– Lagen får inte stanna vid ytterdörren utan måste in i hemmet, sa den brittiska professorn Rosemary Hunter i sitt inledande tal.
Behovet av att lagstifta kring frågor som kopplas till det privata återkom under konferensen, som hölls den 5-6 maj. Juridik- och genusforskare från i huvudsak de nordiska länderna möttes i Umeå för att diskutera hur lagstiftning kan användas för att skapa jämställdhet.

Närmare 80 personer deltog i konferensen – långt fler än vad arrangörerna hade räknat med.
– Det pågår en feministisk våg, åtminstone i Sverige. Det finns ett stort intresse för frågorna, inte minst bland studenter, säger Monica Burman, forskare vid Juridiskt Forum, Umeå universitet, som arrangerade konferensen.

”Jämställdhet är ingen tävling”

De nordiska länderna beskrivs ofta som internationella föregångare i jämställdhetsfrågor och det kan, paradoxalt nog, riskera att hämma utvecklingen. Den nordiska självbilden säger att länderna redan har uppnått jämställdhet, men det stämmer inte, framhöll deltagarna under ett av konferensens panelsamtal.
– Det är sant att vi toppar listan jämfört med andra länder, men det säger inte mycket om vad vi behöver göra, sa Hege Brækhus, professor vid universitetet i Tromsø.
Lönegapet mellan kvinnor och män har legat på samma nivå i flera år och våld i nära relationer är fortfarande ett utbrett problem, framhöll hon.

Brynhildur G. Flóvenz, docent vid Islands universitet, instämde i kritiken mot den skeva självbilden.
– Vi är vinnarna i World Champion of Equality, visst är vi? Fast det är ju ingen tävling, sa hon och tillade att de nordiska länderna inte får höga poäng i alla grenar.
Inte minst när det gäller jämställdhet i akademin har Norden halkat efter, menar hon. I Danmark är bara 15 procent av professorerna kvinnor, enligt siffror från 2012.

”Ett växande fält med stor mångfald”

Under konferensen varvades panelsamtal och anföranden med sessioner där forskare presenterade sina projekt. Monica Burman beskriver den juridiska genusforskningen i Norden som ett växande fält med stor mångfald.
Vid konferensen presenterades 30 olika papers om vitt skilda ämnen. Surrogatmödraskap, det svenska RUT-avdraget, kvotering till börsstyrelser, adoption, tvångssteriliseringar och diskriminering i samband med graviditet var några ämnen som togs upp.

Det övergripande temat för konferensen var ”Lagens förmåga att skapa jämställdhet”.
– Att lagen är ett verktyg är vi överens om, men vi är olika optimistiska till vilken förändring man kan uppnå genom lagstiftning, förklarar Monica Burman.
Vid konferensen deltog hon i ett panelsamtal om de framtida. Flera av paneldeltagarna betonade Kvinnokonventionens betydelse för att nå förändring.
– Det är ett starkt dokument och ett dåligt använt redskap. Vi måste använda lagen, sa Eva-Maria Svensson, professor vid Göteborgs universitet och Tromsø universitet.

Monica Burman tycker att hela konferensen har genomsyrats av en stark vilja att förändra och vara mer aktivistisk som forskare.
– Det finns en vilja att gå ut i samhället och påverka, och inte bara sitta på kammaren med sin forskning, säger hon.