– Organisationerna i vårt projekt har verkligen ansträngt sig för att nå ut till ungdomar genom sociala medier, festivaler och skolor. Vi har till exempel haft workshops med ungdomar om vad dating violence är och vilka uttryck det tar sig: psykiskt våld, digitalt våld, stalking. Vi blev förvånade över hur få vuxna personer som ungdomarna har att prata med om till exempel sina frågor om sexualitet, berättar Hedda Hagvåg.

Hedda Hagvåg från Reform – Resurscenter for men, Norge presenterade projektet ”Ungdoms kjaerstavold i Norden. Nordisk ekspertkonferens om vold i ungdommers parforhold” tillsammans med Rikke Kann från danska Dialogue against Violence, under nätverksträffen som arrangerades av NIKK.

Nordiskt samarbete i praktiken

Under två dagar i Helsingfors träffades 10 organisationer från sex nordiska projekt som på olika sätt arbetar med att motverka könsrelaterat våld. Representanter från bland annat universitet, polismyndigheter, kvinnojourer och resurscenter för män från Finland, Danmark, Island, Lettland, Norge och Sverige var på plats för att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper om våldsprevention. Projekten som diskuterades berörde allt från våld på nätet och våld bland unga till pojkars och mäns involvering i arbetet mot våld.

Förutom projektpresentationer arbetade deltagarna i workshops för att diskutera olika aktörers ansvar samt vilka behov som finns på nordisk nivå när det gäller till exempel nätverk, kunskap och policyförändringar.  En av utmaningarna som lyftes var hur lagstiftningen och polismyndigheterna släpar efter i de nordiska länderna när det gäller våld på nätet, vilket gör att många som utsätts upplever en stor rättsosäkerhet. Mötet diskuterade också vinsterna med att samarbeta på nordisk nivå.

– Jag ser nästan bara fördelar med att arbeta nordiskt. Varje gång jag åker på ett nordiskt möte inser jag hur mycket vi har gemensamt och hur mycket vi kan lära av varandra, säger Brynhildur Heiðar- og Ómarsdóttir från Kvenréttindafélag Íslands.

Men det finns också risker med den nordiska kontexten, där behovet att diskutera de stora gemensamma dragen riskerar att verka uteslutande.
– Vi måste vara uppmärksamma på intersektionella perspektiv, såsom hbtq-perspektiv, våld mot personer med funktionsvariationer och etniska minoriteter. Det är viktigt att lyssna också på dessa röster när vi utvecklar arbetet mot våld i nordiska länder. säger Sari Laaksonen från the Federation of Mother and Child Homes and shelters, Finland.

Nätverksträffar ny årlig tradition

Det är första gången som NIKK arrangerar en nätverksträff för fondprojekt, men tanken är att träffarna ska arrangeras årligen utifrån olika teman. Det finska ordförandeskapet har våld som ett av sina prioriterade områden 2016, vilket motiverade att det var årets inriktning. Träffen förlades också i samband med den fondfinansierade konferensen ”Confronting Gendered Violence – focus on perpetrators”, som ägde rum mellan den 30 november till 2 december i Helsingfors.

– NIKK administrerar Nordiska ministerrådets jämställdhetsfond sedan år 2013. De här dagarna har vi alltså både mött projekt som avslutat sina insatser och sådana som precis kommit igång. Här finns viktiga lärdomar att dra både för oss på NIKK men också projekten emellan när det gäller hur ett projekt får långsiktighet. Det är också ett tillfälle då kunskaper kan delas med fler organisationer än de som samarbetat i projekten. Intresset för att hitta nya nätverk och samverkansformer är tydligt, säger Louise Grip, projektsamordnare på NIKK.