Konferensen arrangerades 13 november i Reykjavik av det isländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, en nordisk arbetsgrupp för lika lön och en kommitté som arbetar med att uppnå jämställda löner i Island.

Tapio Bergholm menade att ekonomer tror att endast exportindustrin är viktig och att servicesektorn är en parasit som är en börda för näringslivet.

– Men i verkligheten är det servicesektorn som växer, både den privata och den offentliga. Vi borde värdera hur vi organiserar samhället i de nordiska länderna och också värdera det i pengar.

Þorsteinn Víglundsson, direktör för det isländska näringslivets organisation, höll med om att olika sektorer värderas olika.

– Är det orättvist? Det är inte en fråga om rättvisa. Det är en ekonomisk verklighet vi hanterar.

Att uppnå jämställda löner har varit målet för de nordiska ländernas jämställdhetspolitik under lång tid. Men det har gått väldigt långsamt framåt och det senaste decenniet har skillnaderna mellan kvinnor och mäns löner minskat marginellt. Hur ska jämställda löner uppnås? Är lagstiftning eller andra statliga ingrepp rätt väg att gå eller ska det ske genom uppgörelser mellan arbetsmarknadens parter? Det var frågor som diskuterades på den nordiska konferensen.

Värderas olika

De nordiska länderna har likt de andra europeiska länderna en starkt könssegregerad arbetsmarknad och den gör att kvinnor och män värderas olika lönemässigt. Det konstaterade Daniela Bankier, chef för jämställdhetsenheten vid Europakommissionens justitieavdelning (Head of Unit for Gender Equality in the Directorate-General Justice of the European Commission).

– Det könsrelaterade lönegapet är en spegel av alla ojämlikheter som kvinnor möter på arbetsmarknaden.

Direkt lönediskriminering är inte så vanligt längre, enligt Daniela Bankier, eftersom det finns lagstiftning mot det. Deltidsarbete är däremot vanligt bland kvinnor och påverkar inte bara inkomsten utan också lönenivån.

– Det kan vara bra i vissa perioder i livet för att få ihop familje- och arbetslivet, men vi ser också baksidor. Deltidsarbete återfinns inom vissa yrken och begränsar möjligheterna till utbildning och karriär.

Kvinnor jobbar inom låglöneyrken

Den könsuppdelade arbetsmarknaden manifesteras genom att kvinnor framför allt arbetar inom omsorg och utbildning, medan män arbetar inom tillverkningsindustri.

– Det är väldigt problematiskt och kopplat till kvinnors och mäns roller i samhället, sade Daniela Bankier.

– Det största problemet är att kvinnor arbetar inom lågt betalda sektorer, sade forskaren Lisbeth Pedersen, från det danska socialforskningsinstitutet SFI (The Danish National Centre for Social Research). Det vi inte talar om är varför vi har dessa lågt betalda yrken. Det sattes låga löner när kvinnor trädde in i dessa yrken för 40-50 år sedan därför att kvinnor då inte hade det huvudsakliga ansvaret för att tjäna pengar utan för att ta hand om barnen. Vi har fortfarande kvar den lönestrukturen.

Vill inte vänta 70 år

För att komma till rätta med de ojämställda lönerna räcker det inte med lagstiftning, menade Daniela Bankier. Det är svårt att gå till rätten eftersom det riskerar att leda till uppsägning. Lönetransparens är en väg. Enskilda anställda ska kunna veta vad andra tjänar. Det är också viktigt att arbeta med företagen för att göra dem mottagliga för frågan om jämställda löner. De flesta vill inte att staten ska styra över lönebildningen, utan att det ska göras upp mellan arbetsmarknadens parter.

– Kollektiva överenskommelser kan vara ett kraftfullt verktyg för att arbeta för jämställda löner, men det kan också användas i konserverande syfte, sade Daniela Bankier.

Europakommissionen arrangerar varje år European Equal Pay Day och seminarier om till exempel deltidsarbete, karriäravbrott, fäders engagemang och barnomsorg. Allt för att få upp frågan om deltidsarbete på agendan.

– Just nu skulle det ta 70 år att uppnå jämställda löner och så länge vill vi inte vänta, sade Daniela Bankier.

Lyckat med tredelad föräldraledighet

Island framhävdes på konferensen som exempel på två områden som berör jämställdhet på arbetsmarknaden. Dels den tredelade föräldraledigheten som infördes i början av 2000-talet och dels kvotering av bolagsstyrelser med inspiration av den norska lagstiftningen.

– Vanligtvis skulle vi inte förorda kvotering av bolagsstyrelser, men det har visat sig vara framgångsrikt, sade Þorsteinn Víglundsson. Vi har nått stor framgång på kort tid. Den tredelade föräldraledigheten har också varit bra. Vi ville undvika att frågan om uttag av föräldraledighet skulle vara en fråga om inkomst. Vi förstörde dock systemet lite när vi var i finanskris. Vi sänkte den maximala ersättningsnivån och det blev det återigen en ekonomisk fråga.

– Det var inget tak från början, sade Halldor Grönvold, vice generalsekreterare för isländska LO (Deputy General Secretary of Icelandic Confederation of Labour). Det betydde att män använde föräldraledigheten aktivt i tre månader. Vi vet från forskningen att det har betytt mycket. Arbetsgivare kunde inte längre utgå från vem som är hemma. Det fanns ett förslag om att utöka föräldraledigheten till fem månader för vardera föräldern och två månader som kan fördelas fritt. Men den regering som tillträdde 2013 backade tyvärr på det förslaget.

Uthärda smärtan

Islands regering och arbetsmarknadens parter har kommit överens om en standard för jämställda löner. Alla som ansluter sig förbinder sig att arbeta aktivt för jämställda löner. Syftet är att skapa en ömsesidig press på parterna som deltar i standarden. Halldor Grönvold menade att det finns mycket att göra för att förhandlingssystemet ska verka för jämställda löner.

– Det handlar om att förändra kulturen. Förhandlingssystemet är skapat av män. Vi måste förändra det gradvis och fackförbunden måste höja förväntningarna.

Tapio Bergholm manade till organisering och kamp eftersom inget förändras av sig självt, men sammanfattade också vad flera andra förmedlade:

– Vi måste uthärda smärtan i den långsamma förändringen eftersom löneförändringar sker långsamt.