Skip to main content sv
Warning: Undefined array key 1 in /home/nikkhems/public_html/wp-includes/functions.php on line 1182

Nordiskt kunskapsunderlag belyser ekonomisk utsatthet i alla åldrar

Trots väl utbyggda välfärdssystem i Norden lever fler nordbor i ekonomisk utsatthet idag, jämfört med tio år sedan. Att ett växande antal barn lever i fattigdom är särskilt allvarligt, liksom att många pensionärer, särskilt kvinnor, lever i ekonomisk utsatthet. I anslutning till FN:s internationella toppmöte för kvinnors rättigheter publicerar NIKK ett kunskapsunderlag med fokus på årets tema.


FN:s internationella toppmöte för kvinnors rättigheter, Commission on the Status of Women, CSW, samlar varje år medlemsländerna för att sätta mål för det globala jämställdhetsarbetet och ta fram åtgärder för att främja jämställdhet. Under 2024 äger toppmötet rum 11-22 mars, temat är ekonomisk utsatthet och hur den ska motverkas för att nå egenmakt för kvinnor och flickor.  

De nordiska länderna har samarbetat i över 40 år för att främja jämställdhet i alla delar av samhället och har viktig kunskap att bidra med, kopplat till ekonomisk utsatthet. På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram ett kunskapsunderlag som belyser ett urval av relevanta områden.  

Kvinnor är överrepresenterade

Trots väl utbyggda välfärdssystem i Norden så är fattigdom ett växande problem. Fler nordbor lever idag i ekonomisk utsatthet, jämfört med tio år sedan, och i flera av de nordiska länderna har klyftorna mellan fattiga och rika ökat. 

– Att ett växande antal barn lever i fattigdom är särskilt allvarligt, liksom att många pensionärer, särskilt kvinnor, lever i ekonomisk utsatthet. För att fattigdom kraftfullt ska kunna bekämpas krävs därför att människors hela livslopp beaktas, från barndom, genom livet som ungdom och vuxen till ålderdomens pension, säger Susanna Young Håkansson, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och kunskapsunderlagets författare. 

Kvinnor är överrepresenterade inom den grupp som lever i relativ fattigdom och löper generellt en högre risk att hamna i fattigdom än vad män gör. Kunskapsunderlaget tar upp flera strukturella förklaringar till att mäns ekonomi gynnas och kvinnors ekonomi missgynnas. Det finns också behov av att se till fler perspektiv än ålder: Att förstå hur ekonomisk utsatthet påverkar livet för olika grupper.  

Våld i relation till ekonomisk utsatthet

Det är även angeläget att lyfta våld i relation till ekonomisk utsatthet. Även om långt ifrån alla som lever i ekonomisk utsatthet utsätts för våld, så är våld närvarande och har lett till fattigdom för många av de mest ekonomiskt utsatta grupperna.  

– Välfärdssystem, myndigheter och arbetsgivare måste gemensamt ta ett ansvar för att minska konsekvenserna av ekonomiskt våld. Internationellt, till exempel i Storbritannien, finns erfarenhet av  hur detta kan göras, där socialtjänst och andra involverade myndigheter får resurser för att skapa och utveckla stödsystem för att stötta personer som utsätts för ekonomiskt våld, säger Susanna Young Håkansson. 

Det nordiska kunskapsunderlaget Ekonomisk utsatthet i alla åldrar betonar vikten av att beakta människors hela livslopp och visar på olika gruppers villkor. Det tar också upp ekonomiskt våld i olika former, konsekvenser för de utsatta och behov av stödstrukturer. Underlaget sammanfattas i ett antal nyckelbudskap. 

Nordisk jämställdhetsfond söker nya projekt att finansiera 2024!

""

Syftet med Nordisk jämställdhetsfond är att stimulera nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet. Sedan fondens inrättande 2013 har fonden finansierat över 90 projekt, och nu söker vi efter fler projekt som kan bidra till den nordiska nyttan.


För att kunna beviljas medel från Nordisk jämställdhetsfond behöver den planerade aktiviteten starta under 2024 och genomföras inom två år. Pengarna kan till exempel användas till att ta fram gemensamma metoder, ta fram ny kunskap eller arrangera konferenser och utveckla nätverk. Ansökan görs genom ett formulär som finns tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden.

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk jämställdhetsfond ger möjlighet till just detta. Fonden finansierar projekt där minst tre olika organisationer, från minst tre nordiska länder medverkar. Färöarna, Grönland och Åland kan utgöra ett land, och det är också möjligt att inkludera ett baltiskt land i en ansökan med åtminstone två nordiska länder. Det går fint att inkludera fler länder än tre.

I årets utlysning av den nordiska jämställdhetsfonden ingår en öronmärkt insats för projekt som har fokus på jämställdhet i klimatåtgärder i Arktis.

Nordiska samarbetskommittén och Nordisk rådgivningskommitté för Arktis medfinansierar aktiviteter med 250 000 DKK under programmet Nordic Leadership for Gender Equality in Climate Action. Läs mer om Arktis-satsningen här.

Under hösten 2024 gör vi även en utlysning för den Nordiska LGBTI-fonden. Mer information kommer under våren. Söker ni inspiration till projekt, läs gärna på vår webbplats om beviljade projekt och i vår jubileumspublikation 10! – Resultat från 10 år av samarbete genom Nordisk jämställdhetsfond.  

Summering av det isländska ordförandeskapet 2023

"" Foto: Johnér

Så är 2023 till ända och därmed även det isländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Under det isländska ordförandeskapsåret har fokus bland annat riktats mot äldre LGBTI-personer rättigheter, genusperspektiv på klimatarbete och transpersoners arbetslivsvillkor.


När Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir lanserade sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet i början av året betonade hon att jämställdhet- och LGBTI-arbetet är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet. Särskilt såg hon det som viktigt att använda den gemensamma nordiska rösten till att lyfta LGBTI-personers utsatthet och den ökande förekomsten av hot och hat i Norden och andra delar av världen. För att åstadkomma förändring har det isländska ordförandeskapet under året tagit initiativ till en kampanj riktad mot unga nordbor, för att förebygga och bekämpa hate speech och trakasserier. Detta gjordes bland annat genom att fortsätta lyfta den färdplan som de nordiska jämställdhetsministrarna upprättade 2022 (Pushing back the push-back: Nordic Roadmap on advancing gender equality, women’s and girls’ rights, and equal rights of LGBTI-persons).

Det är oerhört viktigt att fortsätta kampen mot bakslaget mot jämställdhet och LGBTI-rättigheter. Vi har en lång tradition av givande nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet, och samarbetet mellan de nordiska länderna på LGBTI-området har också varit framgångsrikt under de senaste åren. Det är vår plikt att göra vad vi kan när kvinnors och LGBTI-personers rättigheter är under attack.

Katrín Jakobsdóttir

Ett av projekten som följer i spåren av de nordiska jämställdhetsministrarnas plan för att motverka den push-back som skett gällande LGBTI-personers livsvillkor är; Transpersoners arbetslivsvillkor. Genom att sammanfoga nationella studier på området är förhoppningen om att kunna ge en tydligare bild av transpersoners arbetslivsvillkor i Norden. NIKK har under året arrangerat samtal med LGBTI-organisationer i Norden och de nordiska diskrimineringsombudsmännen och har fler arrangemang planerade för 2024. Förhoppningen är att dokumentation från dessa möten kan addera ytterligare kunskap till den forskningsöversikt om transpersoners arbetslivsvillkor som publiceras under nästa år.

Transpersoner attackeras och marginaliserats på många sätt, och mycket tyder på att deras situation är värre än för andra grupper inom LGBTI-communityt. Det är viktigt att öka vår kunskap om transfrågor så att lämpliga åtgärder kan vidtas och fördomar kan motverkas genom utbildning på alla nivåer i samhället.

Katrín Jakobsdóttir

Undersökningar visar att LGBTI-personer upplever särskilda utmaningar i livet.  Men kunskapen om vilka utmaningar äldre LGBTI-personer möter är begränsad. Det isländska ordförandeskapet har tagit vidare det initiativ som togs av det norska ordförandeskapet 2022, att sammanställa kunskap om äldre LGBTI-personers livsvillkor och möten med hälso- och omsorgsvården i Norden.  Projektet har resulterat i en nordisk rapport som publicerades i december 2023 och ett högnivåmöte på temat som arrangerades i Reykjavik under hösten. På mötet möttes forskare, civilsamhällesorganisationer, myndigheter och experter från hela Norden för att utbyta kunskaper och formulera möjligheter och utmaningar. Under 2024 kommer resultat från projektet tas tillvara genom arrangemang och samtal.

Åtta projekt får medel genom Nordisk jämställdhetsfond 2023

Nu har åtta projekt beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfond 2023. Sexuell exploatering på nätet, jämställdhetsfrågor i Sapmí och jämställdhet inom den Nordiska energisektorn är några av de viktiga projekt som genom fonden kan bedriva verksamhet mot ett mer jämställt Norden.


Läs mer om projekten här:

I mars-april 2024 öppnar NIKK åter upp möjligheten att söka medel för nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet. Likt tidigare år krävs att minst tre olika aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Totalt ska cirka 3 miljoner danska kronor fördelas. Mer information om hålltider kommer i januari 2024.

Rapport om unga mäns psykiska ohälsa i Norden

Ung man med surfplatta i mörkt rum

I en ny nordisk rapport lyfts unga mäns psykiska ohälsa i relation till utbildning, arbetsliv och pandemi. Rapporten visar bland annat att normer om kön och skolfrånvaro påverkar den psykiska hälsan.


Den psykiska ohälsan utgör ett betydande samhälls- och folkhälsoproblem i de nordiska länderna, och flera studier visar dessutom att den har ökat i Norden under de senaste åren. Studier visar att det även finns könsskillnader i psykisk ohälsa och normer om kön, sexualitet och maskulinitet spelar en viktig roll i hur unga män hanterar och upplever sin psykiska hälsa.

En ny forskningsöversikt från NIKK fokuserar särskilt på kunskap om unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom utbildning och arbetsliv i Norden. Villkoren i skola och arbetsliv kan medföra stress och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa påverkar också motivation till fullföljande av utbildning och ökar risken för osäker anknytning till arbetsmarknaden.

Elin Engström, verksamhetsledare för NIKK, tror att resultatet bidrar till att lyfta fram relationen mellan psykisk ohälsa, utbildning och arbetsliv:

Skolor och arbetsplatser är viktiga platser där unga män kan komma i kontakt med hälsofrämjande insatser och stöd, och de kan ge känslan av att vara en del av ett sammanhang. Samtidigt visar översikten att mycket av den psykisk ohälsan kan grunda sig i dåliga upplevelser av utbildningssystem och dålig arbetsmiljö. Det är viktigt att vi ser över vilka typer av normer och föreställningar som reproduceras i våra nordiska utbildningsinstitutioner och arbetsplatser och ger dem som behöver ett individanpassat stöd.

Studien lyfter även kunskap om vilka konsekvenser Covid-19-pandemin har fått för unga mäns psykiska hälsa, då ökad arbetslöshet, distansundervisning och isolering har riskerat att förstärka en negativ utveckling av det psykiska måendet.

Nordisk konferens om sexuella trakasserier: ”Hög tid att gå från me too till me neither”

Gemensam kamp, forskning och delad kunskap i Norden behövs för att få slut på sexuella trakasserier i arbetslivet. Det konstaterade Norges jämställdhets- och kulturminister Lubna Jaffery i sitt inledningstal på nordiska konferensen Prevent and Intervene – Ending Sexual Harassment at Work.   –  Det är ett ambitiöst mål, men det finns inget alternativ. Det är hög tid att gå från me too till me neither, sa hon.


På Litteraturhuset i Oslo 30 oktober samlades forskare, beslutsfattare och arbetsmarknadsparter för att ta del av resultaten från Nordiska ministerrådets forskningssatsning om sexuella trakasserier i arbetslivet 2021-2023. Fem projekt har tagit fram ny kunskap om att förebygga och hantera sexuella trakasserier på arbetsplatser.  

Kvinnor löper störst risk att utsättas för sexuella trakasserier. Även faktorer som ålder, etnicitet, utbildning, funktionsvariation och sexuell identitet påverkar såväl utsattheten som förmåga och möjlighet att som anställd eller arbetsgivare hantera det som sker. Forskning från flera undersökningar i Norden visar att omkring en tredjedel av alla kvinnor utsätts någon gång under sitt arbetsliv.

– På Island har stora studier släppts med några års mellanrum och vi ser inte att sexuella trakasserier minskar. Vi använder ordet epidemi, sa Dagný Aradóttir Pind, jurist vid isländska fackförbundet BSRB, som deltog i samtal om förebyggande arbete, med Joakim Aadland, föreståndare för Balansekunst i Norge och Jeanine Førland, rådgivare inom HR och personalanalys, Polishögskolan i Norge, modererat av Hannah Helseth.

Projektet Sexual Harassment in Tourism and Hospitality – using the past and present to inform the future poängterade att det behövs målgruppsanpassad och tillgänglig kunskap om sexuella trakasserier så att utbildning och informationsmaterial verkligen når fram. Både anställda och ledare inom turistsektorn i Norden är ofta unga. Många har inte heller nordiska språk som modersmål.  

Frågor om beteende synliggör trakasserier

Joakim Aadland från intresseorganisationen Balansekunst representerade kultursektorn där utsattheten är stor eftersom osäkra anställningar och frilansuppdrag är så vanligt. En studie de har gjort visar tydligt hur svaren påverkas av hur frågorna ställs.

– När vi ställde frågan “har du någonsin blivit utsatt för sexuella trakasserier” svarade väldigt få personer ja. När vi ställde specifika frågor om de upplevt det ena eller det andra ökade siffrorna. Så det gör det ännu svårare att arbeta med detta, sa han. 

För att få fram jämförbara data om sexuella trakasserier i Norden har projektet IWS-Nordic utvecklat ett standardiserat frågeformulär utifrån frågor om olika beteenden. Formuläret Inventory of Workplace Sexual Harassment finns tillgängligt på projektets webb, på danska och engelska och snart även på norska och svenska.

Arbetsplatskulturen behöver förändras

Inom besöks- och restaurangnäringen är risken att utsättas hög bland de som möter kunder dagligen. Projektet Customer Sexual Harassments in the Nordic Service Workplace pekade på hur den nordiska servicekulturen kan påverka säkerheten. Fokus på kunden och att göra kunden nöjd blir en slags övergripande princip som påverkar hela organisationen, berättade Markus Fellesson och Anna Fyrberg Yngfalk, båda lektorer vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet.

– Även i situationer där du kanske inte borde tillhandahålla någon form av tjänst längre gör du det ändå eftersom det är vad du gör om du gör ditt jobb på ett korrekt sätt, sa Markus Fellesson.

– Det är viktigt att ifrågasätta service management-idealen eftersom vi ser att det sättet att leda skapar grogrund för våld, sa Anna Fyrberg Yngfalk.

Flera panelsamtal och presentationer diskuterade gapet mellan lagdefinitioner och hur sexuella trakasserier förstås i praktiken, hur gråzoner uppfattas, att prata “samma språk” eller ens ha ett språk för att tala om problemet. För att skapa gemensam förståelse behövs återkommande utbildningar. Och ofta är arbetsplatskulturen den stora utmaningen.  

–  Sexistiska trakasserier på arbetsplatser är tecken på att arbetsplatskulturen, hierarkierna, organisationsstrukturerna och arbetsrelationerna har en vardaglig sexistisk karaktär som möjliggör sexuella trakasserier, sa Marta Padovan-Özdemir, lektor vid Center for Køn, Magt og Mangfoldighed, Roskilde Universitet som presenterade projektet Power Plays – preventing sexual harassment through memory work & forum theater in workplaces of care.

Claus Jervell, sekreterare i norska Fellesforbundet, leder fackförbundets utbildningar för att förändra arbetsplatskulturer och engagera bystanders, de som bevittnar sexuella trakasserier. Arbetet har lett till att fler anmäler. 

– De flesta män trakasserar inte kvinnor, men de flesta män är passiva åskådare i en kultur där detta är en del av kulturen. Vårt arbete gick ut på att göra passiva åskådare till aktiva agenter mot trakasserier genom att ge dem ansvar och verktyg. Som resultat kommer nu många fall av trakasserier in till unionen, både från vår organisation och från arbetsplatserna, berättade han i samtal om att överföra forskning till praktik, med Fredrik Bondestam, föreståndare på Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. 

Ledningens ansvar att skapa förtroende

För att uppnå förändring behöver alla på arbetsplatsen involveras. Det är också målet för projektet “Speak Up!” – a practice-oriented research project on the prevention of Sexual Harassment (SUSH) som fokuserar särskilt på bystanders, och som nu dessutom har fortsatt finansiering av Nordforsk. En slutsats i projektet är att nedifrån-upp-perspektiv är att föredra i arbetsplatsutbildningar. 

– Genom ett deltagarorienterat tillvägagångssätt var det möjligt att fånga upp anställdas intressen, deras förmåga och kollektiva resurser för att skapa effektiva lösningar för att förhindra sexuella trakasserier, sa Linda Lane, lektor vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet som representerade den svenska delen i det samnordiska projektet.

Jeanine Førland tog upp ledningens ansvar att skapa en lärande arbetsmiljö, stödja anställdas dialog kring sexuella trakasserier och skapa förtroende.  

– För att folk ska rapportera sina erfarenheter så måste de lita på hur de kommer att bäras igenom det, och hur det hanteras i resten av organisationen, sa hon.

Konferensdagen summerades av Sirið Stenberg, Färöarnas minister för Sociala frågor och kultur och Katrín Jakobsdóttir, Islands statsminister och jämställdhetsminister avslutningstalade.  

– Vi behöver utbildning och dialog. Det är nödvändigt för att implementera strategier och förebygga. Det är upp till oss att bryta tystnaden och skapa en miljö där alla känner sig trygga, sa Sirid Stenberg. 

– Förändring av arbetsplatskulturers attityder och policies tar tid och kampen mot sexuella trakasserier och våld fortgår. Sorgligt nog är vi inte framme än, sa Katrín Jakobsdóttir. 

Relaterade notiser

Sök medel för projekt som främjar LGBTI-personers villkor

Foto: norden.org

I september utlyses medel från Nordisk LGBTI-fond för tredje gången. Syftet är att främja nordiskt samarbete inom området och att förbättra LGBTI-personers levnadsvillkor i regionen. Ansökningsperioden är 1 september till 3 oktober, 14.00 (CET).


Arbetet för att förbättra LGBTI-personers levnadsvillkor är en viktig del av Nordiska ministerrådets vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region.

Sedan 2020 är LGBTI ett utpekat politikområde där de nordiska länderna samarbetar för att LGBTI-personer ska ha lika rättigheter och möjligheter. En del av samarbetet är Nordisk LGBTI-fond, som administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I höst öppnar fonden för ansökningar för tredje året i rad.

Vem kan söka medel?

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk LGBTI-fond ger möjlighet till just detta. Fonden finansierar projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder, samarbetar. Utlysningen är öppen för olika verksamheter och organisationer, såsom frivilligorganisationer, myndigheter och företag.

Projekt som bidrar både till nordisk nytta och till arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska ca 1,2 miljoner danska kronor fördelas.

Aktiviteterna ska starta under 2024 och genomföras inom två år. Pengarna kan exempelvis användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap eller arrangera konferenser och nätverk.

Anmäl dig till vårt digitala “frågor & svar”

Den 12 september kl. 14:30 (CET) arrangerar vi ett digitalt möte via Teams där du får möjlighet att veta mer om fonden och att ställa dina frågor kring ansökan. Anmäl dig här senast den 11 september.

Nordisk konferens om sexuella trakasserier i arbetslivet

Foto: Carina Elmäng

NIKK anordnar 30 oktober 2023 i Oslo en konferens utifrån den nordiska forskningssatsningen om sexuella trakasserier i arbetslivet. Projekten presenterar sina resultat och tillsammans med näringsliv, arbetslivsrepresentanter, beslutsfattare och forskare hålls samtal om förebyggande arbete, aktuell forskning och nya rön i Norden.


Den nordiska konferensen Prevent and Intervene – Ending Sexual Harassment at Work, på Litteraturhuset i Oslo 30 oktober, följer upp resultaten från de fem projekt som beviljats medel i den nordiska forskningssatsningen om sexuella trakasserier i arbetslivet 2021-2023.

– Fokus på preventivt arbete och samverkan mellan olika arbetslivsaktörer är vad som gör denna forskningssatsning unik. Det ska därför bli väldigt spännande, både att få ta del av projektens resultat och att lyssna på samtal och reflektioner kring just nordisk samverkan i arbetet mot sexuella trakasserier i arbetslivet, säger Maja Lundqvist, koordinator för konferensen.

Våld, trakasserier och andra former av utsatthet i arbetslivet är stora samhällsutmaningar, med allvarliga konsekvenser för enskilda individer och arbetsorganisationer. Samtidigt finns stora kunskapsluckor när det gäller metoder för att förebygga och förhindra våld och trakasserier, skydda utsatta personer och verka proaktivt i arbetsmiljöer. På konferensen, som hålls på engelska, samtalar beslutsfattare, representanter för arbetslivet och forskare om utmaningar och lösningar. Utöver reflektioner och slutsatser från de fem finansierade projekten diskuteras även nordiska dimensioner av kunskap om sexuella trakasserier, samt förutsättningar för att utveckla och implementera ny kunskap på området.

Forskningssatsningen är ett initiativ från samtliga nordiska jämställdhetsministrar. Den är ett tvärsektoriellt Nordiskt samarbete mellan jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Satsningen administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

  

Relaterade notiser

Islands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2023 

Ordförandeskapet för det nordiska samarbetet roterar årsvis mellan de fem nordiska länderna. Under 2023 är det Island som leder arbetet i Nordiska Ministerrådet. På jämställdhet och LGBTI-området lyfts i år särskilt satsningar som rör ett socialt hållbart Norden, LGBTI-personers rättigheter och genusperspektiv på klimatarbete.


– Norden är som starkast när länderna står tillsammans. Det nordiska samarbetet skapar konkreta resultat och bygger broar mellan våra invånare. Det gäller inte minst på jämställdhetsområdet, där de nordiska länderna har haft ett resultatrikt samarbete under många år. Det säger Islands statsminister Katrín Jakobsdottír som gjorde det tydligt att jämställdhet och LGBTI är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet, när hon lanserade ordförandeskapet i början av året.  Framför allt betonade Jakobsdottír att arbetet för LGBTI-personers livsvillkor måste stärkas på flera områden. 
– Vi vill fokusera på LGBTI-personers rättigheter där vi under de senaste åren sett ett bakslag i Norden och andra delar av världen. Vi behöver nyttja vår starka gemensamma nordiska röst till att motverka den farliga tillbakagång som skett.

   
Fokus på transrättigheter under året 

Under året genomförs projekt kring transpersoners arbetlivsvillkor och ett projekt om äldre LGBTI-personers livsvillkor, som initierats av det norska ordförandeskapet 2022, slutförs. Båda projekten är viktiga satsningar för att identifiera behov och kommunicera kunskap och konklusioner.  

Inom LGBTI-gruppen är transpersoner särskilt utsatta och därför understryker vi deras rättigheter i vårt ordförandeskapsprojekt som har tonvikt på transpersoners arbetslivsvillkor.

Nordiska ministerrådet har en tydlig vision att Norden ska bli den mest integrerade regionen. Under 2022 upprättade de nordiska jämställdhetsministrarna en nordisk färdplan, (Pushing back the push-back: Nordic Roadmap on advancing gender equality, women’s and girls’ rights, and equal rights of LGBTI-persons) i syfte att agera och reagera mot den antigender-rörelse som vuxit fram i Norden såväl som globalt. 

På kvinnokommissionens (CSW67) möte i New York i mars möttes de nordiska jämställdhetsministrarna för ett samtal kring en nordisk lösning för att alla ska kunna leva ett liv fritt från sexuella trakasserier, kränkningar och våld i den digitala världen. 

Katrín Jakobsdottír vill under sitt år som ordförande i Nordiska Ministerrådet jobba för att integrera jämställdhetsaspekten i arbetet med innovation och teknologi.  
– Jämställdhet måste fortsatt vara högt prioriterat när det gäller innovation och teknologisk utveckling. Inget land har lyckats få bukt med ojämställdheten och om vi inte skapar policys, riskerar vi att fördomar och ojämställdhet rotas också i det digitala rummet.  Vi behöver vidta åtgärder för att se till att innovation och teknologisk utveckling är till för och gynnar oss alla. Genom att integrera genusperspektivet och satsa på feministisk innovation och teknologi, bryta ner könsstereotyper samt utbilda och främja kvinnor, tror jag att innovation och teknologisk utveckling kan bidra till att skapa ett bättre och mer inkluderande samhälle för alla.

Föreställningar om sexuella trakasserier utmanas i nordiska antologin Re-Imagining Sexual Harassment – Perspectives from the Nordic Region

Foto: Johnér

Forskare och skribenter från olika delar av Norden skriver om sexuella trakasserier, våld och rättvisa i en ny antologi. Boken har tagits fram av NIKK och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.


Brännande ögonblicksbilder och nya teorier ryms i antologin Re-Imagining Sexual Harassment – Perspectives from the Nordic Region som släpps 18 april på förlaget Policy Press/Bristol University Press. I boken bidrar 19 skribenter i Norden till att nyansera och fördjupa förståelser av till exempel våld i arbetslivet, sexuella trakasserier inom akademin och det juridiska systemets utmaningar och möjligheter. Akademisk text varvas med mer skönlitterära bidrag.   

– Vi bjöd in forskare verksamma i Norden som kunde ge nya perspektiv och teoretiska ingångar. För att nyansera bilden av kunskap om utsatthet var det också viktigt för oss med bidrag från personer utanför akademin. Det finns erfarenheter och förkroppsligad kunskap om utsatthet och motstånd som skönlitterärt skrivande kommer åt bättre, säger Maja Lundqvist, en av bokens tre redaktörer. 

Samlar en bredd av forskning 

I boken sammanförs ett forskningsfält i bred bemärkelse i fyra spår. Det första diskuterar sexism och sexuella trakasserier i relation till andra former av våld i samhället. Det andra rör rättvisa, utsatthet inom det juridiska systemet och statens ansvar. Det tredje omfattar olika aspekter av nordisk jämställdhet och bilden av den jämställda, “kvinnovänliga” regionen som hinder för förändring. Det fjärde temat breddar synen på “att göra något åt problemet” bortom checklistor och policys.  

– Boken ger en strukturell förståelse av vad det innebär att leva i Norden. När sexuella trakasserier betraktas utifrån begrepp som utvecklats i maktkritisk forskning framträder mönster av hur olika typer av utsattheter och våld förstärker varandra, säger redaktören Kajsa Widegren.  

Ansvar för bredare problematik behövs  

Ett viktigt tema i boken är att sexuella trakasserier i samhället ses som avvikande men samtidigt är normaliserat. Därför får sexuella trakasserier inte behandlas som något som börjar och slutar med enskilda händelser, enligt redaktören Angelica Simonsson.    

– Ansvaret behöver bli mer utspritt. Om sexuella trakasserier förstås som enstaka incidenter på olika arbetsplatser kommer vi bara kunna hantera en liten del av en bredare problematik, säger hon.   

De senaste åren har NIKK producerat och sammanställt nordiska kunskaps- och policyöversikter om sexuella trakasserier, samt administrerat en forskningssatsning om sexuella trakasserier på arbetsmarknaden. Nationella sekretariatet för genusforskning har tagit fram forsknings- och policyöversikter, samt deltagit i expertgrupper och samverkat i forskningsprojekt om genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i Sverige och internationellt. Det mångåriga arbetet har synliggjort problemets omfattning och komplexitet, vilket gav idén till antologin. 

– Vi hoppas att boken kan vara viktig i samtalet om sexuella trakasserier. Norden är en komplex region och boken visar att idén om att vissa länder har kommit så mycket längre, eller till och med är färdiga med arbetet för jämställdhet, kan stå i vägen för ett faktiskt förändringsarbete, säger Maja Lundqvist.  

Updaterad 18 april 2023