Skip to main content sv
Warning: Undefined array key 1 in /home/nikkhems/public_html/wp-includes/functions.php on line 1189

Roma Women Lead: romska kvinnors deltagande och inflytande i Norden och Baltikum 


Roma Women Lead stärker romskas deltagande, ledarskap och inflytande i Sverige, Finland och Litauen. Romska kvinnor kan möta överlappande hinder kopplade till könsrelaterad ojämlikhet, antiziganism, social utestängning och begränsad tillgång till beslutsforum. Projektet skapar forum där romska kvinnor i olika åldrar kan dela erfarenheter, bygga nätverk och stärka sina kunskaper, sitt självförtroende och sin förmåga att organisera sig och verka för förändring. 

Genom lokala dialogmöten, fokusgrupper samt workshoppar om ledarskap och påverkansarbete kommer partnerna att identifiera gemensamma och landsspecifika utmaningar samt testa metoder för att stärka kvinnors deltagande. Organisationerna kommer också att utbyta erfarenheter över gränserna och gemensamt ta fram en rapport, praktiskt metodmaterial och rekommendationer. Projektet syftar till att bygga ett varaktigt nordiskt-baltiskt samarbete och stärka romskas röst och inflytande i samhället. 

Kvinnor i marginalen: Jämställdhet i nordiska fängelser


Projektet ”Women on the Margins” syftar till att öka kunskapen om kvinnor och jämställdhet inom de nordiska kriminalvårdssystemen och ta fram insikter med betydelse för politik och praktik. Kvinnor är fortfarande strukturellt marginaliserade inom kriminalvårdssystemen, som till stor del är utformade för och av män. Internationell forskning visar att kvinnor i fängelse upplever en hög grad av utsatthet och har könsspecifika behov.

Trots att de nordiska länderna är världsledande inom jämställdhet är kunskapen om hur dessa behov erkänns och tillgodoses inom de nordiska kriminalvårdssystemen fortfarande begränsad. Projektet samlar forskare från de nordiska länderna för att bygga upp en ny nordisk kunskapsbas om jämställdhet och fängelsestraff. Genom jämförande kunskapsproduktion och kunskapsutbyte kommer projektet att identifiera gemensamma utmaningar, skillnader samt lovande metoder och strategier i hela regionen, vilket skapar en grund för nordisk dialog och samarbete om vägen framåt.

Gender differences in generative AI use among higher education students: A Nordic perspective 


Projektet syftar till att undersöka könsskillnader i universitetsstudenters användning av generativ AI och identifiera faktorerna bakom dessa skillnader. Målet är att bidra till riktade insatser som främjar en mer jämställd och ansvarsfull användning av AI i Norden. 

Nordisk digital läroplattform för lgbti-kompetens inom utbildningsprogram för människobehandlande professioner


MAINTAID-ED-projektet utvidgar det nordiska samarbetet inom undervisning genom systematiskt samskapande. Med utgångspunkt i det framgångsrika finsk-norsk-svenska samarbetet, där studenter och lärare engagerade sig i utvecklingen av fyra undervisningsmoduler, integrerar projektet nu Danmark och Island genom fokusgruppintervjuer med lärare och studenter inom socialt arbete och omvårdnad. Ramverket för hållbarhet använder sig av Diffusion of Innovations-teorin för att systematiskt sprida pedagogiska metoder till nordiska universitet.

Spridningen omfattar nationella och nordiska pedagogiska seminarier och webbseminarier riktade till lärare inom högre utbildning och läroplansutvecklare. Workshops för utbildning av utbildare gör det möjligt för lärare att anpassa innehållet till lokala sammanhang. Långsiktiga underhållsstrukturer inkluderar systematiska mekanismer för uppdatering av innehåll som integrerar ny forskning och politiska utvecklingar, fortsatt öppen tillgång till webbhotell och partnerskap med nordiska universitetsnätverk.

Nordiskt projekt för hiv-beredskap


Det nordiska hiv-beredskapsprojektet tar itu med det växande behovet av att skydda hiv- och lgbti-grupper i en tid präglad av geopolitisk instabilitet, hybridhot och ökande diskriminering. Även om hiv är en hanterbar sjukdom med rätt behandling, är tillgången till mediciner och hälso- och sjukvård sårbar under kriser. Hiv-mediciner ingår för närvarande inte i de nationella beredskapsplanerna i Norden.

Genom att samla hiv- och lgbti-organisationer från alla nordiska länder syftar projektet till att utveckla gemensamma strategier för att säkerställa kontinuitet i vården, stärka motståndskraften och skydda de mänskliga rättigheterna. Genom digitala möten och en nordisk konferens kommer parterna att identifiera risker, utbyta erfarenheter och sträva efter att gemensamt skapa ett nordiskt ramverk för hiv-beredskap. Projektet syftar till att förbättra gränsöverskridande samarbete, öka beredskapen hos individer och organisationer samt ge konkreta rekommendationer för att integrera hiv-specifika behov i nationell beredskapsplanering.

Nordiskt nätverk för forskning om lgbti-personers hälsa och levnadsvillkor


Lgbti-forskningen i de nordiska länderna är stark och mångfacetterad, men har i stor utsträckning bedrivits inom olika forskningsdiscipliner.

Syftet med det nordiska nätverket för lgbti-forskning om hälsa och levnadsvillkor är att främja den nordiska lgbti-forskningen om hälsa och levnadsvillkor i en bredare bemärkelse i hela Norden, att dela forskningsresultat och underlätta konferenser, workshops och nätverksmöten för att ytterligare stödja detta forskningsområde över disciplingränserna. För att uppnå detta kommer vi att etablera regelbundna möten och aktiviteter som underlättar utbyte av forskningsresultat och idéer.

De planerade aktiviteterna är ett nätverksmöte per år under de kommande två åren. Mötena, som äger rum i olika länder, kommer att organiseras för att ge utrymme för att dela med sig av resultat och planera framtida forskningssamarbeten, inklusive en internationell konferens om lgbti-forskning.

Gender Talks in Sápmi


Projektet ska främja en inkluderande samhällsdebatt i Sápmi och stärka befintligt samiskt ledarskap och arbete med jämställdhetsfrågor i Sápmi genom riktade diskussionsforum och föreläsningar arrangerade fysiskt och digitalt riktade till samer i nuvarande ledande positioner, ungdomar och samiska organisationer. Projektet ska också bidra till bättre kunskapsunderlag om åtgärder för ökad jämställdhet i Sápmi, och forskningsbehov kring jämställdhet genom att sammanställa befintlig kunskap samt identifiera och belysa kunskapsgap utifrån de arrangerade diskussionerna.

Projektet ska bidra till:

  • att jämställdhetsfrågor aktivt diskuteras och debatteras av samiska organisationer, och samiska politiska forum
  • ökad kunskap om nuvarande situation i Sápmi kring jämställdhet
  • identifiera behov av åtgärder samt kunskapsgap och prioriterade forskningsområden
  • bidra med rekommendationer om hur samiska organisationer mer aktivt kan arbeta med jämställdhetsfrågor

 

Jämställdhet, social hållbarhet och betald föräldraledighet i de nordiska länderna


I syfte att uppmuntra fäder att delta i vården av sina barn började de nordiska länderna i slutet av 1900-talet att införa icke-överlåtbarhet, så kallad kvotering, i sina föräldraledighetssystem. Nyligen förlängde både Island och Finland den icke-överlåtbara ledigheten, Danmark återinförde icke-överlåtbarhet och i Sverige förlängdes icke-överlåtbarheten. Syftet med projektet var att undersöka de senaste förändringarna i systemen för betald föräldraledighet i de nordiska länderna och fråga i vilken utsträckning de stöder hållbar utveckling. 

Forskare utvecklade jämförande indikatorer som mäter hur politiken för föräldraledighet förhåller sig till FN:s mål om jämställdhet, avskaffande av fattigdom och främjande av välbefinnande. En jämförande analys genomfördes.

Projektet sökte svar på om nordisk föräldraledighetspolitik sannolikt kunde öka eller minska ojämlikheten när det gällde kön, social klass och välbefinnande för föräldrar och barn. Forskare från alla fem nordiska länder skrev en rapport om denna jämförande analys och presenterade resultaten vid ett nordiskt seminarium för att nå relevanta intressenter, såsom beslutsfattare, experter från arbetsmarknadens parter, akademiker och allmänhet.

Gender-based health inequalities among migrant women during COVID-19 and public health responses in the Nordic countries


I Europa säkras rätten till hälsa genom den europeiska sociala stadgan, som förpliktar stater att vidta åtgärder för att främja hälsa och tillhandahålla hälsovård. Covid-19-pandemin avslöjade skillnader i hälso- och sjukvårdssystem och krishanteringsmetoder i de nordiska och baltiska länderna. En konsekvent upptäckt i dessa länder var att migranter, såväl som kvinnor, drabbades oproportionerligt mycket av pandemin; båda grupperna var mer benägna att diagnostiseras med covid-19 och att bli mer påverkade av de långsiktiga konsekvenserna av myndigheters och folkhälsoåtgärder. Lägre vaccinationsavsikter och -upptag har också registrerats både bland invandrargrupper och bland kvinnor.

Baserat på en analys av migrantkvinnors erfarenheter i tre länder, syftade projektet till att förstå effekten av myndigheters och folkhälsoåtgärder på migrantkvinnor under covid-19, särskilt genom att ta itu med de mekanismer som kan ha förhindrat deras tillgång till hälsoinformation och/ eller vaccination.

Genus- och mångfaldsparadoxerna inom innovation – mot en mer inkluderande policydesign


Projektet AGDA lade fokus på innovationens genusparadox, särskilt inom området grön omställning. Projektets syfte var att tillhandahålla en kunskapsbas och skapa en gemensam plattform för bättre praxis inom samskapandet av inklusion, jämställdhet och mångfald under hela FOU-programprocessen, det vill säga från programidéer och planering till verkställandet och övervakning.

Projektet bestod av en litteraturstudie, som innehöll befintliga utvärderings- och uppföljningsramverk samt genusplaner. Utöver det skapades möjlighet för dialog, samskapande och ett nätverk för nordiska innovations- och forskningsfinansiärer, nyckelintressenter och experter. Projektets resultat är ett ramverk för inkluderande innovationer som stöder en mer ömsesidig aktivitet inom innovationsprogrammering.

Resultaten kommunicerades genom öppna evenemang, akademiska konferenser, nordiska plattformar och sociala medier. Vi organiserade tre Timeout-dialoger om ämnet, den första med intressenter och akademiska forskare vid Geography Days 2022 i Tammerfors, Finland, den andra med intressenter för grön omställning och energiinnovation i Vasa, Finland, och den tredje med regionala forsknings- och innovationsintressenter i Sogndal, Norge.

Publiceringsevenemanget organiserades online. Evenemanget spelades in och gjordes tillgängligt online. Dessutom anordnades ett sidoevenemang vid de svenska innovationsdagarna, i samarbete med VINNOVA, Sverige. FoU-finansieringsorganisationer och intressenter från det vetenskapliga samfundet har kontaktats för att leverera resultaten som informativa informationspaket.

Uppdaterad 28 oktober 2025