I syfte att uppmuntra fäder att delta i vården av sina barn började de nordiska länderna i slutet av 1900-talet att införa icke-överlåtbarhet, så kallad kvotering, i sina föräldraledighetssystem. Nyligen förlängde både Island och Finland den icke-överlåtbara ledigheten, Danmark återinförde icke-överlåtbarhet och i Sverige förlängdes icke-överlåtbarheten. Syftet med projektet är att undersöka de senaste förändringarna i systemen för betald föräldraledighet i de nordiska länderna och fråga i vilken utsträckning de stöder hållbar utveckling. 

Forskare kommer att utveckla jämförande indikatorer som mäter hur politiken för föräldraledighet förhåller sig till FN:s mål om jämställdhet, avskaffande av fattigdom och främjande av välbefinnande. En jämförande analys kommer att genomföras.

Projektet kommer att söka svar på om nordisk föräldraledighetspolitik sannolikt ökar eller minskar ojämlikheten när det gäller kön, social klass och välbefinnande för föräldrar och barn. Forskare från alla fem nordiska länder kommer att skriva en rapport om denna jämförande analys och presentera resultaten vid ett nordiskt seminarium för att nå relevanta intressenter, såsom beslutsfattare, experter från arbetsmarknadens parter, akademiker och allmänhet.

I Europa säkras rätten till hälsa genom den europeiska sociala stadgan, som förpliktar stater att vidta åtgärder för att främja hälsa och tillhandahålla hälsovård. Covid-19-pandemin har avslöjat skillnader i hälso- och sjukvårdssystem och krishanteringsmetoder i de nordiska och baltiska länderna. En konsekvent upptäckt i dessa länder är att migranter, såväl som kvinnor, har drabbats oproportionerligt mycket av pandemin; båda grupperna är mer benägna att diagnostiseras med covid-19 och att bli mer påverkade av de långsiktiga konsekvenserna av myndigheters och folkhälsoåtgärder. Lägre vaccinationsavsikter och -upptag har också registrerats både bland invandrargrupper och bland kvinnor.

Baserat på en analys av migrantkvinnors erfarenheter i tre länder, syftar projektet till att förstå effekten av myndigheters och folkhälsoåtgärder på migrantkvinnor under covid-19, särskilt genom att ta itu med de mekanismer som kan ha förhindrat deras tillgång till hälsoinformation och/ eller vaccination.

Projektet AGDA lade fokus på innovationens genusparadox, särskilt inom området grön omställning. Projektets syfte var att tillhandahålla en kunskapsbas och skapa en gemensam plattform för bättre praxis inom samskapandet av inklusion, jämställdhet och mångfald under hela FOU-programprocessen, det vill säga från programidéer och planering till verkställandet och övervakning.

Projektet bestod av en litteraturstudie, som innehöll befintliga utvärderings- och uppföljningsramverk samt genusplaner. Utöver det skapades möjlighet för dialog, samskapande och ett nätverk för nordiska innovations- och forskningsfinansiärer, nyckelintressenter och experter. Projektets resultat är ett ramverk för inkluderande innovationer som stöder en mer ömsesidig aktivitet inom innovationsprogrammering.

Resultaten kommunicerades genom öppna evenemang, akademiska konferenser, nordiska plattformar och sociala medier. Vi organiserade tre Timeout-dialoger om ämnet, den första med intressenter och akademiska forskare vid Geography Days 2022 i Tammerfors, Finland, den andra med intressenter för grön omställning och energiinnovation i Vasa, Finland, och den tredje med regionala forsknings- och innovationsintressenter i Sogndal, Norge.

Publiceringsevenemanget organiserades online. Evenemanget spelades in och gjordes tillgängligt online. Dessutom anordnades ett sidoevenemang vid de svenska innovationsdagarna, i samarbete med VINNOVA, Sverige. FoU-finansieringsorganisationer och intressenter från det vetenskapliga samfundet har kontaktats för att leverera resultaten som informativa informationspaket.

Projektet utarbetade en nordisk översikt över de socioekonomiska mönster och kulturella aspekter av uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar under 30 år. Även konsekvenserna av dessa mönster för jämställdheten i arbetsliv och familj ingick i studien som såg på risken för marginalisering av unga mödrar och fäder, och kartlade hur föräldraförsäkringspolitik i de olika länderna möter dessa utmaningar.

Såväl forskningsresultat som statistik från de nordiska länderna inkluderades i översikten. Unga personer och studentföreningar deltog i datainsamlingen till rapporten, och bidrog med diskussioner om resultaten. Förmedling av resultaten har organiserats vid ett webinarium med medverkan av forskare, tjänstepersoner, arbetsmarknadens parter, ungdomsorganisationer och politiker från alla nordiska länder.

En vetenskaplig artikel (på finska) utifrån undersökningsresultaten har publicerats genom Finska ungdomsforskningsnätverket. Översikten förväntas också leda till ytterligare ansökningar om vidare forskning om uttag och konsekvenser av unga personers föräldraledighet.

Projektet ger en mer nyanserad, åldersspecifik förståelse av möjligheterna och hindren för jämställdhet bland unga föräldrar i de nordiska länderna. Värdefull input i form av likheter och skillnader hos de olika länderna i förhållande till att minska hindren för barnafödande och förbättra unga mödrar, fäder och deras barns välmående, kan ge inspiration till framtida policyutveckling i främjandet av mer jämställt uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar.

Projektet fokuserade på att öka jämställdheten bland omsorgsgivare i äldresektorn. Projektet har genom två seminarier byggt upp ett brett nätverk och genomfört en studie i liten skala. Deltagarna har bidragit till att samla befintlig kunskap om kvinnliga omsorgsgivare inom äldreomsorgen som är utsatta för ojämlikhet och sociala orättvisor ur olika perspektiv med fokus på:

• Hur kvinnors karriärutveckling som vårdgivare är oförenlig med värdet av deras arbete.
•  Hur låg lön och tidig pensionering skapar en ojämlik situation för kvinnliga omsorgsgivare i slutet av karriären, med tydliga konsekvenser för deras sociala och ekonomiska status.
• Hur förhärskande arbetsmarknadspolicyer samspelar i den nordiska välfärdsmodellen när andra jobbsektorer jämförs.

Projektet har bidragit till gemensam förståelse och till att hantera dessa problem, och även identifierat konkreta brister och specifika sociala och kulturella utmaningar i givna sammanhang. Seminariernas resultat har sammanställts i en kort rapport (på engelska).

Projektet har studerat hur nordiska modeller för familjepolitik har exporterats och importerats på andra håll i världen. I särskilt fokus var de nordiska modellerna för föräldraledighet, och hur de implementerats i Slovenien, Tyskland och Japan.

Projektet studerade även de nordiska ländernas inverkan på EU:s föräldraledighetsdirektiv. Målsättningen med projektet var att svara på hur nordiska policys har överförts, och vilken betydelse det har haft för politikutvecklingen i Norden.

Projektet resulterade i en vetenskaplig artikel The Nordic Model of Father Quotas in Leave Policies: A Case of Policy Transfer? (på engelska) publiserad i Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 2021.