– För att komma åt våldet krävs ett mer omfattande förebyggande arbete. Det bor lika många kvinnor och barn på jourerna i dag som för 20 år sedan, säger Tove Smaadahl.
Hon har varit engagerad i kvinnojoursrörelsen i 35 år och har följt jourernas verksamhet på nära håll. Nu leder hon Krisesentersekretariatet, som samordnar kvinnojourerna i Norge.

Ni och era nordiska samarbetspartners har en programpunkt på Nordiskt Forum i Malmö den 12-15 juni. Vad händer där?
– Genom nätverket Nordiska kvinnor mot våld har vi gjort en film om de nordiska kvinnojourernas arbete och den kommer vi att visa. Vi har visat den i flera städer i USA och den inspirerar verkligen. Den skildrar kreativiteten och engagemanget som finns inom rörelsen. Efter filmen kommer vi hålla en debatt om våldsförebyggande arbete och de utmaningar som jourerna står inför. Många verksamheter sliter ekonomiskt.

Hur skiljer sig villkoren i olika länder?
– De svenska kvinnojourerna har störst andel frivilligt engagerade. Det är fantastiskt att det finns en så kraftfull rörelse, men tyngden på frivillighet gör ekonomin oförutsägbar. Norge är det enda landet som har lagstiftat om kommunernas ansvar att erbjuda skydd för våldsutsatta kvinnor och barn. Det har gett vissa kvinnojourer tryggare ekonomi, men det har också lett till att jourer i små kommuner har fått lägga ner eftersom kommunledningarna har valt att köpa tjänsten från en grannkommun.

Varför behövs ett nordiskt samarbete mellan kvinnojourerna?
– Ibland måste utsatta kvinnor fly landet och då samordnar vi det genom nätverket Nordiska kvinnor mot våld. Det är inte så lätt att gömma sig i de små nordiska länderna. Genom nätverket går jourer och kriscenter också ihop för att utbyta erfarenheter och sätta press på politikerna. Vi som arbetar med jourerna ser vad det finns för problem och det är vårt ansvar att försöka förändra.

Kan du nämna något sådant problem?
– Vi möter till exempel många kvinnor som har kommit till Norden genom transnationella äktenskap. För att få uppehållstillstånd måste de vara gifta med sina män i 2-7 år beroende på land och det gör det svårt för dem att lämna en destruktiv relation. Vi måste få en politisk förändring så att de här kvinnorna får rätt att vara kvar utan att vara bundna till sina män.

Hur ska mäns våld mot kvinnor stoppas?
– Våldet är ett kriminalitets- och ett folkhälsoproblem och de nordiska regeringarna måste satsa på förebyggande arbete. De har genomfört breda kampanjer för att bekämpa andra folkhälsoproblem, som rökning, men än har vi inte sett några liknande kampanjer mot våldet.

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.