Om målen i FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet ska bli verklighet är det är läge att kavla upp ärmarna. Den bilden ger Jenny Molin, projektkoordinator för Operation 1325 och hon får stöd i en aktuell rapport från George Washington University. Forskare har rangordnat olika länders handlingsplaner för resolutionen och Sverige hamnar i den nedre delen av listan.
– Det saknas tydliga mål, tidsplan och öronmärkt budget, och uppföljningen är dålig, säger Jenny Molin.

Operation 1325 medverkar med ett arrangemang under Nordiskt forum i Malmö.
Vad händer då?
– Tillsammans med partners som jobbar med resolution 1325 i Norge, Finland och Danmark kommer vi att hålla ett seminarium och en workshop om hur olika organisationer arbetar med kvinnor, fred och säkerhet. Vi vill samla personer som arbetar med de här frågorna i de nordiska länderna.

Varför ska de de nordiska länderna ägna sig åt frågor som rör konflikt och säkerhet?
– Vi har ett nära samarbete med Nato och finns på plats där det råder konflikt. Vi medverkar i fredsprocesser och dessutom profilerar vi oss gärna med vårt jämställdhetsarbete. Om vi ska framhålla oss själva som goda exempel måste vi vara det också.

Resolution 1325 ska stärka skyddet för kvinnor i konfliktsituationer och öka kvinnors deltagande i arbetet för fred och säkerhet. Resolutionen antogs av FN:s säkerhetsråd år 2000 men det är de enskilda länderna som, genom sina handlingsplaner, ska se till att den omsätts i praktiken.

– De nordiska länderna var tidigt ut med att upprätta handlingsplaner, men mycket tyder på att vi inte är så framträdande som vi vill tro, säger Jenny Molin.
Eftersom rapporten från George Washington University inte är publicerad än kan hon inte uttala sig om resultaten för de övriga nordiska länderna.
– Det är möjligt att de har fått en bättre placering än Sverige, säger hon.

Vad får det för konsekvenser om handlingsplanerna inte håller måttet?
– Det gör att arbetet lätt rinner ut i sanden. Det räcker visserligen inte att bara titta på handlingsplanen. Det ger ingen fullständig bild av vad ett land gör, men med en handlingsplan finns det någon som kan hållas ansvarig för vad som görs eller inte görs.

Varför är det viktigt att fler kvinnor deltar i fredsprocesser?
– Ytterst är det en demokratifråga. Fredsproceser berör hela befolkningen och det är fel att utesluta kvinnor. Dessutom finns det forskning som visar att chanserna för en hållbar och långsiktig fred ökar om kvinnorättsorganisationer involveras. När deras frågor tas upp på agendan ökar fredsprocessens legitimitet.

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.