Lgbti-personer i Norden som tillhör flera minoriteter har en särskilt utsatt position. Det handlar om grupper som utsätts för flera former av diskriminering och marginalisering baserat på till exempel rasism, homofobi och funkofobi. Ibland används uttrycket intersektionell diskriminering för att fånga in hur olika typer av förtryck samspelar och påverkar förutsättningarna för en viss grupp eller individ.

Studier visar att lgbti-personer med normbrytande funktionalitet eller utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra lgbti-personer rapporterar utsatthet för mobbning, våld, hot och hatbrott. Publikationen ”Att sticka ut även i de grupper där man hör till”syftar till att belysa livsvillkoren för lgbti-personer som tillhör flera minoriteter och sprida kunskap och erfarenheter från projekten, för att de ska få en ökad hållbarhet, komma fler till nytta och inspirera andra till nordiskt samarbete.

Syftet är att särskilt lyfta fram resultat från EU LGBTIQ Survey (2024) om transpersoners villkor i förhållande till arbetslivet i Danmark, Finland och Sverige. Det är de tre nordiska länder som ingick i undersökningen. Ytterligare inblickar ges också i nationella studier på området från Island och Norge.

Susanna Young Håkansson är utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och författare till publikationen:

— Förra året publicerade vi en kunskapsöversikt om transpersoners arbetslivsvillkor i Norden. Där beskrivs hur de villkor många transpersoner lever under får allvarliga konsekvenser för ekonomi, livskvalitet och hälsa. Samtidigt är frågor som handlar om vilka konsekvenser dåliga strukturella villkor och ett otryggt arbetsliv får för livet i stort, nästan helt frånvarande i materialet. Dessa perspektiv är exempel på områden där mer nordisk kunskap behövs för att kunna förbättra livsvillkoren för transpersoner i Norden. Den nya publikationen Trans People’s Working Life in Figures är ett steg i den riktningen.  

Genom att sammanfatta data om transpersoners arbetslivsvillkor i de nordiska länderna som tagits fram av den Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) kan publikationen belysa hur arbetslivets villkor hänger samman med andra levnadsvillkor.Datan synliggör också vilka konsekvenser det kan få för hälsa, boende och andra förutsättningar för att leva ett tryggt liv. Det framgår också att det är viktigt att lyfta fram skillnader och variationer inom gruppen transpersoner, samt att visa hur specifika könsidentiteter påverkar transpersoners erfarenheter i arbetslivet.

 Statistiken från den tredje upplagan av EU LGBTIQ Survey publicerades 2024och är globalt en av de största undersökningarna om villkoren för lgbti-personer. Sammantaget visar resultaten att lgbti-personer, och i synnerhet trans- och intersexpersoner, fortsätter att utsättas för hatmotiverat våld, direkt och indirekt diskriminering och andra former av viktimisering, trots lagstadgat skydd. Samtidigt visar resultaten också tecken på framsteg när det gäller vissa indikatorer på öppenhet och säkerhet. Till exempel rapporterar färre lgbti-personer än tidigare att de undviker vissa platser av rädsla eller att de undviker att hålla handen med en partner offentligt.

Susanna Young Håkansson tror att den nya publikationen kan vara ett stöd i arbetet för transpersoners rättigheter i Norden.

— Förhoppningen är att vår nya publikation kan bidra till att hjälpa nordiska arbetslivsaktörer att tydligare få syn på den strukturella diskriminering som finns och fortsätta arbetet för att motverka den.

Konferensen tog avstamp i kunskapsöversikten ”Transpersoners arbetslivsvillkor i Norden” som publicerades av NIKK våren 2024. I kunskapsöversikten sammanställs resultat från nordiska studier, och den sammantagna bilden visar att transpersoner* möter särskilda hinder i arbetslivet. Diskriminering och dåligt bemötande påverkar såväl rekryteringsprocesser som arbetsmiljö och möjligheter till karriärsutveckling, vilket får konkret betydelse, inte minst för transpersoners ekonomi. 

Under konferensen delades kunskap och erfarenheter från forskning, politik, myndigheter, arbetslivsaktörer och civilsamhällesorganisationer. Något som särskilt lyftes var arbetsgivarnas och fackförbundens ansvar. Diskriminering av transpersoner är förbjudet i alla de nordiska länderna, men fortgår ändå. Det framgår till exempel i studien ”Hiring Discrimination Against Transgender People: Evidence from a Field Experiment”, som presenterades under konferensen i Stockholm.  

— Diskriminering är inte bara en upplevelse utan ett mätbart, verkligt problem som påverkar transpersoner, sa Ali Ahmed, forskare vid Linköpings universitet, och initiativtagare till studien. 

Flera av konferensens talare framhöll att det behövs insatser i de nordiska länderna för att se till att diskrimineringslagarna efterlevs. Till exempel lyftes behovet av utbildning för rekryterare om hur man undviker att diskriminera. Samtidigt som transpersoner exkluderas från arbetsmarknaden finns även problem inne på arbetsplatserna. Under konferensen presenterades flera aktuella rapporter och guider som erbjuder vägledning för arbetsgivare.  

Experter påtalade också behovet av att sätta ner foten mot den desinformation som sprids om transpersoner, negativa stereotyper som letar sig in även på arbetsplatserna. 

— Arbetslivet sker inte i ett vakuum utan påverkas förstås av vad som händer i det omgivande samhället, konstaterade konferensens moderatorer El Häkkinen och Ugla Stefanía Kristjönudóttir. 

I publikationen ”Ett bättre arbetsliv för transpersoner” kan du ta del av mer kunskap från konferensen, som arrangerades av NIKK. 

* Att vara transperson innebär att ens könsidentitet inte motsvarar det kön som tilldelades en vid födseln. 

Ett bättre liv för transpersoner

Läs rapporten online

Ladda ner och skriv ut rapporten i PDF

Nordiskt nätverk för forskning om lgbti-personers hälsa och levnadsvillkor 

Lgbti-forskningen i de nordiska länderna är stark och mångfacetterad, men har i stor utsträckning bedrivits inom olika forskningsdiscipliner. Syftet med det nordiska nätverket är att främja den nordiska lgbti-forskningen om hälsa och levnadsvillkor i en bredare bemärkelse i hela Norden samt att dela forskningsresultat och underlätta för genomförandet av konferenser, workshops och nätverksmöten.  

Nordiskt nätverk för forskning om lgbti-personers hälsa och levnadsvillkor

SAFER QUEER CITIES – Kapacitetsuppbyggnad, senistivitetsutbildning och verktyg för digitalt självförsvar 

Lgbti-personer i Norden utsätts i stor utsträckning för trakasserier, hat och våld på nätet, ofta i form av nedsättande kommentarer, hot och nätmobbing. Detta leder i stor utsträckning till allvarliga psykiska besvär. Antigenusideologier förvärrar dessa problem genom att främja skadliga stereotyper och sprida felaktig information, vilket undergräver lgbti-rörelsen. Programmet syftar till att öka säkerheten för och motståndskraften hos lgbti-personer genom att förse kommuner och organisationer i Reykjavik med aktuell kunskap och verktyg för att bekämpa hot och trakasserier online och offline. 

SAFER QUEER CITIES

En nordisk digital läroplan för lgbti-kompetens i högre utbildningsprogram för human services (HR) 

Otillräcklig utbildning om bemötande av lgbti-personer, yrkesverksammas fördomar i mötet med lgbti-personer och heteronormativitet i det sociala arbetets praktik påverkar lgbti-personer negativt och ökar deras ojämlika ställning i sociala miljöer och inom hälso- och sjukvården. Syftet med programmet är att utveckla en digital läroplan som ska finnas tillgänglig på finska, norska, svenska och engelska för yrkesverksamma inom human services.   

En nordisk digital läroplan för lgbti-kompetens i högre utbildningsprogram för human services (HR)

Arbetet för att förbättra lgbti-personers levnadsvillkor är en viktig del av Nordiska ministerrådets vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region.

Sedan 2020 är lgbti ett utpekat politikområde där de nordiska länderna samarbetar för att lgbti-personer ska ha lika rättigheter och möjligheter. En del av samarbetet är Nordisk lgbti-fond, som administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I höst öppnar fonden för ansökningar för fjärde året i rad.

Vem/vilka kan söka medel?

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk lgbti-fond ger möjlighet till just detta. Fonden finansierar projekt där minst tre olika organisationer, från minst tre olika nordiska länder, samarbetar. Utlysningen är öppen för olika verksamheter och organisationer, som frivilligorganisationer, lärosäten, myndigheter och företag.

Projekt som bidrar både till nordisk nytta och till arbetet för lgbti-personers lika rättigheter och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska ca 1,2 miljoner danska kronor fördelas.

Aktiviteterna ska starta senast i början av 2025 och genomföras inom två år. Pengarna kan exempelvis användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap eller arrangera konferenser och nätverk.

Kunskapsöversikten visar att många av de hinder som transpersoner möter i och runt arbetslivet har en grund i snäva normer, något som avspeglar sig i såväl rekryteringsprocesser, arbetsmiljö och möjligheter till karriärutveckling. Att bryta mot dessa föreställningar om vad kön är innebär ofta någon typ av bestraffning från det omgivande samhället, oavsett om det sker genom att man blir bortplockad ur en rekryteringsprocess, blir diskriminerad eller illa bemött av kollegor och kunder eller får ett oprofessionellt bemötande av chefen. Susanna Young Håkansson är utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, där NIKK är placerat, och har skrivit kunskapsöversikten.

Olika typer av exkluderingsprocesser, som diskriminering och transfobiskt klimat, är vanliga hinder för att kunna ha ett tryggt och utvecklande arbetsliv. Det gäller i både sökandet efter jobb och i arbetsmiljön på en arbetsplats. Dessa arbetslivsvillkor kan ha allvarliga konsekvenser för transpersoners ekonomi, livskvalitet och hälsa.  

Susanna Young Håkansson, utredare

Resultaten från flera av rapporterna visar även att typ av könsidentitet påverkar transpersoners erfarenheter i arbetslivet. Till exempel utsätts transkvinnor för trakasserier och diskriminering i högre grad än transmän, både på arbetsplatser och i rekryteringsprocesser. Ålder är en annan viktig faktor – unga transpersoner är ofta särskilt utsatta och mycket tyder på att många transpersoner får en dålig start i arbetslivet.  

Med undantag för en rapport så tas ekonomisk utsatthet inte upp explicit i det inkluderade materialet. Men utifrån vad vi får veta om transpersoners överrepresentation när det gäller arbetslöshet, utsatthet för diskriminering, bland annat i rekrytering, sjukdom som påverkar arbetsförmågan och dåliga anställningsvillkor, såsom osäkra anställningar och låga löner, så pekar kunskapsöversiktens resultat mot att det är vanligare att personer i gruppen transpersoner än i majoritetsbefolkningen har svårt att försörja sig och riskerar eller lever i fattigdom och ekonomisk utsatthet.

Susanna Young Håkansson

Europeiska data visar att många transpersoner i Norden har svårt att klara sig ekonomiskt och en betydande andel har erfarenhet av svår ekonomisk utsatthet. I det nordiska materialet ser vi däremot få exempel på att frågor om arbetslivsvillkor och ekonomi kopplas ihop med vilka konsekvenser det får för aspekter som hälsa, bostad och andra förutsättningar för att leva ett tryggt och drägligt liv. Det är områden där mer nordisk kunskap behövs. 

Till grund för kunskapsunderlaget ligger litteratur om transpersoners arbetslivsvillkor framtagen i de nordiska länderna samt dialoger som genomförts med civilsamhällesorganisationer och arbetslivsaktörer. Intervjuer har genomförts med företrädare för civilsamhällesorganisationer på Grönland, Färöarna och Åland för att få en bild av hur situationen ser ut där.  

Publikationen sammanfattar och ger en introduktion till kunskapsläget på området och hur forskare och andra experter beskriver problem och kunskapsluckor samt identifierar åtgärder som krävs för förändring. Den sammanfattar de viktigaste budskapen från ett högnivåmöte med experter, som hölls i samband med lanseringen av den nordiska rapporten: “Han gick tillbaka in i garderoben”: Äldre lgbti-personers interaktioner med vård och omsorg i de nordiska länderna.

Rapportens titel: “Han gick tillbaka in i garderoben” speglar de erfarenheter som vissa äldre lgbti-personer har när de flyttar till vårdhem där deras behov inte tillgodoses på rätt sätt.

Nyckelbudskap i urval

• Transvården påverkas negativt av det faktum att transpersoner fortfarande patologiseras i alla de nordiska länderna.
• Det saknas forskning om vårdpersonal i relation till lgbti-frågor. Mer forskning behövs.
• Det finns ett behov av mer kunskap om äldre lgbti-personers specifika
  hälsoproblem och sjukdomar.
• Bättre arbetsvillkor för vårdpersonal leder till bättre vård för lgbti-personer.
• Avsätt medel för forskning och utbildningsmaterial om äldre lgbti-personer.

Följande tre projekt har beviljats medel från Nordisk lgbti-fond:

Lgbti och åldrande i de nordiska länderna
Projektet planerar en konferens för experter, yrkesverksamma och representanter från målgruppen för att skapa ett nordiskt nätverk för att kunna dela kunskap, erfarenheter, samarbeta och lyfta LGBTI-perspektivet i nordiska politiska processer. Läs mer om projektet här.

Utveckling av utbildningsprogram för att stödja lgbti+-personers välbefinnande i skolan
Skolmiljöer genomgår en tillbakagång där hat och våld mot lgbti+-elever ökar. Genom detta projekt ska lärare och skolpersonal i Norden få tillgång till utbildning och forum för att dela erfarenheter och kunskap om hur lgbti+-elevers trygghet kan öka. Läs mer om projektet här.

Trans, arbetsmarknad, plånbok
Projektet vill synliggöra konsekvenser av diskriminering av transpersoner. En studie kommer att utföras för att ta fram jämlikhetsdata för transpersoner, med fokus på arbetsmarknad och privatekonomi. Studiens resultat kommer att presenteras i en rapport samt spridas på en slutkonferens under 2024. Läs mer om projektet här.

Nordisk lgbti-fond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om utlysningen 2024 kommer senare i år.

När Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir lanserade sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet i början av året betonade hon att jämställdhet- och lgbti-arbetet är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet. Särskilt såg hon det som viktigt att använda den gemensamma nordiska rösten till att lyfta lgbti-personers utsatthet och den ökande förekomsten av hot och hat i Norden och andra delar av världen. För att åstadkomma förändring har det isländska ordförandeskapet under året tagit initiativ till en kampanj riktad mot unga nordbor, för att förebygga och bekämpa hate speech och trakasserier. Detta gjordes bland annat genom att fortsätta lyfta den färdplan som de nordiska jämställdhetsministrarna upprättade 2022 (Pushing back the push-back: Nordic Roadmap on advancing gender equality, women’s and girls’ rights, and equal rights of LGBTI-persons).

Det är oerhört viktigt att fortsätta kampen mot bakslaget mot jämställdhet och LGBTI-rättigheter. Vi har en lång tradition av givande nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet, och samarbetet mellan de nordiska länderna på LGBTI-området har också varit framgångsrikt under de senaste åren. Det är vår plikt att göra vad vi kan när kvinnors och LGBTI-personers rättigheter är under attack.

Katrín Jakobsdóttir

Ett av projekten som följer i spåren av de nordiska jämställdhetsministrarnas plan för att motverka den push-back som skett gällande lgbti-personers livsvillkor är Transpersoners arbetslivsvillkor. Genom att sammanfoga nationella studier på området är förhoppningen om att kunna ge en tydligare bild av transpersoners arbetslivsvillkor i Norden. NIKK har under året arrangerat samtal med lgbti-organisationer i Norden och de nordiska diskrimineringsombudsmännen och har fler arrangemang planerade för 2024. Förhoppningen är att dokumentation från dessa möten kan addera ytterligare kunskap till den forskningsöversikt om transpersoners arbetslivsvillkor som publiceras under nästa år.

Transpersoner attackeras och marginaliserats på många sätt, och mycket tyder på att deras situation är värre än för andra grupper inom lgbti-communityt. Det är viktigt att öka vår kunskap om transfrågor så att lämpliga åtgärder kan vidtas och fördomar kan motverkas genom utbildning på alla nivåer i samhället.

Katrín Jakobsdóttir

Undersökningar visar att lgbti-personer upplever särskilda utmaningar i livet.  Men kunskapen om vilka utmaningar äldre lgbti-personer möter är begränsad. Det isländska ordförandeskapet har tagit vidare det initiativ som togs av det norska ordförandeskapet 2022, att sammanställa kunskap om äldre lgbti-personers livsvillkor och möten med hälso- och omsorgsvården i Norden.  Projektet har resulterat i en nordisk rapport som publicerades i december 2023 och ett högnivåmöte på temat som arrangerades i Reykjavik under hösten. På mötet möttes forskare, civilsamhällesorganisationer, myndigheter och experter från hela Norden för att utbyta kunskaper och formulera möjligheter och utmaningar. Under 2024 kommer resultat från projektet tas tillvara genom arrangemang och samtal.