I Europa säkras rätten till hälsa genom den europeiska sociala stadgan, som förpliktar stater att vidta åtgärder för att främja hälsa och tillhandahålla hälsovård. Covid-19-pandemin har avslöjat skillnader i hälso- och sjukvårdssystem och krishanteringsmetoder i de nordiska och baltiska länderna. En konsekvent upptäckt i dessa länder är att migranter, såväl som kvinnor, har drabbats oproportionerligt mycket av pandemin; båda grupperna är mer benägna att diagnostiseras med covid-19 och att bli mer påverkade av de långsiktiga konsekvenserna av myndigheters och folkhälsoåtgärder. Lägre vaccinationsavsikter och -upptag har också registrerats både bland invandrargrupper och bland kvinnor.

Baserat på en analys av migrantkvinnors erfarenheter i tre länder, syftar projektet till att förstå effekten av myndigheters och folkhälsoåtgärder på migrantkvinnor under covid-19, särskilt genom att ta itu med de mekanismer som kan ha förhindrat deras tillgång till hälsoinformation och/ eller vaccination.

Projektet AGDA lägger skarpare fokus på innovationens genusparadox, särskilt inom området grön omställning. Projektets syfte är att tillhandahålla en kunskapsbas och skapa en gemensam plattform för bättre praxis inom samskapandet av inklusion, jämställdhet och mångfald under hela FOU-programprocessen, det vill säga från programidéer och planering till verkställandet och övervakning.

Projektet består av en litteraturstudie, som innehåller befintliga utvärderings- och uppföljningsramverk samt genusplaner. Utöver det skapas möjlighet för dialog, samskapande och ett nätverk för nordiska innovations- och forskningsfinansiärer, nyckelintressenter och experter. Projektets resultat är ett ramverk för inkluderande innovationer som stöder en mer ömsesidig aktivitet inom innovationsprogrammering.

Projektet utarbetade en nordisk översikt över de socioekonomiska mönster och kulturella aspekter av uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar under 30 år. Även konsekvenserna av dessa mönster för jämställdheten i arbetsliv och familj ingick i studien som såg på risken för marginalisering av unga mödrar och fäder, och kartlade hur föräldraförsäkringspolitik i de olika länderna möter dessa utmaningar.

Såväl forskningsresultat som statistik från de nordiska länderna inkluderades i översikten. Unga personer och studentföreningar deltog i datainsamlingen till rapporten, och bidrog med diskussioner om resultaten. Förmedling av resultaten har organiserats vid ett webinarium med medverkan av forskare, tjänstepersoner, arbetsmarknadens parter, ungdomsorganisationer och politiker från alla nordiska länder.

En vetenskaplig artikel (på finska) utifrån undersökningsresultaten har publicerats genom Finska ungdomsforskningsnätverket. Översikten förväntas också leda till ytterligare ansökningar om vidare forskning om uttag och konsekvenser av unga personers föräldraledighet.

Projektet ger en mer nyanserad, åldersspecifik förståelse av möjligheterna och hindren för jämställdhet bland unga föräldrar i de nordiska länderna. Värdefull input i form av likheter och skillnader hos de olika länderna i förhållande till att minska hindren för barnafödande och förbättra unga mödrar, fäder och deras barns välmående, kan ge inspiration till framtida policyutveckling i främjandet av mer jämställt uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar.

Projektet fokuserade på att öka jämställdheten bland omsorgsgivare i äldresektorn. Projektet har genom två seminarier byggt upp ett brett nätverk och genomfört en studie i liten skala. Deltagarna har bidragit till att samla befintlig kunskap om kvinnliga omsorgsgivare inom äldreomsorgen som är utsatta för ojämlikhet och sociala orättvisor ur olika perspektiv med fokus på:

• Hur kvinnors karriärutveckling som vårdgivare är oförenlig med värdet av deras arbete.
•  Hur låg lön och tidig pensionering skapar en ojämlik situation för kvinnliga omsorgsgivare i slutet av karriären, med tydliga konsekvenser för deras sociala och ekonomiska status.
• Hur förhärskande arbetsmarknadspolicyer samspelar i den nordiska välfärdsmodellen när andra jobbsektorer jämförs.

Projektet har bidragit till gemensam förståelse och till att hantera dessa problem, och även identifierat konkreta brister och specifika sociala och kulturella utmaningar i givna sammanhang. Seminariernas resultat har sammanställts i en kort rapport (på engelska).

Projektet har studerat hur nordiska modeller för familjepolitik har exporterats och importerats på andra håll i världen. I särskilt fokus var de nordiska modellerna för föräldraledighet, och hur de implementerats i Slovenien, Tyskland och Japan.

Projektet studerade även de nordiska ländernas inverkan på EU:s föräldraledighetsdirektiv. Målsättningen med projektet var att svara på hur nordiska policys har överförts, och vilken betydelse det har haft för politikutvecklingen i Norden.

Projektet resulterade i en vetenskaplig artikel The Nordic Model of Father Quotas in Leave Policies: A Case of Policy Transfer? (på engelska) publiserad i Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 2021.

Projektets primära mål var att utveckla ett nätverk för att främja dialog kring strukturell ojämställdhet i renskötarsamhällen. Deltagarna bidrog med att samla in befintlig kunskap om situationen för samekvinnor i renskötarsamhällen, med syftet att skapa förståelse för de olika rollerna som finns för kvinnor och män i gruppen. Projektet identifierade olika utmaningar, relaterade till ojämställdhet, som finns i renskötarsamhällen. Kunskapen kommer att leda till förslag på möjliga åtgärder för att främja jämställdhet inom renskötarsamhällen i synnerhet, och bland samer i allmänhet.

De övergripande frågorna som projektet belyst är: Hur strukturell ojämställdhet förstås i renskötarsamhällen, med fokus på samesamhällen i de tre nordiska länderna Finland, Norge och Sverige; vilka könsspecifika effekter strukturell ojämställdhet kan få för olika renskötaruppgifter; hur strukturell ojämställdhet förhindrar, eller försvårar, kvinnors tillgång till renskötsel som uppehälle, och vad det får för implikationer för samekvinnors åtnjutande av sina mänskliga rättigheter.

Projektet har resulterat i ett tool kit och en bok Indigenous Peoples and Gender Equality with Special Reference to Sámi Reindeer Herding

Projektet samlade aktörer i Norden för att diskutera könsbundna utbildningsval, normer kring ledarskap och normer inom organisationer. Genom tre workshops, dit bland andra utbildningsledare, företagsledare, studentorganisationer och utbildningsinstitutioner bjöds in, utbyttes erfarenheter och goda exempel, utvecklades och delades lösningar samt utvecklades den nordiska kunskapen på områdena.

Resultaten finns samlade på projektets digitala plattform: www.cbs.dk/genderlab

I detta projekt undersökte två jämställdhetscentra och två universitet underrepresentationen av män i vården i Norden. Män utgör 2018 bara 2 procent av alla sjuksköterskor på Island, 3,5 procent i Danmark och 9 procent i Norge. För att främja jämställdhet i arbetslivet är det viktigt att öka antalet män i vårdande yrken.

Projektpartnerna kartlade bland annat institutionella metoder och studenter på utvalda sjuksköterskeutbildningar i Island, Danmark och Norge. Baserat på resultaten sammanställdes rekommendationer för att rekrytera och behålla män i vårdutbildning. Resultaten presenterades i en journalartikel år 2018, en rapport och en broschyr med rekommendationer till hur antalet män inom vård- och omsorgsyrken kan ökas. Uppdaterad version av rapporten kommer inom kort.