Ulf Mellström, redaktör och professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet, inleder senaste NORMA med ledaren ”In the time of masculinist political revival”. Han menar att politiken just nu präglas av bakåtsträvande maskulinitetsideal på många håll i världen. Detta kombineras med sexistiska och manschauvinistiska agendor som vinner mark, inte minst i form av Donald Trump i USA. I medierna lyfts den nya presidentens främsta anhängare fram som vita arbetarklassmän, en grupp som med förlorad status romantiserar svunna tider – då allt påstås varit bättre. Ulf Mellström drar paralleller till strömningar av defensiv homofobi, antifeminism och återupplivade maskulinitetideal i Ryssland, Turkiet, Östeuropa och Mellanöstern. Ett exempel är Turkiets president Erdogan som i slutet av sommaren pratade om vikten av att återupprätta ”könsordningen” i landet, utan påverkan från ”västerländsk” feminism. Ulf Mellström konstaterar att maskulinitetsforskningen har en central roll i dessa oroande tider. Den behövs inte minst för att förstå, förklara och göra motstånd mot reaktionära politiska strömningar i världen.

Viktigt med bidrag från det globala syd

Tidskriften NORMA startades år 2006 med ekonomiskt stöd från NIKK. NIKK var då ett nordiskt forskningsinstitut lokaliserat vid universitetet i Oslo. Forskningsfältet maskulinitetsstudier var relativt nyetablerat och tanken med tidskriften var att bidra till dialog och utbyte kring forskningspraktiker i Norden. Idag har NORMA en mer internationell profil. Tanken är att knyta samman maskulinitetsforskare över hela världen. Enligt huvudredaktören Lucas Gottzén, docent och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, är det särskilt viktigt att få till en dialog med det globala syd.

– Vill vi förstå centrala frågor kring män och maskuliniteter kan vi inte bara utgå ifrån kunskap i en västerländsk kontext, säger han.

Lucas Gottzén menar att länder som USA, Storbritannien och Australien har en dominerande ställning när det gäller maskulinitetsforskning. Att bredda bilden handlar inte minst om att motverka kolonialistiska synsätt. Redaktörerna söker aktivt andra bidrag till tidskriften. I senaste numret fanns bland annat en artikel av den ceylonesiske forskaren Andi Schubert, som handlar om representationer av politiska ledare i det första valet efter Sri Lankas inbördeskrig.

– Andi Schuberts forskning visade att kandidaterna antingen presenterades som fadersfigurer eller som krigshjältar. Även om typerna skiljer sig åt så bygger båda figurer på patriarkala värderingar som präglar situationen i landet efter kriget, säger han.

Nästa tema transmaskulinitet

Som huvudredaktör tycker Lucas Gottzén att det är viktigt att motverka att maskulinitetsforskningen blir en enklav som inte har kontakt med genusforskningen i stort. Lucas Gottzén menar att det är viktigt med intersektionella perspektiv och att skapa dialog mellan olika fält. Det kommande numret av NORMA har tema transmaskulinitet och är ett sätt att låta transforskningen och maskulinitetsforskningen mötas.

– Vad har transforskningen att säga maskulinitetsforskningen och vice versa? Människor, inklusive de med transerfarenhet, gör maskulinitet på många olika sätt och det behöver undersökas och förstås, säger Lucas Gottzén.

Idag görs de flesta forskningstidskrifter i USA. Att NORMA har basen i Norden tror Lucas Gottzén gör skillnad.

– Vi befinner oss i semi-perifierin, vilket ger en särskild utblick. Det ger en känslighet för att det finns kulturella skillnader i hur maskulinitet görs, avslutar han.

Forskningstidskrifter med fokus på genusforskning i Norden:

NORMA (International Journal for Masculinity Studies)

NORA (Nordic Journal of Feminist and Gender Research). En vetenskaplig tidskrift för nordisk genusforskning över disciplingränserna. I tidskriften, som är på engelska, betonas särskilt det nordiska perspektivet på feministisk forskning, vad gäller såväl innehåll som teoretiska och metodologiska ansatser.

LAMBDA NORDICA. En vetenskaplig tidskrift för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med anknytning till homo/lesbiska/bi/trans- och queerstudier. Tidskriften, som har hela Norden som sitt fokusområde, eftersträvar dialog mellan juniora och seniora forskare och vill särskilt uppmuntra till ny forskning.

Tidskrift för genusvetenskap, (TGV). En tidskrift för aktuell, tvärvetenskaplig forskning med basen i Sverige. Tanken med TGV är att spegla det genusvetenskapliga områdets mångfald av röster. TGV grundades 1980 i Lund, då som Kvinnovetenskaplig tidskrift (KVT). Tidskriften är på svenska, med sammanfattningar på engelska.

Kvinder, Køn & Forskning (Danmark). En tvärvetenskaplig tidskrift med artiklar som speglar mångfalden i dansk genusforskning. Tidskriften riktar sig till en bred grupp av intresserade läsare, inte bara invigda forskare. Större delen av artiklarna är skrivna av danska forskare, men den innehåller även utländska bidrag.

Tidsskrift for kjønnsforskning (Norge). Startades år 1977 under namnet ”Nytt om kvinneforskning” och bytte namn år 2005 till nuvarande titel. Den tvärvetenskapliga tidskriften ska visa på bredden i den norska genusforskningen och presentera ny kunskap från fältet. Artiklarna är i huvudsak skrivna av norska forskare, men bidrag på svenska, danska och engelska accepteras också.

Sukupuolentutkimus – Genusforskning (Finland): Ges ut av SUNS, sällskapet för genusforskning i Finland och är en tvåspråkig tidskrift (finska och svenska) som främst publicerar artiklar om forskning i Finland. Tidskriften grundades 1988 med namnet ”Naistutkimus – Kvinnoforskning”, bytte namn till nuvarande år 2005. Redaktionen cirkulerar mellan olika lärosäten.

FOTNOT: Alla nämnda tidskrifter är sakkunniggranskade.