Denna jämförande studie mellan tre små och medelstora städer i Norden syftade till att identifiera och dela med sig av bästa praxis för att förbättra integrationen av arbetsmarknaden bland migrantkvinnor.

Marginalisering är fortfarande ett problem för många migrantkvinnor i Norden, särskilt på arbetsmarknaden.

Forskning visar att arbetskraftsdeltagandet är lägre bland migrantkvinnor, och att arbetslöshet är vanligare i gruppen. En pilotstudie som genomfördes vid University of Akureyri (Island) visar att migrantkvinnor är en av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden på Island.

Många kvinnor upptar positioner som inte passar deras utbildningsnivå. Trots att de har högre utbildningsnivåer än män, hade 30 procent av migrantkvinnorna som deltog i en undersökning 2016 anställningar som inte passade deras bakgrund. Motsvarande siffra bland isländska kvinnor var åtta procent. Denna skillnad hade en direkt inverkan på inkomst, migrantkvinnor tjänade betydligt mindre än isländska kvinnor (eller migrantmän), eftersom de var i yrken som inte tog hänsyn till deras utbildning.

Projektet undersökte politik och praxis i tre städer i tre nordiska länder, Finland, Sverige och Island. Målet var att identifiera politik och praxis som påverkade sysselsättningen av migrantkvinnor.