I Europa säkras rätten till hälsa genom den europeiska sociala stadgan, som förpliktar stater att vidta åtgärder för att främja hälsa och tillhandahålla hälsovård. Covid-19-pandemin har avslöjat skillnader i hälso- och sjukvårdssystem och krishanteringsmetoder i de nordiska och baltiska länderna. En konsekvent upptäckt i dessa länder är att migranter, såväl som kvinnor, har drabbats oproportionerligt mycket av pandemin; båda grupperna är mer benägna att diagnostiseras med covid-19 och att bli mer påverkade av de långsiktiga konsekvenserna av myndigheters och folkhälsoåtgärder. Lägre vaccinationsavsikter och -upptag har också registrerats både bland invandrargrupper och bland kvinnor.

Baserat på en analys av migrantkvinnors erfarenheter i tre länder, syftar projektet till att förstå effekten av myndigheters och folkhälsoåtgärder på migrantkvinnor under covid-19, särskilt genom att ta itu med de mekanismer som kan ha förhindrat deras tillgång till hälsoinformation och/ eller vaccination.