Skip to main content sv
Warning: Undefined array key 1 in /home/nikkhems/public_html/wp-includes/functions.php on line 1182

The Nordic way to lifelike representation


På baggrund af eksisterende forskning, analyser og ekspertviden vil projektets netværk af førende nordiske filmskabere udarbejde konkrete guidelines, der kan sikre Nordisk film en nuanceret, realistisk og holistisk fremstilling af unge LGBTI-karakterer, som er i overensstemmelse med nordiske unges virkelighed.

Netværkets nyerhvervede viden offentliggøres i en afsluttende konferencerapport.

De fysiske seminarer giver plads til dybere drøftelser af tematikkerne, faglige diskussioner og et socialt samvær, der vil styrke medlemmernes relation også efter projektperioden. Det aktuelle værtsland vil med bistand fra projektlederne organisere seminarernes indhold og kan efter behov invitere eksterne eksperter til at belyse specifikke temaer. Værtslandet kan også præsentere vinkler, hvor det har udmærket sig positivt eller negativt i forhold til projektets tema, og derfor kan være relevant for arbejdet med de endelige anbefalinger.

Projektet afsluttes med en heldagskonference i november 2025, hvor film- og TV-branchen, samt interesseorganisationer med fokus på for unge, køn og seksualitet inviteres. På konferencen vil netværket præsentere deres bagvedliggende overvejelser, arbejdsproces og konklusioner. Deres fremlæggelser vil understøttes af indlæg fra eksterne eksperter og panelsamtaler. Et bevidst lavt konferencegebyr betyder, at også studerende, NGO’er og nye selvstændige manuskriptforfattere og producere kan deltage. Konferencerapport, endelige guidelines og distributionsoversigt offentliggøres senest en måned efter konferencen og forankres hos et bredt udsnit af aktører på området, hvor der vil være nem adgang til dem for alle, der påtænker at have ung LGBTI-repræsentation i en produktion.


New Nordic Narratives – changing our future story landscape 


New Nordic Narratives var ett praktiskt seminarium inspirerat av tankesmedjans dynamik, kombinerat med en forsknings- och utvecklingsprocess som utformats för att konsolidera nya nätverk och åstadkomma hållbar förändring genom att identifiera bästa möjliga tillvägagångssätt och metoder för att omvärdera och påverka nyckelfrågor inom representation, jämställdhet mellan könen, och hållbarhet inom nordisk film- och TV-industri.

Med New Nordic Narratives har de första stegen mot att skapa nya normer, nya kulturer och nya processer och metoder inom den befintliga kulturen för film- och TV-produktion i Norden tagits. Fokus har legat på berättelse- och manusutvecklingsprocessen, från idé till dess att projektet är fullt finansierat och redo att starta produktionsprocessen. Arbetet med hållbarhet och mångfald måste påbörjas tidigt om det ska ha en bättre chans att överleva finansieringsprocessen och hamna på skärm. Kunskap och verktyg om hållbarhet, genus och mångfald har stimulerat idéer och öppnat deltagarnas syn på sitt eget material, medan finansieringsprocessen sågs som ett större hinder för den konstnärliga friheten.

Öka jämställdheten inom filmutbudet i Norden


Det råder brist på jämställdhet på biodukarna i Norden. Trots att stora satsningar gjorts för att öka jämställdheten inom filmbranschen är det fortfarande framförallt mäns filmer som visas på bio och tv.

Projektet har granskat alla filmer som hade premiär på bio i Sverige, Danmark och på Island under 2015 och 2016 och undersökt om filmerna hade en kvinnlig eller manlig regissör, manusförfattare, producent respektive huvudkaraktär. De har även granskat jämställdheten i filmutbudet på de största filmfestivalerna i de tre länderna och i Sverige har de granskat filmutbudet på streamingtjänsten Netflix. Granskningarnas resultat presenterades och diskuterades i samband med seminarier och utåtriktade aktiviteter om film och jämställdhet i Norden. I projektet arrangerades också en filmfestival i Stockholm den 2-5 mars 2017 för att visa några av alla de filmer som regisseras och produceras av kvinnor, men som inte når den breda publiken.

Nordisk netværk mod sexisme og hadefuld tale


Adgangen til at kommentere og debattere på de sociale medier anses ofte som en gevinst for den demokratiske samtale. Men tonen kan være hård, polariserende og krænkende. Det sætter den demokratiske debatkultur og ytringsfriheden under pres på de sociale medier og påvirker kvinder og mænds adgang til den offentlige debat i Norden.

I dette projekt etableret et nyt nordisk netværk med fokus på sexisme og hadefuld tale online. Netværket består af en række nordiske ligebehandlings- og ombudsmandsinstitutioner, heriblandt Institut for Menneskerettigheder i Danmark, det norske Likestillings- og diskrimineringsombud og det islandske Icelandic Human Rights Center.

Netværket har afholdt tre seminarer med deltagelse af embedsfolk, civilsamfund, forskere, debattører med flere.

Som et konkret output af netværkets arbejde er antologien ”Hadefulde ytringer i et nordisk perspektiv” blevet udarbejdet. Antologien blev præsenteret ved LDOs årskonference om hadefulde ytringer 28. november 2017 for et stort publikum.

Kvinnor i nordisk filmhistoria


I detta projekt, som koordinerades av Stockholms universitet, samarbetade forsknings- och minnesinstitutioner för att närma sig den nordiska filmkulturens historia utifrån ett omprövande perspektiv. Svenska filminstitutets hemsida ”Nordic Women in Film” lanserades i april 2016 med det explicita syftet att ”skriva om – och skriva om – den rörliga bildens historia ur ett feministiskt perspektiv i Norden, med start i Sverige”.

Från början innehöll sidan artiklar om kvinnor i svensk film, men genom detta projekt, där två svenska institutioner (Stockholms universitet och Svenska filminstitutet) gick samman med norska Nasjonalbiblioteket och danska Københavns Universitets, blir Nordicwomeninfilm.com en plattform för att komplettera den befintliga framställningen av norsk och dansk filmhistoria.

Hemsidan är nu mer ”nordisk”, men också fått en tydligare forskningsanknytning, då mer material från filmvetenskapliga forskare har inkluderats.

Verksamheten har bidragit till att sprida kunskap om kvinnors bidrag till norsk, dansk och svensk film i Norge, Danmark och Sverige, de tre länder där partnerorganisationerna är baserade. Det nordiska samarbetet har bland annat bidragit till att uppmärksamma detaljer som ofta glöms bort i en filmhistorieskrivning med nationell fokus; sajten Nordicwomeninfilm.com lyfter exempelvis fram
information på flera olika språk och från olika perspektiv om kvinnliga filmarbetare, vars verksamhet inte varit begränsad till ett nordiskt land. Exempel inkluderar den danska manusförfattaren Harriet Bloch, som skrev flera manus på uppdrag åt Svenska Biografteatern under stumfilmseran, eller den norska skådespelaren och filmskaparen Liv Ullmann, som är mest känd för sina insatser inom svensk film, men också har varit verksam i Norge och internationellt.

WIFT Nordic


WIFT Nordic Network är ett nätverk vars syfte är att öka jämställdheten inom nordisk film och TV. Det görs genom att stärka kvinnor i branschen, öka medvetenheten om hur könsrepresentationen ser ut i Nordisk film- och tv-produktion samt arbeta för att förändra strukturer som står i vägen för jämställdhet.

Under 2015-2016 arrangerade WIFT Nordic ett seminarium och en utbildning i jämställdhet under en nordisk filmfestival. Projektet bidrog till att skapa starka nätverk i Norden och stärkte det nordiska varumärket när det kommer till jämställdhet. En konkret treårsplan för det fortsatta arbetet togs fram under projektets gång.

WIFT (Women in Film and Television) är ursprungligen en amerikansk organisation som bildades på 1970-talet som en protest mot den manliga dominansen i filmbranschen. Idag finns organisationen representerad i ett fyrtiotal länder. WIFT i Finland, Norge, Sverige, Island och Danmark har tillsammans 700 medlemmar.

Reklamera Norden


Sveriges Kvinnolobby driver sedan 2013 kampanjen Reklamera, som är ett initiativ mot könsdiskriminerande reklam. Kampanjen går ut på att motverka könsdiskriminerande reklam genom att låta allmänheten vara en ”watch dog” och skicka in tips på sexistisk reklam som de stöter på i sin vardag.

Med detta projekt sprids kampanjen i Norden, med start i Norge och Danmark. Inom ramen för projektet kartläggs och utvärderas de nordiska lagarna mot könsdiskriminerande reklam. Målet är att presentera förslag till förbättringar vad gäller reglering och implementering till ansvariga ministrar i Norden.

Projektet har medverkat i Talk Town i Köpenhamn under våren 2016. För att öka kunskapen om könsdiskriminerande reklam stod även en rad andra aktiviteter för reklambranschen och allmänheten på agendan. En rapport, “Sexism på köpet  – lagstiftning, praxis och förslag till åtgärder mot könsdiskriminerande reklam i Norden”, presenterades i september 2016.

Nordisk medieaktivism och journalistik


Hur jämställda är egentligen medierna och hur ser den mediekritiska aktivismen ut? Det ville organisationerna bakom det här projektet undersöka genom att arrangera två programpunkter vid Nordiskt Forum i Malmö 2014. Ett seminarium fokuserade på journalistik och det andra på medieaktivism.

Projektet tog avstamp i Beijing-plattformen och målen om att öka kvinnors inflytande över medierna och främja icke stereotypa framställningar av kvinnor. Allt är Möjligt och Feministiskt Perspektiv arrangerade tillsammans med ENUT I Estland och Stigamot på Island två seminarier under Nordiskt Forum.

Syftet med projektet var att förbereda och genomföra seminarierna samt nätverka för att stimulera den mediekritiska debatten i Norden och i de baltiska länderna. Aktiviteterna resulterade bland annat i idéer kring en nordisk nättidning/webbyrå.

Updaterad 24 februari 2022