel i studien ”Hiring Discrimination Against Transgender People: Evidence from a Field Experiment”, som presenterades under konferensen i Stockholm.  

— Diskriminering är inte bara en upplevelse utan ett mätbart, verkligt problem som påverkar transpersoner, sa Ali Ahmed, forskare vid Linköpings universitet, och initiativtagare till studien. 

Flera av konferensens talare framhöll att det behövs insatser i de nordiska länderna för att se till att diskrimineringslagarna efterlevs. Till exempel lyftes behovet av utbildning för rekryterare om hur man undviker att diskriminera. Samtidigt som transpersoner exkluderas från arbetsmarknaden finns även problem inne på arbetsplatserna. Under konferensen presenterades flera aktuella rapporter och guider som erbjuder vägledning för arbetsgivare.  

Experter påtalade också behovet av att sätta ner foten mot den desinformation som sprids om transpersoner, negativa stereotyper som letar sig in även på arbetsplatserna. 

— Arbetslivet sker inte i ett vakuum utan påverkas förstås av vad som händer i det omgivande samhället, konstaterade konferensens moderatorer El Häkkinen och Ugla Stefanía Kristjönudóttir. 

I publikationen ”Ett bättre arbetsliv för transpersoner” kan du ta del av mer kunskap från konferensen, som arrangerades av NIKK. 

* Att vara transperson innebär att ens könsidentitet inte motsvarar det kön som tilldelades en vid födseln. 

Ett bättre liv för transpersoner

Läs rapporten online

Ladda ner och skriv ut rapporten i PDF

Under 2024 har Sverige varit ordförande i Nordiska ministerrådet. Året har präglats av såväl tillbakablickande som krafttag framåt. 50-årsmarkeringen av det nordiska jämställdhetssamarbetet har bland annat uppmärksammats med en jubileumspublikation. I den intervjuas åtta personer som alla har följt utvecklingen från 1974 till i dag, utifrån olika roller och platser. De som intervjuats framhåller att vi i flera avseenden har fått en helt ny värld, där nästan ingen längre ifrågasätter att pappor kan ge lika god omsorg åt sina barn som mammor, och där kvinnor har tagit plats på maktpositioner.

— Det finns många saker att glädjas åt när vi tittar på utvecklingen de senaste fem decennierna vad gäller jämställdhet och lika rättigheter för lgbti-personer. Men samtidigt är det viktigt att vi inte tar framstegen för givet, vi får inte luta oss tillbaka och känna oss nöjda eller klara med kampen. Dessa rättigheter måste fortsatt försvaras. I det sammanhanget har Norden en väldigt viktig uppgift, att stå upp för jämställdhet och jämlikhet. Dessa fri- och rättigheter ska gälla alla; kvinnor, flickor, pojkar, män eller oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Det säger Sveriges jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg, som lett arbetet i Nordiska ministerrådet för jämställdhet och lgbti under året.

Nytt femårigt samarbetsprogram

Även om mycket har hänt inom jämställdhetsområdet under de senaste 50 åren, finns fortfarande utmaningar. I slutet av 2024 lanserade Nordiska ministerrådet ett nytt samarbetsprogram inom jämställdhets- och lgbti-området, som sätter upp nya mål för åren 2025-2030.

I det nordiska samarbetsprogrammet lyfts bland annat behovet av ytterligare satsningar för att motverka könsbaserat och sexuellt våld. I samma program lyfts också vikten av fortsatt arbete mot diskriminering och för jämställdhet på arbetsmarknaden. Även ojämlikhet inom hälsa, välstånd och livskvalitet lyfts som ett område där de nordiska länderna behöver kraftsamla. Ett mål är att hälso- och sjukvårdspersonal ska ha bättre kunskap på lgbti-området, för att säkerställa att alla medborgare i Norden har tillgång till likvärdiga och inkluderande vårdtjänster.

Fokus på transpersoners villkor i arbetslivet

En fråga som har lyfts under det svenska ordförandeskapet 2024 är transpersoners situation i arbetslivet. Under våren släpptes en nordisk kunskapsöversikt som sammanfattar resultat från flera nationella studier. Kunskapsöversikten visar att fördomar och dåligt bemötande påverkar såväl rekryteringsprocesser som arbetsmiljö och möjligheter till karriärsutveckling, vilket får stora konsekvenser för transpersoners liv och ekonomi.

Under hösten 2024 följdes kunskapsöversikten upp med en konferens i Stockholm. Där samlades politiker och företrädare från arbetsgivare, fackförbund och organisationer. Under en heldag utvecklades kunskapen och deltagarna diskuterade åtgärder som kan bidra till att fler transpersoner får chans att komma ut på arbetsmarknaden och in på arbetsplatser som inte diskriminerar eller trakasserar.

Sveriges jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg inledde konferensen.

— Konferensen erbjöd en viktig arena för olika aktörer att utbyta erfarenheter från arbetet med att stå upp för transpersoners lika rättigheter i arbetslivet. Det är angeläget att vi samlar de som jobbar med frågorna för att inspirera och lära av varandra.

Nytt löfte från regeringarna i Norden

Under konferensen om transpersoners arbetslivsvillkor återkom flera talare till att det syns ett växande motstånd mot transpersoners rättigheter. Detta kopplades till ett hårdnande tonläge generellt gentemot arbete för jämställdhet och jämlikhet, både i Norden och i andra länder.

Att det finns ett växande motstånd globalt mot jämställdhet, kvinnors och flickors och lgbti-personers rättigheter har även uppmärksammats av de nordiska regeringarna. I slutet av det svenska ordförandeskapsåret antog Nordiska ministerrådet för jämställdhet och lgbti den gemensamma deklarationen och programmet Pushing for Progress. Deklarationen med tillhörande treåriga program som gäller 2025–2027 är ett löfte om att de nordiska regeringarna både kommer försvara de framsteg som har gjorts inom jämställdhets- och lgbti-området, och driva på för nya reformer. Nordiska ministerrådet avsätter totalt 10 miljoner danska kronor för att stärka arbetet globalt för jämställdhet och lika rättigheter för alla. Nordiska ministerrådet meddelade i samband med att deklarationen signerades att man inleder ett samarbete med Bill & Melinda Gates Foundation som en strategisk partner i arbetet.

— Vi är övertygade om att lösningar på globala utmaningar ligger i samarbete med andra som också driver utvecklingen framåt, säger Paulina Brandberg. 

Att stärka medborgarnas förutsättningar för en god hälsa är centralt för att klara kommande kriser. Samtidigt är utmaningarna inom välfärdens hälso- och sjukvård stora. Lärdomar från pandemin visade att krishanteringen gick hand i hand med utvecklande av kunskap. Forskning spelar därför en viktig roll.

Hur kan de nordiska länderna utveckla välfärd och välfärdstjänster utifrån viktiga behov både idag och framöver? Det rör sig om komplexa frågor som behöver belysas utifrån flera olika perspektiv, däribland genusperspektiv. För att aktualisera en nordisk diskussion tog Nordiska ministerrådet initiativ till ett projekt som ska resultera i en publikation och ett seminarium.

Deltagande forskare och ämnen

Efter en öppen utlysning har nu beslutats att följande forskare kommer delta i projektet: Paula Mulinari, Institutionen för socialt arbete, Malmö Universitet, Ann Liljas och Bo Burström, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, John Lapidus, Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet samt Ann-Zofie Duvander och Minna Lundgren, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet.

I en gemensam publikation kommer forskarna belysa aspekter av välfärdens hälso- och sjukvård i Norden,  för en god framtida beredskap. Texterna kommer att ha formen av essäer och belysa följande ämnen:

• Drömmar och reflektioner om relationen mellan tid och omsorg bland välfärdspersonal
• Förhindra ojämlikheter i hälsa och omsorg av äldre
• Den dolda välfärdsstaten
• Sårbarheter i strategin om krigsplacering

Essäerna tar avstamp i forskning om vårdpersonal och om osynligt arbete, vård av äldre vuxna i Norden och vårdvalsreformer, privata sjukvårdsförsäkringar,  föräldraledighet och barnomsorg samt kris- och riskkommunikation.

Projektet administreras av NIKK och har som mål är att bidra med kunskap för att bättre förstå och analysera utmaningar och möjligheter, för att fatta beslut som stärker krisberedskapen och välfärdens resiliens i Norden, med fokus på hälso- och sjukvård ur genusperspektiv.

Kort om fonden

Fonden vänder sig till en bred målgrupp och utlysningen är öppen för olika verksamheter och organisationer, som tillexempel frivilligorganisationer, myndigheter och andra offentliga verksamheter och små- och medelstora företag.

Fonden finansierar projekt där minst tre olika organisationer, från minst tre nordiska länder medverkar. Färöarna, Grönland och Åland kan utgöra ett land, och det är också möjligt att inkludera ett baltiskt land i en ansökan med åtminstone två nordiska länder. Det är möjligt att inkludera fler länder än tre.

Fondmedlen kan exempelvis användas till att ta fram gemensamma metoder, ny kunskap eller arrangera konferenser och utveckla nätverk.

Så går ansökan till

Ansökan görs genom ett formulär under ansökningstiden som finns tillgängligt på nikk.no.

Söker ni inspiration till projekt, läs gärna på vår webbplats om beviljade projekt och i vår jubileumspublikation 10! – Resultat från 10 år av samarbete genom Nordisk jämställdhetsfond.  

Under det halvsekel som det nordiska samarbetet pågått har formerna både utvecklats och förändrats, och sedan 2020 omfattar det även lgbti*-personers rättigheter.  Vad har hänt under dessa 50 år? Hur såg situationen ut 1974, finns det några händelser som haft en speciell betydelse och vad kan sägas om det nordiska samarbetet och dess betydelse för jämställdhetsarbetet i Norden? 

NIKK har intervjuat åtta personer med olika bakgrund och kunskap, bett dem reflektera över åren som gått och även blicka lite framåt. Publikationen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den gör några nedslag i historiska händelser genom personer som förmedlar sin kunskap, erfarenhet och personliga reflektioner. Intervjuerna har fokus på teman som familje- och välfärdspolitik, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, jämställdhetspolitikens organisering och lgbti-personers rättigheter.  

Vi hoppas att denna jubileumspublikation kan ge verksamma inom området en möjlighet att reflektera över tiden som gått. Att känna stolthet över de framsteg som gjorts, men också en vilja och kraft att ta tag i nuvarande och framtida utmaningar, säger Elin Engström, verksamhetsledare för NIKK. 

Under dessa 50 år har enträget arbete från aktiva inom både civilsamhället och politiken gjort Norden till en av världens mest jämställda regioner. Men trots att jämställdhetsarbetet har varit prioriterat finns det fortfarande tydliga skillnader när det gäller villkor för kvinnor, män och lgbti-personer i Norden. Därför fortsätter det nordiska samarbetet. Nästa år träder ett nytt samarbetsprogram på området i kraft, för perioden 2025–2030. 

*Lgbti är en förkortning av engelskans lesbian, gay, bisexual, trans och intersex. Förkortningarna kan variera i de nordiska länderna, men lgbti används genomgående i det officiella nordiska samarbetet, liksom det görs i andra internationella organisationer. 

Inom Nordiska ministerrådets tvärsektoriella program Hållbara livsstilar i Norden 2021-2024 har NIKK genomfört projektet Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv som resulterade i kunskapsunderlaget Klimat, kön och konsumtion. Rapporten synliggör, utmanar och bidrar till insikter om könsstereotyper i relation till konsumtion och livsstil. Den visar bland annat att omsorgsideal kan vara en viktig nyckel till grön omställning.

– Personer med omsorgsansvar, oavsett könstillhörighet, tenderar att även ta mer ansvar för klimatet och göra mer miljövänliga livsstilsval, sa Jimmy Sand i sin presentation av resultaten från NIKKs publikationer inom programmet Hållbara livsstilar i Norden, på konferensen Sustainable Living Summit i Stockholm 15 oktober (konferensen spelades in och kan ses i efterhand).

Konferensen markerade slutevent för Hållbara livsstilar i Norden och anordnades av Nordregio, som har koordinerat programmet sedan 2023. I konferensens programpunkt What impacts young people’s lifestyle choices? lyftes särskilt fram resultaten från den nya rapporten Climate, Youth and Gender – Inclusion strategies for Nordic youth movement, som NIKK har skrivit på uppdrag av Nordregio. Studien uppmärksammar utmaningar i skärningspunkten mellan klimatengagemang, kön och andra kategorier, med särskilt fokus på unga människor i Norden.

I samband med arbetet inom Hållbara livsstilar i Norden samlade NIKK även resultat i tidigare rapporter från NIKK och gav ut publikationen Genusperspektiv på gröna jobb i Norden. Rapporten visar på kopplingar mellan frågor som rör könsuppdelade utbildningsval och könssegregering på arbetsmarknaden, normer kring kompetens och fördelningen av omsorgsarbete, i förhållande till omställningen till gröna jobb. Programmet har betytt mycket för samverkan mellan flera olika sektorer och samarbetsorgan inom det nordiska samarbetet. Intresset för de rapporter som NIKK har tagit fram inom programmet har varit stort och NIKK har presenterat dem i flera olika sammanhang, i urval här:

• Rapporten Klimat, kön och konsumtion – en forskningsöversikt med genusperspektiv på hållbara livsstilar presenterades vid ett internt seminarium för departementsmedarbetare i Oslo i september 2022 och lanserades vid ett event i Köpenhamn i december 2022.
• Presentation av Klimat, kön och konsumtion vid Nordiska rådets utskott för ett hållbart Norden i januari 2023, vid Forum Jämställdhet i Malmö i februari 2023 samt vid ett seminarium som anordnades tillsammans med Ålands landsskapsregering i Mariehamn i april 2023. 
• I maj 2023 presenterade NIKK rapporten Klimat, kön och konsumtion i ett panelsamtal på konferensen LOGIN i Vilnius, programpunkten anordnades av Nordiska ministerrådets kontor i Litauen som en del av Nordic Talks.  
• Medial uppmärksamhet med exempelvis artiklar i Dagens Nyheter: Kvinnor mer engagerade i klimatfrågan och i Nya Åland: Stereotyper om manligt och kvinnligt försvårar klimatarbete samt i Dagens ETC: Var är killarna i kampen för klimatet? | Dagens ETC
• Presentation (public lecture) baserad på rapporterna Klimat, kön och konsumtion samt Genusperspektiv på gröna jobb i Norden, vid Institut for mennesker og teknologi, Roskilde universitet i december 2023. I samband med presentationen deltog NIKK även vid ett akademiskt seminarium med forskargruppen Scandinavian Sustainability Transitions Revisited in an Intersectional Perspective. 
• Rapporten Climate, Youth and Gender – Inclusion strategies for Nordic youth movement lanserades i augusti 2024 vid Nordregios webinarium Where are the boys in climate action?

I årets utlysning från Nordiska ministerrådet ingick en öronmärkt insats för projekt som har fokus på jämställdhet i klimatåtgärder i Arktis. Det resulterade i att initiativet TUNDRA, vars syfte är att till att stärka kvinnoledda klimatteknikföretag i tillväxtfas i den arktiska regionen, kunde beviljas medel.

Läs mer om de beviljade projekten här:

Nya maskuliniteter i Norden
Projektets syfte är att undersöka och sammanställa en rapport om mäns reaktioner på mångfaldsinsatser och jämställdhetspraxis på nordiska arbetsplatser.

En komparativ kartläggning av jämställdheten i norskt, svenskt och danskt näringsliv
Projektet syftar till att ta fram och tillgängliggöra statistik på fördelningen mellan män och kvinnor på ledande positioner i svenska, norska, och danska börsbolag, samt kartlägga och utvärdera lagar och andra åtgärder som vidtagits för att öka representationen av kvinnor i ledningsgrupper och styrelser i dessa länder.  

Women in Nordic ITS 2
WIN-ITS 2-projektet syftar till att ta itu med könsgapet i den nordiska transportsektorn, med särskilt fokus på intelligenta transportsystem (ITS). Vi har redan etablerat nätverket Women in Nordic ITS (WIN-ITS), som omfattar Island, Norge, Sverige, Finland och Estland, och genomfört en småskalig forskningsstudie som pekade på vikten av att förändra normer och kultur för att mildra effekten av “läckande pipeline”, där kvinnor lämnar ITS-yrken på grund av förlegade normer, trots framsteg i företagens mångfaldspolicyer och initiativ för lönegap. 

Ökade möjligheter till arbete för ukrainska kvinnor i nordiska landsbygdssamhällen
Ukrainska kvinnor har i stort antal flytt till de nordiska länderna sedan kriget bröt ut i februari 2022. Det här är en unik grupp eftersom många av dem kommer utan partner och med barn och gynnas av vissa politiska åtgärder. Projektet vill i en jämförande studie i tre nordiska länder, Island, Norge och Sverige, undersöka hur gruppen har integrerats på arbetsmarknaden.

REDO Lookout: Promoting gender equality and inclusion in the shipping Industry
Projektet vill främja jämställdhet och inkludering inom sjöfartsbranschen genom samarbete, medvetandehöjande och kunskapsdelande initiativ från och inom Norden, med särskilt fokus på sjöfartsbranschen.

The Nordic way to lifelike representation
På baggrund af eksisterende forskning, analyser og ekspertviden vil projektets netværk af førende nordiske filmskabere udarbejde konkrete guidelines, der kan sikre Nordisk film en nuanceret, realistisk og holistisk fremstilling af unge LGBTI-karakterer, som er i overensstemmelse med nordiske unges virkelighed.

TUNDRA – Empowering women-led climate tech companies in the Arctic region
TUNDRA är ett innovativt initiativ som syftar till att stärka kvinnoledda klimatteknikföretag i tillväxtfas genom skräddarsydd tillgång till experter, finansiering och partnerskap, särskilt i den arktiska regionen.

Towards a gender-just transition – årskonferens för FN:s Global Compact-nätverk i Norden
Konferensen undersöker kopplingen mellan jämställdhet och den pågående klimatkrisen i det nordiska näringslivet. Huvudsyftet är att stärka samarbetet, påskynda förändring och uppmuntra företag att sätta upp ambitiösa mål för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling (5, 8, 10, 13).

Enligt Ungdomsbarometern ser unga i Sverige fortfarande politiska partier och organisationer som bra sätt att påverka i samhället, men gruppen killar och tjejer prioriterar olika. Inte minst i klimatfrågan. 

– Långt fler tjejer än killar ser att stödja eller gå med i en organisation som det bästa sättet att påverka i samhället. Unga tjejer oroar sig också mer för klimatet än unga killar, sa Johanna Göransson, senior konsult på Ungdomsbarometern.

Hon presenterade 2024 års enkät om socialt engagemang bland unga i Sverige, i Nordregios webinarie ”Where are the boys in climate action? How to break the bubbles and join forces” (se inbäddad video på denna sida) den 28 augusti. På webinariet lanserades rapporten ”Climate, Youth and Gender – Inclusive strategies for Nordic youth movements” som NIKK har skrivit för Nordregio inom programmet Sustainable Living.

Flera strategier för att bryta mönstren

Baserat på bland annat intervjuer och en enkät till personer i styrelser för ungdomsorganisationer i de nordiska länderna riktar studien uppmärksamheten mot utmaningar i skärningspunkten mellan klimatengagemang, kön och andra kategorier, med särskilt fokus på unga människor i Norden.

I studien har mönster i ungas engagemang som handlar om genus, jämställdhet och mångfald identifierats. Rapporten ger exempel på hur ungdomsorganisationerna förhåller sig till dessa mönster när det gäller inkludering och rekrytering.

Rapporten föreslår och beskriver ingående flera strategier för att bryta mönstren, för att både internt och externt nå fram till och engagera fler medlemmar; 1) sätt frågan om inkludering och mångfald på agendan, 2) anta en uppförandekod med policys kring diskriminering och trakasserier, 3) skapa en trygg miljö och kultur av öppenhet för olika åsikter, 4) se bortom etablerade mönster i rekrytering och uppsökande verksamhet samt 5) sänk trösklar och formella krav för engagemang.

Utbildning påverkar engagemang

Tidigare forskning visar att personer, både kvinnor och män, som är mer omsorgsorienterade även är mer intresserade av klimatfrågor och mer villiga att anpassa sig till hållbara livsstilar. Resultatet från Ungdomsbarometerns enkät om att unga verkar vara mer oroade för klimatet samtidigt som skillnader syns på gruppnivå mellan killar och tjejer, bekräftas också i den nya rapporten.

– Personer som är ointresserade av eller rentav motståndare till åtgärder för klimat och hållbarhet är till största delen de som identifierar sig som män, sa rapportförfattaren Jimmy Sand, utredare på NIKK.

Samtidigt som unga kvinnor är överrepresenterade inom miljöorganisationer, tyder rapporten på att utbildningsnivå och typ av utbildning kan vara en stark förklaringsfaktor. De som studerar samhällsvetenskap på universitet är oftare engagerade i dessa frågor än till exempel de som går en yrkesutbildning på gymnasiet.

– Det återspeglar mönster i utbildningsval som påvisas också i andra sammanhang, där fler kvinnor än män läser vidare inom högre utbildning och där männen framför allt dominerar inom tekniska utbildningar, sa Jimmy Sand.

Mångfald kan kräva kompromisser

Bristen på resurser är en stor utmaning för arbetet med mångfald och rekrytering, vilket bland annat Alva Danielsson från den nordisk-baltiska nätverksorganisationen ReGeneration2030, och en av webinariets ungdomsrepresentanter, lyfte.

– Det är ett av de tuffaste dilemman vi har. Med små resurser måste vi bygga kapacitet och skapa motståndskraft inom organisationen. Samtidigt måste vi få in fler nya medlemmar. Vi behöver fler människor som engagerar sig, eftersom det är det enda sättet att åstadkomma förändring i samhället, sa Alva Danielsson.

Frågan om rekrytering ställdes i samtalet på sin spets: Ska resurserna läggas på att öka mångfalden genom att försöka värva personer som är ointresserade – eller till och med motståndare till frågorna? Eller på de som är intresserade men bara inte tagit steget att engagera sig än? Studien visar att organisationerna behöver ta hänsyn till och kompromissa med å ena sidan bristen på mångfald och å andra sidan hur sociala dimensioner integreras i miljö-och klimatfrågor.

– Snedfördelningen i organisationerna kan hänga samman med vilka grupper som påverkas mest av klimatförändringar. Fokus på genus, jämställdhet och klimat, som män som grupp är mindre intresserade av, kan också stöta bort unga män. Ett sätt att hantera detta kan vara att även lägga fokus på aspekter som klass, regionalitet, minoritetsfrågor, ras och etnicitet till exempel, sa Jimmy Sand. 

Se Nordregios webinarie:

De senaste årens finanskris, pandemi, krig, natur- och klimathot visar att den globala riskbilden kan utvecklas snabbt och att hoten mot våra samhällen är komplexa. Att stärka medborgarnas förutsättningar för en god hälsa är centralt för att klara kommande kriser. Samtidigt är utmaningarna inom välfärdens hälso- och sjukvård stora.

Lärdomar från pandemin visar att krishanteringen gick hand i hand med utvecklande av kunskap. Forskning spelar därför en viktig roll för att öka förutsättningar för välfärdens resiliens. Hur kan de nordiska länderna utveckla välfärd och välfärdstjänster utifrån behov både i dag och framöver?

Om projektet

För att aktualisera en nordisk diskussion om välfärdens resiliens har Nordiska ministerrådet tagit initiativ till ett projekt, som genomförs av NIKK. Projektets mål är att bidra med kunskap för att bättre förstå och analysera utmaningar och möjligheter för att fatta beslut som stärker krisberedskapen och ökar välfärdens resiliens i Norden, med fokus på hälso- och sjukvård ur genusperspektiv.

Projektet sträcker sig över flera kunskapsområden. Den kunskap som produceras är av relevans för flera sektorer inom det nordiska samarbetet och bidrar därför till stärkt samverkan mellan både politikområden och aktörer verksamma inom dem, liksom mellan forskare och andra experter. Projektet ska resultera i en publikation med texter som inkommit via en öppen utlysning samt ett seminarium.

Om utlysningen

Det rör sig om komplexa frågor som behöver belysas utifrån flera olika perspektiv. Därför ska projektet samla experter från olika delar av Norden, som i en gemensam publikation belyser aspekter av välfärdens hälso- och sjukvård i Norden för en god framtida beredskap ur genusperspektiv.

För att kunna identifiera relevanta perspektiv, kunskap och forskningsmiljöer i Norden genomförs en öppen utlysning (open call). Utlysningen riktar sig till disputerade forskare och doktorander (som påbörjat sin forskarutbildning), som är verksamma inom en forskningsmiljö i Norden. Uppdraget innebär att delta med en utforskande text, en essä. Uppdraget är arvoderat och de antagna skribenterna kommer bjudas in till en workshop för att starta skrivprocessen, utbyta kunskap, stärka det nordiska nätverket och möjliggöra synergier mellan de olika texterna.

Kunskapsöversikten visar att många av de hinder som transpersoner möter i och runt arbetslivet har en grund i snäva normer, något som avspeglar sig i såväl rekryteringsprocesser, arbetsmiljö och möjligheter till karriärutveckling. Att bryta mot dessa föreställningar om vad kön är innebär ofta någon typ av bestraffning från det omgivande samhället, oavsett om det sker genom att man blir bortplockad ur en rekryteringsprocess, blir diskriminerad eller illa bemött av kollegor och kunder eller får ett oprofessionellt bemötande av chefen. Susanna Young Håkansson är utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, där NIKK är placerat, och har skrivit kunskapsöversikten.

Olika typer av exkluderingsprocesser, som diskriminering och transfobiskt klimat, är vanliga hinder för att kunna ha ett tryggt och utvecklande arbetsliv. Det gäller i både sökandet efter jobb och i arbetsmiljön på en arbetsplats. Dessa arbetslivsvillkor kan ha allvarliga konsekvenser för transpersoners ekonomi, livskvalitet och hälsa.  

Susanna Young Håkansson, utredare

Resultaten från flera av rapporterna visar även att typ av könsidentitet påverkar transpersoners erfarenheter i arbetslivet. Till exempel utsätts transkvinnor för trakasserier och diskriminering i högre grad än transmän, både på arbetsplatser och i rekryteringsprocesser. Ålder är en annan viktig faktor – unga transpersoner är ofta särskilt utsatta och mycket tyder på att många transpersoner får en dålig start i arbetslivet.  

Med undantag för en rapport så tas ekonomisk utsatthet inte upp explicit i det inkluderade materialet. Men utifrån vad vi får veta om transpersoners överrepresentation när det gäller arbetslöshet, utsatthet för diskriminering, bland annat i rekrytering, sjukdom som påverkar arbetsförmågan och dåliga anställningsvillkor, såsom osäkra anställningar och låga löner, så pekar kunskapsöversiktens resultat mot att det är vanligare att personer i gruppen transpersoner än i majoritetsbefolkningen har svårt att försörja sig och riskerar eller lever i fattigdom och ekonomisk utsatthet.

Susanna Young Håkansson

Europeiska data visar att många transpersoner i Norden har svårt att klara sig ekonomiskt och en betydande andel har erfarenhet av svår ekonomisk utsatthet. I det nordiska materialet ser vi däremot få exempel på att frågor om arbetslivsvillkor och ekonomi kopplas ihop med vilka konsekvenser det får för aspekter som hälsa, bostad och andra förutsättningar för att leva ett tryggt och drägligt liv. Det är områden där mer nordisk kunskap behövs. 

Till grund för kunskapsunderlaget ligger litteratur om transpersoners arbetslivsvillkor framtagen i de nordiska länderna samt dialoger som genomförts med civilsamhällesorganisationer och arbetslivsaktörer. Intervjuer har genomförts med företrädare för civilsamhällesorganisationer på Grönland, Färöarna och Åland för att få en bild av hur situationen ser ut där.