Skip to main content sv

Elever som gör otraditionella yrkesval ska få bättre stöd

Det görs många insatser för att uppmuntra unga att bryta könsnormer genom sina utbildningsval, men när eleverna väl har gjort sina val får de ofta klara sig själva. Vad kan skolan och arbetslivet göra för att stötta? Den frågan stod i fokus under en nordisk konferens i Stockholm.

– Det pratas ofta om att vi måste uppmuntra unga att göra otraditionella yrkesval. Det har till exempel funnits många projekt som vill öka unga tjejers intresse för teknik, men jag tror att det behövs andra grepp. Om eleverna kommer ut på arbetsplatserna och arbetsmiljön känns obekväm, då vill de inte stanna, säger Gunilla Rooke på Skolverket.
Hon är svensk koordinator för projektet ”Jämställdhet i arbetsplatsförlagt lärande i Norden”. Projektet är ett samarbete mellan Sverige, Finland, Island, Norge och Åland, som beviljats medel ur Nordisk jämställdhetsfond. Målet är att kartlägga vilka metoder som i dagsläget används för att stötta elever, och tillhandahålla verktyg som kan användas i jämställdhetsarbete inom gymnasial yrkesutbildning.

Gunilla Rooke, Skolverket i Sverige

Hur var konferensen?
– Den var bra! Det var många deltagare både från skolor och olika branscher så jag är nöjd.

Projektet fokuserar på hur eleverna kan stöttas under praktiken. Varför är det viktigt med stöd just då?
– Många får en mindre chock när de möter arbetslivet. De upplever skolmiljön som ganska tillåtande, men vissa branscher har verkligen en lång resa att göra när det gäller attityder och arbetsmiljö. Det kan handla om tjejer som kommer till byggarbetsplatser där det saknas omklädningsrum, eller där omklädningsrummen är fulla av bilder på nakna tjejer. Eller om killar som ska börja jobba i vården eller i förskolan men möts av en kultur som misstänkliggör eller stänger ute. Om vi vill ta vara på de här eleverna måste vi hitta metoder för att stötta dem så att de orkar fullfölja sina yrkesval. Detta är en utmaning både för branscherna och skolorna.

Vad kan skolpersonalen göra?
– När du som lärare tar kontakt med arbetsplatserna inför det arbetsplatsförlagda lärandet är det viktigt att prata om att det kan finnas en viss kultur eller jargong, och berätta vad som förväntas från skolan. Som yrkeslärare behöver du också förbereda eleverna på vad de kan komma att möta i arbetslivet och ge dem strategier för att hantera det. Du behöver finnas där så att de känner att de har någon att prata med om det blir problem.

Vad vet vi i dagsläget om vilka metoder som fungerar?
– Vi vet att det finns ett behov av stöd till eleverna, men det finns ingen samlad kunskap om hur vi bäst gör. Det är den luckan vi hoppas kunna fylla med det här projektet. Det är inte så många som arbetar systematiskt med de här frågorna tyvärr men det finns branscher och skolor som ligger före. I transportbranschen finns till exempel Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA) som jobbar med attityder kopplat till hur branschen tar emot elever.

Finns det skillnader mellan de nordiska länderna i vilket stöd eleverna får?
– Ja, det tror jag. Förutsättningarna ser i alla fall olika ut. I Sverige och Finland är det skolorna som bär ansvaret för eleverna när de är ute på arbetsplatserna. I Island och Norge är det istället arbetsplatserna. Då blir det svårare för myndigheterna att ställa krav.

Vad händer i projektet framöver?
– Den här konferensen hölls i Stockholm och vi ska ha ytterligare tre konferenser med fokus på de andra länderna. Vi är i Oslo om en månad, i Island i maj och på Åland i september.


Warning: Undefined variable $postID in /home/nikkhems/public_html/wp-content/themes/nikk/template-parts/block/block-related-posts.php on line 10
Updaterad 10 december 2019