Skip to main content sv

Flykten från glesbygden – en könad historia

Antalet kvinnor minskar på Grönland. Många flyttar för att utbilda sig och kommer inte tillbaka.
Trenden gäller inte bara på världens största ö utan är aktuell i glesbygdsområden över hela Norden.
Vad finns det för lösningar? Det diskuterades på seminariet ”Kön, utbildning och befolkningsströmmar” som anordnades i Grönlands huvudstad Nuuk.


Helene Pristed Nielsen (vänster) och Stine Thidemann Faber har skrivit den tvärnordiska kartläggningen STED, (U)LIGHED og KØN tillsammans med Kathrine Bjerg Bennike.
 Helene Pristed Nielsen (vänster) och Stine Thidemann Faber har skrivit den tvärnordiska kartläggningen STED, (U)LIGHED og KØN tillsammans med Kathrine Bjerg Bennike.

I de nordiska länderna finns likheter när det gäller flyttmönster. Trenden visar att unga kvinnor är mer benägna att lämna hemorten för att läsa vidare. Det talas om ett ”kvinnounderskott” i glesbygdsområden. Männen stannar oftare kvar, eller flyttar tillbaka. Samtidigt minskar utbudet av traditionellt manliga yrken i glesbygden och många blir arbetslösa.

– I debatten speglas glesbygdsmannen ofta som omodern bakåtsträvare. Och precis som det beskrivs att det är ett problem att kvinnor flyttar, har det på senare år framställts som ett problem att männen inte flyttar, säger Stine Thindeman Faber, genusforskare vid EDGE – Centre for Equality, Diversity and Gender, vid Aalborgs universitet.

Hon är en av ett 50-tal deltagare från hela Norden som samlades i Nuuk för att diskutera glesbygdsproblematiken ut ett jämställdhetsperspektiv. Bakom arrangemanget stod Danmark, årets ordförande för Nordiska ministerrådet.

Olika förväntningar på kvinnor och män

Inför seminariet hade arrangörerna beställt en tvärnordisk forskningsrapport som tagits fram av forskarna vid EDGE. Stine Thindeman Faber har gått igenom de studier som finns på området i Norden.
– Det är tydligt att det finns koppling till genus när det gäller denna fråga. Förväntningar på kvinnor och män är olika när det gäller utbildning och flyttmönster, säger hon.

Enligt rapporten har unga män ofta starkare anknytning till platsen de kommer ifrån, och uppskattar lokala fritidsaktiviteter som jakt eller fiske. Kvinnorna upplever att det finns mer möjligheter för dem i städerna, och värderar ett större socialt-och kulturellt utbud. Ofta upplever kvinnorna även könsrollerna som mer moderna i städerna, jämfört med på mindre orter.

Flyttåg till fastlandet

Martha Lund Olsen, jämställdhetsminister på Grönland, öppningstalade vid seminariet. Pressbild
 Martha Lund Olsen, jämställdhetsminister på Grönland, öppningstalade vid seminariet. Pressbild

Att seminariet ”Kön, utbildning och befolkningsströmmar” hölls på Grönland är ingen tillfällighet. Grönland är det enda land i Norden vars befolkning, på cirka 56 000 personer, beräknas minska fram till år 2040. Allt sedan 60-talet har antalet kvinnor sjunkit på ön.
– Tidigare berodde det på att det flyttade hit danska män som blev ihop med grönländska kvinnor och paren flyttade tillsammans tillbaka till Danmark, säger Martha Lund Olsen, jämställdhetsminister på Grönland.

Idag finns det två olika flyttströmmar. Många kvinnor lämnar de små kustbyarna på ön för större orter, som huvudstaden Nuuk. Samtidigt lämnar både unga män och kvinnor Grönland för att utbilda sig utanför ön. Det stora flyttåget går till Danmark. Männen är mest benägna att återvända.

Brist på jobb och bostäder

Martha Lund Olsen menar att det finns flera orsaker till att kvinnorna inte återvänder. Det handlar bland annat om brist på kvalificerade jobb och bostäder.
– Vi försöker skapa nya arbeten här på Grönland genom att locka företag som vill skapa gruvdrift eller utvinna olja. På så sätt skulle de välutbildade kvinnorna komma i sysselsättning.

Hon menar att utländska investerare och nya arbetstillfällen även skulle ge mer till statskassan, där det idag är ett underskott. De pengarna behövs för bostadsbygge.
– Idag är det väldigt ont om bostäder för folk som vill flytta hit. Många grönlänningar står i kö för att bo i hyresrätt och bostäderna räcker inte till, säger Martha Lund Olsen.

Få studier med genusperspektiv

På konferensen i Nuuk fanns representanter från bland annat universitet, frivilligorganisationer och politiska institutioner som arbetar med glesbygdsfrågor. Tanken är att diskussioner och workshops ska utmynna i en handbok med konkreta råd till aktörer i alla nordiska länder. Enligt forskaren Stine Thindeman Faber behövs fler studier på området.
– När vi gjorde kartläggningen var det väldigt svårt att hitta studier gjorda ur ett genusperspektiv, trots att dessa frågor så tydligt är kopplade till kön. Jag skulle gärna se mer tvärnordisk forskning på området i framtiden, säger hon.

Updaterad 15 februari 2024