MAINTAID-ED-projektet utvidgar det nordiska samarbetet inom undervisning genom systematiskt samskapande. Med utgångspunkt i det framgångsrika finsk-norsk-svenska samarbetet, där studenter och lärare engagerade sig i utvecklingen av fyra undervisningsmoduler, integrerar projektet nu Danmark och Island genom fokusgruppintervjuer med lärare och studenter inom socialt arbete och omvårdnad. Ramverket för hållbarhet använder sig av Diffusion of Innovations-teorin för att systematiskt sprida pedagogiska metoder till nordiska universitet.

Spridningen omfattar nationella och nordiska pedagogiska seminarier och webbseminarier riktade till lärare inom högre utbildning och läroplansutvecklare. Workshops för utbildning av utbildare gör det möjligt för lärare att anpassa innehållet till lokala sammanhang. Långsiktiga underhållsstrukturer inkluderar systematiska mekanismer för uppdatering av innehåll som integrerar ny forskning och politiska utvecklingar, fortsatt öppen tillgång till webbhotell och partnerskap med nordiska universitetsnätverk.

Det nordiska hiv-beredskapsprojektet tar itu med det växande behovet av att skydda hiv- och lgbti-grupper i en tid präglad av geopolitisk instabilitet, hybridhot och ökande diskriminering. Även om hiv är en hanterbar sjukdom med rätt behandling, är tillgången till mediciner och hälso- och sjukvård sårbar under kriser. Hiv-mediciner ingår för närvarande inte i de nationella beredskapsplanerna i Norden.

Genom att samla hiv- och lgbti-organisationer från alla nordiska länder syftar projektet till att utveckla gemensamma strategier för att säkerställa kontinuitet i vården, stärka motståndskraften och skydda de mänskliga rättigheterna. Genom digitala möten och en nordisk konferens kommer parterna att identifiera risker, utbyta erfarenheter och sträva efter att gemensamt skapa ett nordiskt ramverk för hiv-beredskap. Projektet syftar till att förbättra gränsöverskridande samarbete, öka beredskapen hos individer och organisationer samt ge konkreta rekommendationer för att integrera hiv-specifika behov i nationell beredskapsplanering.

I syfte att uppmuntra fäder att delta i vården av sina barn började de nordiska länderna i slutet av 1900-talet att införa icke-överlåtbarhet, så kallad kvotering, i sina föräldraledighetssystem. Nyligen förlängde både Island och Finland den icke-överlåtbara ledigheten, Danmark återinförde icke-överlåtbarhet och i Sverige förlängdes icke-överlåtbarheten. Syftet med projektet var att undersöka de senaste förändringarna i systemen för betald föräldraledighet i de nordiska länderna och fråga i vilken utsträckning de stöder hållbar utveckling. 

Forskare utvecklade jämförande indikatorer som mäter hur politiken för föräldraledighet förhåller sig till FN:s mål om jämställdhet, avskaffande av fattigdom och främjande av välbefinnande. En jämförande analys genomfördes.

Projektet sökte svar på om nordisk föräldraledighetspolitik sannolikt kunde öka eller minska ojämlikheten när det gällde kön, social klass och välbefinnande för föräldrar och barn. Forskare från alla fem nordiska länder skrev en rapport om denna jämförande analys och presenterade resultaten vid ett nordiskt seminarium för att nå relevanta intressenter, såsom beslutsfattare, experter från arbetsmarknadens parter, akademiker och allmänhet.

I Europa säkras rätten till hälsa genom den europeiska sociala stadgan, som förpliktar stater att vidta åtgärder för att främja hälsa och tillhandahålla hälsovård. Covid-19-pandemin avslöjade skillnader i hälso- och sjukvårdssystem och krishanteringsmetoder i de nordiska och baltiska länderna. En konsekvent upptäckt i dessa länder var att migranter, såväl som kvinnor, drabbades oproportionerligt mycket av pandemin; båda grupperna var mer benägna att diagnostiseras med covid-19 och att bli mer påverkade av de långsiktiga konsekvenserna av myndigheters och folkhälsoåtgärder. Lägre vaccinationsavsikter och -upptag har också registrerats både bland invandrargrupper och bland kvinnor.

Baserat på en analys av migrantkvinnors erfarenheter i tre länder, syftade projektet till att förstå effekten av myndigheters och folkhälsoåtgärder på migrantkvinnor under covid-19, särskilt genom att ta itu med de mekanismer som kan ha förhindrat deras tillgång till hälsoinformation och/ eller vaccination.

Projektet AGDA lade fokus på innovationens genusparadox, särskilt inom området grön omställning. Projektets syfte var att tillhandahålla en kunskapsbas och skapa en gemensam plattform för bättre praxis inom samskapandet av inklusion, jämställdhet och mångfald under hela FOU-programprocessen, det vill säga från programidéer och planering till verkställandet och övervakning.

Projektet bestod av en litteraturstudie, som innehöll befintliga utvärderings- och uppföljningsramverk samt genusplaner. Utöver det skapades möjlighet för dialog, samskapande och ett nätverk för nordiska innovations- och forskningsfinansiärer, nyckelintressenter och experter. Projektets resultat är ett ramverk för inkluderande innovationer som stöder en mer ömsesidig aktivitet inom innovationsprogrammering.

Resultaten kommunicerades genom öppna evenemang, akademiska konferenser, nordiska plattformar och sociala medier. Vi organiserade tre Timeout-dialoger om ämnet, den första med intressenter och akademiska forskare vid Geography Days 2022 i Tammerfors, Finland, den andra med intressenter för grön omställning och energiinnovation i Vasa, Finland, och den tredje med regionala forsknings- och innovationsintressenter i Sogndal, Norge.

Publiceringsevenemanget organiserades online. Evenemanget spelades in och gjordes tillgängligt online. Dessutom anordnades ett sidoevenemang vid de svenska innovationsdagarna, i samarbete med VINNOVA, Sverige. FoU-finansieringsorganisationer och intressenter från det vetenskapliga samfundet har kontaktats för att leverera resultaten som informativa informationspaket.

Projektet utarbetade en nordisk översikt över de socioekonomiska mönster och kulturella aspekter av uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar under 30 år. Även konsekvenserna av dessa mönster för jämställdheten i arbetsliv och familj ingick i studien som såg på risken för marginalisering av unga mödrar och fäder, och kartlade hur föräldraförsäkringspolitik i de olika länderna möter dessa utmaningar.

Såväl forskningsresultat som statistik från de nordiska länderna inkluderades i översikten. Unga personer och studentföreningar deltog i datainsamlingen till rapporten, och bidrog med diskussioner om resultaten. Förmedling av resultaten har organiserats vid ett webinarium med medverkan av forskare, tjänstepersoner, arbetsmarknadens parter, ungdomsorganisationer och politiker från alla nordiska länder.

En vetenskaplig artikel (på finska) utifrån undersökningsresultaten har publicerats genom Finska ungdomsforskningsnätverket. Översikten förväntas också leda till ytterligare ansökningar om vidare forskning om uttag och konsekvenser av unga personers föräldraledighet.

Projektet ger en mer nyanserad, åldersspecifik förståelse av möjligheterna och hindren för jämställdhet bland unga föräldrar i de nordiska länderna. Värdefull input i form av likheter och skillnader hos de olika länderna i förhållande till att minska hindren för barnafödande och förbättra unga mödrar, fäder och deras barns välmående, kan ge inspiration till framtida policyutveckling i främjandet av mer jämställt uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar.