Vilka reformer i Nordens jämställdhetspolitiska historia har betytt mest för jämställdheten? Enligt Kirsti Niskanen, professor i historia vid Stockholms universitet, löper frågan om kvinnors ekonomiska självständighet som en röd tråd genom hela 1900-talet.
– Att frigöra sig från familjen har varit en stegvis process. Kvinnors ekonomiska självständighet har genom historien varit knuten till familj och hushåll på ett helt annat sätt än mäns.

Kirsti Niskanen menar att ekonomiska rättigheter, att kunna försörja sig och skapa sitt eget liv, är grundläggande för den feministiska kampen. Idag ser vi hur andra rättigheter, som exempelvis aborträtten, är hotade.

– Men för att kunna välja om man vill ha barn eller inte, är ekonomisk självständighet centralt. Detsamma gäller våld i nära relationer. Det är svårt att lämna en destruktiv relation om du inte kan försörja dig, säger hon.

Fortfarande i modern tid har kvinnor en svagare position på arbetsmarknaden än män. Enligt Kirsti Niskanen har föräldraförsäkringen varit ett steg i rätt riktning, då den möjliggjorde kvinnors lönearbete. Idag fungerar pappaledigheten olika i de nordiska länderna. Men en sak är gemensamt. Männen är fortfarande hemma betydligt kortare tid än kvinnorna.

– Detta ojämna uttag påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden, deras löner och livsinkomster. Jag menar därför att individualiserad föräldraförsäkring och rätten till heltid är viktiga frågor för dagens kvinnorörelse.

Inspirerande kvinnokamp

Att vi står där vi gör idag beror på lagförändringar som föregåtts av hård kamp. Kvinnorörelsen har ibland samarbetat över de nordiska gränserna, ofta hämtat inspiration av varandra.
En första avgörande reform var den nya giftermålsbalken, som infördes i Sverige 1920, i Norge 1927, i Danmark 1925, och i Finland och Island 1929. I Sverige innebar den att mannens målsmanskap över sin hustru avskaffades och att gifta kvinnor för första gången i historien kunde förvalta sin egen egendom. Frågan var vid sidan om rösträtten, som infördes mellan 1906-1921 i Norden, en av kvinnorörelsens viktigaste frågor.
– Gifta kvinnors sårbara situation i äktenskapet var en het fråga under senare delen av 1800-talet i Europa. Innan reformen kunde gifta kvinnor äga egendom i Sverige, som exempelvis hus och jord, men inte sälja det – det kunde bara den äkta mannen göra, säger Kirsti Niskanen.

I Norge och Danmark hade tidigare lagar gjort att nya giftemålbalken inte utgjorde lika stor förändring som i Sverige. I Danmark kunde exempelvis kvinnan, sedan 1899, fortsätta äga egendom hon tog med sig in i äktenskapet. Men med giftermålsbalken försvann det sista av mannens familjerättsliga övertag även i Danmark och Norge.
– I Norge innebar den att familjens ekonomi skulle skötas i samtycke, säger Hilde Sandvik, forskare i historia vid Oslos universitet.

Frågan engagerade kvinnorörelserna på tvärs över de nordiska gränserna.
– På politisk nivå tillsattes en skandinavisk familjerättskommission som år 1915 fick kvinnliga representanter från Norge, Danmark och Sverige. Deras utredning banade väg för lagstiftningen, säger Bente Rosenbeck, professor vid institutet för Nordiska studier och språkvetenskap vid Köpenhamns universitet.

”Det var ont om arbete”

En annan avgörande lag kom 1939 i Sverige. Den förbjöd arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av trolovning eller giftermål. Det var det fram till dess vanligt förekommande att kvinnor, som gifte sig, tvingades sluta arbeta. Under denna pågick en debatt som handlade om att det var onödigt att gifta kvinnor arbetade, då de riskerade att tränga ut männen från arbetsmarknaden. I Norge, som befann sig i ekonomisk kris, argumenterade norska LO att gifta kvinnor skulle stå tillbaka för sina män.
– Det var ont om arbete, och därför tyckte man bara att en i familjen skulle arbeta. Följden blev att de gifta kvinnorna stannade hemma, säger Hilde Sandvik.

I Sverige tillsattes en utredning för att titta närmare på kvinnors position på arbetsmarknaden. Nationalekonomen Karin Kock gjorde den första kartläggningen i Sverige om könsfördelningen på arbetsmarknaden. Hennes slutsats var att kvinnor inte alls konkurrerade med män om jobben: arbetsmarknaden i Sverige var tvärtom segregerad – männen och kvinnorna fanns i olika branscher. Och om de händelsevis hade samma eller liknande jobb så hade kvinnor sämre arbetsuppgifter och lägre betalt än män.
– Resultatet ledde till en omsvängning och Sverige blev det första landet i Europa som förbjöd arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av förlovning eller giftermål. Det var en otroligt viktig reform som verkligen påverkade gifta kvinnors möjligheter att delta i arbetsmarknaden, säger Kirsti Niskanen.

Debatt om sam- och särbeskattning

Skattefrågan var nästa stora utmaning för kvinnorörelsen i Norden. Den rådande sambeskattningen innebar att makarnas inkomster lades ihop och att skatten drogs på hushållets totala inkomst. Summan blev ofta så hög att det knappt lönade sig för gifta kvinnor att jobba. Om båda makarna arbetade tillkom ju även utgifter för barnpassning och eventuell hemhjälp. Särbeskattning ändrade detta – det fanns inte längre något ekonomiskt argument för den gamla familjeförsörjarmodellen.

– Debatten om sam- och särbeskattning var stor under 60-talet. Hemmafruarnas organisationer och en framgångsrik aktionsgrupp som hette ”Rädda familjen” kämpade för sambeskattning, liksom delar av Socialdemokratiska kvinnoförbundet, säger Kirsti Niskanen och fortsätter:
– Särbeskattningen innebar ett systemskifte. Den gjorde slut på hemmafruepoken. Kvinnors yrkesarbete blev ett rationellt val, både ur familjens och den enskilda kvinnans synpunkt.

Även i Danmark och Norge var frågan central. I Norge kunde makarna från och med 1959 bli individuellt skattade. I Sverige och Danmark infördes lagar som särbeskattning 1971.
– Detta innebar att den gifta kvinnans ekonomi inte längre var ihopkopplad med makens, säger Bente Rosenbeck.
Eftersom frågan var på tapeten runt om i Norden kunde respektive land ta stöd i utvecklingen hos grannländerna i sin argumentation. Det ökade möjligheterna att driva på för förändringar som sedan kom att ligga till grund för ökad jämställdhet.