Skip to main content sv
Warning: Undefined array key 1 in /home/nikkhems/public_html/wp-includes/functions.php on line 1189

Mord på kvinnor utanför heterosexuella relationer: Kartläggning i de nordiska och baltiska länderna


Kvinnomord – könsbaserade mord på kvinnor – är den mest extrema formen av könsbaserat våld. I Norden och Baltikum fokuserar den offentliga debatten och förebyggande insatser i stor utsträckning på partnerrelaterade mord. Denna snäva synvinkel döljer de mord på kvinnor som sker utanför heteronormativa relationer, där lgbti-kvinnor och sexarbetare utsätts för ökade risker. I Danmark sker 30 % av kvinnomorden utanför nöra relationer, men dessa fall är fortfarande dåligt förstådda och underanalyserade.

Utan harmoniserade data eller intersektionella perspektiv förblir systematiska mönster av utestängning, hatbrottsmotiv och institutionella luckor i skyddet osynliga. Med utgångspunkt i Center for Violence Prevention:s 25 års erfarenhet av övervakning av kvinnomord tar detta projekt itu med kunskapsluckorna genom att undersöka hur sexuell läggning, könsidentitet och social marginalisering påverkar sårbarhet, tillgång till rättslig prövning och skydd.

Nordisk digital läroplattform för lgbti-kompetens inom utbildningsprogram för människobehandlande professioner


MAINTAID-ED-projektet utvidgar det nordiska samarbetet inom undervisning genom systematiskt samskapande. Med utgångspunkt i det framgångsrika finsk-norsk-svenska samarbetet, där studenter och lärare engagerade sig i utvecklingen av fyra undervisningsmoduler, integrerar projektet nu Danmark och Island genom fokusgruppintervjuer med lärare och studenter inom socialt arbete och omvårdnad. Ramverket för hållbarhet använder sig av Diffusion of Innovations-teorin för att systematiskt sprida pedagogiska metoder till nordiska universitet.

Spridningen omfattar nationella och nordiska pedagogiska seminarier och webbseminarier riktade till lärare inom högre utbildning och läroplansutvecklare. Workshops för utbildning av utbildare gör det möjligt för lärare att anpassa innehållet till lokala sammanhang. Långsiktiga underhållsstrukturer inkluderar systematiska mekanismer för uppdatering av innehåll som integrerar ny forskning och politiska utvecklingar, fortsatt öppen tillgång till webbhotell och partnerskap med nordiska universitetsnätverk.

Nordiskt projekt för hiv-beredskap


Det nordiska hiv-beredskapsprojektet tar itu med det växande behovet av att skydda hiv- och lgbti-grupper i en tid präglad av geopolitisk instabilitet, hybridhot och ökande diskriminering. Även om hiv är en hanterbar sjukdom med rätt behandling, är tillgången till mediciner och hälso- och sjukvård sårbar under kriser. Hiv-mediciner ingår för närvarande inte i de nationella beredskapsplanerna i Norden.

Genom att samla hiv- och lgbti-organisationer från alla nordiska länder syftar projektet till att utveckla gemensamma strategier för att säkerställa kontinuitet i vården, stärka motståndskraften och skydda de mänskliga rättigheterna. Genom digitala möten och en nordisk konferens kommer parterna att identifiera risker, utbyta erfarenheter och sträva efter att gemensamt skapa ett nordiskt ramverk för hiv-beredskap. Projektet syftar till att förbättra gränsöverskridande samarbete, öka beredskapen hos individer och organisationer samt ge konkreta rekommendationer för att integrera hiv-specifika behov i nationell beredskapsplanering.

Från EU-lagstiftning till handling


Projektet syftar till att stärka det civila samhällets förmåga att bekämpa teknikfaciliterat könsrelaterat våld (TFGBV) genom att omvandla EU-lagstiftning – såsom lagen om digitala tjänster (Digital Services Act), AI-lagen (AI Act) och direktivet om våld mot kvinnor (Violence Against Women Directive) – till konkreta verktyg för påverkansarbete och stöd. Projektet tar itu med en kritisk kunskapslucka bland civilsamhällesorganisationer när det gäller hur dessa lagar ska tolkas och utnyttjas på ett effektivt sätt.

Genom nordiskt samarbete kommer projektet att tillhandahålla utbildning, verktyg för påverkansarbete och främja gränsöverskridande partnerskap.

Det önskade resultatet är en förbättrad implementering och efterlevnad av EU-lagstiftningen, så att civilsamhällesorganisationer bättre kan skydda kvinnor och lgbti-personer från övergrepp online och ställa digitala plattformar till svars.

Mellan jämlikhet och kris: genusaspekter på nordisk beredskap


Projektet fokuserar på jämställdhet i kriser och undersöker hur framtida nordiska resiliensstrategier bättre kan stödja jämställdhetsmål. I tider av överlappande kriser – säkerhet, klimat och hälsa – prioriteras ofta akuta åtgärder framför långsiktiga strukturella jämställdhetsmål. Detta riskerar att nedprioritera jämställdhetsåtaganden, trots att kriser inte är könsneutrala: normer och ojämlikheter påverkar både exponering och resiliens. Projektet kommer att genomföra en litteraturgenomgång, intervjua intressenter, samla in nordiska goda exempel och främja nätverksbyggande aktiviteter.

Resultaten omfattar en rapport med slutsatser och rekommendationer samt en nordisk onlinekonferens för att främja ett framtida nätverk om könsrelaterad resiliens i Norden.

Jämställdhet inom Nuad Thai-sektorn i Norden


Detta projekt är ett nordiskt initiativ som leds av ThaiWISE – Hela Människan i Malmö för att främja jämställdhet, rättvisa arbetsvillkor och integration av thailändska kvinnor i massagebranschen. Projektet bygger på den framgångsrika pilotmodellen Nuad Thai Nordic (NTN) som utvecklats i Sverige och syftar till att anpassa och utvidga denna strategi i Norge och Finland genom samarbetsnätverk.

Projektets aktiviteter omfattar anpassning och delning av utbildningsmaterial, stöd till partnerledd utbildning och främjande av NTN-modellen för att öka medlemsantalet i Norge och Finland. Gränsöverskridande lärande och studiebesök kommer att stärka samarbetet och kunskapsutbytet. Pågående politiskt engagemang med thailändska ambassader, nordiska institutioner och lokala intressenter kommer att stödja regionalt samarbete och främja jämställdhet.

Projektet stärker det regionala samarbetet om jämställdhet och arbetsrättigheter genom att utvidga NTN-modellen och främja samarbete. Det syftar till att stärka thailändska kvinnor, minska exploatering och utveckla verktyg och policyer för att förbättra arbetsvillkor och jämställdhet.

Förändring av genusnarrativet i Sápmi


Projektet utmanar dominerande genusnarrativ i det samiska samhället genom att lyfta fram olika röster, perspektiv och erfarenheter. Med hjälp av gulahallat – en samisk tradition för dialog – skapas arenor där män, kvinnor och lgbti-personer kan reflektera över könsstereotyper, ideal och mångfald på samiska villkor. Arbetet bygger på Gender Talks in Sápmi och fördjupar diskussionerna om samisk maskulinitet, kvinnor inom renskötseln och berättelser mellan generationerna.

Genom inkluderande och gränsöverskridande dialogrum, dokumentation och en handbok om gulahallat kommer projektet att bidra till att stärka det samiska samhällets förmåga att hantera jämställdhet och inkludering. Önskade resultat är breddade offentliga narrativ om kön, starkare verktyg för samiska samhällen och mer inkluderande, socialt hållbara samhällen i hela Sápmi.

HateFYP


En internationell backlash mot lgbti-rättigheter pågår, med ökad stigmatisering och inskränkningar av medborgerliga friheter i USA och Europa. I Norden har hat och intolerans ökat, enligt rapporter från nationella lgbti-organisationer. Liknande angrepp på lgbti-personers rättigheter sker online.

Projektet vill undersöka om onlineplattformar förstärker hatisk indoktrinering av användare.
En studie från 2024 av Dublin City University fann att helt nya YouTube- och TikTok-konton, registrerade för att se ut som tonårspojkar, utsattes för antifeministiskt innehåll inom 23 minuter. Inom några timmar var över 75 % av deras flöden fyllda med hatiska narrativ. Sociala mediers algoritmer riskerar därmed att radikalisera unga män genom att mata dem med hatiskt innehåll i alarmerande takt.

Projektpartnerna avser att upprepa detta experiment – denna gång med fokus på anti-lgbti-innehåll. Med hjälp av nya sociala medie-konton med kontrollerade sökmönster kommer vi att spåra om plattformarna driver hatdriven indoktrinering mot användarna – och om så är fallet, hur snabbt och aggressivt homofobiskt och/eller transfobiskt innehåll rekommenderas.

Kvinnor som investerar i Norden: Att övervinna strukturella hinder för ekonomiskt deltagande och beslutsfattande


Projektet är ett nordiskt forsknings- och policyinitiativ som undersöker de sociala, psykologiska, strukturella och institutionella hinder som begränsar kvinnors deltagande som investerare, med fokus på yrkesverksamma kvinnor i ledande befattningar och affärsroller. Projektet använder originaldata från en isländsk undersökning och anpassar ramverket Public Leadership for Gender Equality till den nordiska finansiella och politiska kontexten.

Genom ett landsöverskridande samarbete mellan Island, Finland, Norge och Danmark kombinerar projektet tillämpad forskning, jämförande analyser och workshops med intressenter för att gemensamt utveckla ett nordiskt ramverk för jämställdhetsanpassade investeringar.

Det önskade resultatet är peer review-granskad forskning, ett praktiskt ledarskapsramverk och policyrekommendationer som stärker kvinnors deltagande i investeringar i hela Norden, allt öppet tillgängligt online för långsiktig användning och anpassning.

Vem räknas? Nordiskt forum för jämställda nyhetsmedier


Det nordiska toppmötet Vem räknas? (Who Makes the News) lyfter fram jämställdhet i nyhetsmedierna och bygger på resultaten från Global Media Monitoring Project (GMMP) 2025. Forskare, journalister, redaktörer, beslutsfattare och civilsamhället kommer att träffas i Köpenhamn för att presentera globala och nordiska resultat, dela med sig av goda exempel och stärka samarbetet. Konferensen markerar 30 år sedan Beijing Platform for Action och syftar till att inspirera mediebranschen att ta ett större ansvar för en jämställd och mångfaldig representation. Genom att visa upp framsteg och utmaningar bidrar toppmötet till ett mer demokratiskt medielandskap där yttrandefriheten utvidgas.

Uppdaterad 30 oktober 2025