Det nordiska kunskapscentret Nordicom, det europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE och Nordiska ministerrådet bjöd den 4 december i Vilnius in till det sista evenemanget för projektet Nordic Gender & Media Forum: lanseringen av antologin ”Making change. Nordic Examples of Working Towards Gender Equality in the Media”. Boken presenterar god praxis och ger en sammanställning av statistik från nordiska privata och offentliga medieföretag och organisationer.

En av redaktörerna för boken, Maria Edström, betonade att folk inom medieindustrin är jämställdhetsmedvetna och diskuterar jämställdhet, men nu är det dags att öka engagemanget och åstadkomma en förändring. Det är möjligt att använda erfarenheter från de nordiska länderna för vad som faktiskt har gjorts för att åtgärda problemet med jämställdhet i medierna.

”Förhoppningsvis kan boken vara till hjälp och användas av en stor grupp läsare. Medierna kan främja jämställdhet – eller förlöjliga ansträngningarna mot att öka den. Vi har gett ut boken för att skapa dialog och för att visa att det finns många vägar för att åstadkomma jämställdhet. Både strukturella och individuella initiativ kan bidra till förändring. Ibland behöver man inte ens pengar eller finansiering, allt man behöver är en bra idé”, förklarade Maria Edström.

”Vår bok kommer att finnas på Göteborgs universitets nätarkiv och på Nordicoms hemsida, gratis för alla som vill bekanta sig med och inspireras av de initiativ som finns. Den är indelad i sektioner så om du arbetar med journalistik kan du leta efter och läsa om exemplen från det området. Men boken kan också ses som en mötespunkt för en övergripande diskussion mellan olika områden i mediesfären.”

Förekomst och kvalitet av data varierar

Ulrika Facht, analytiker på Nordicom, som ansvarade för datasammanställningen, har samlat information från fyra medietyper som behandlas i boken: film, journalistik, dataspel och reklam.

”Tillgången till data om jämställdhet varierar från den ena industrin till den andra. Vi har hittat jämförbara

data på film och i journalistik medan det har varit svårt att hitta hållbara uppgifter på balansen mellan kvinnor och män i reklam och särskilt i spelindustrin. Spelindustrin har inte varit så intresserad av att fastslå att detta är ett problem. Ändå visar de data som sammanställts med några få undantag att en industri kan ha lika många kvinnor som män som arbetar i den men det är männen som innehar de flesta positionerna på hög ledningsnivå. Data från internationella undersökningar om journalistik visar liknande mönster mellan de nordiska och de baltiska länderna.”

De projekt som beskrivs i boken finns med för att främja olika sätt som samhället och individerna kan åstadkomma en förändring mot mer jämställdhet. Några initiativ har genomförts med framgång i mer än ett land.

Goda branschexempel

”Exemplet från svensk filmindustri visar hur en enkel idé snabbt kan spridas”, sade Maria Edström. ”A-märkningen är ett initiativ som genomfördes av fyra svenska biografer baserat på tre enkla frågor: Finns det två eller fler kvinnliga karaktärer, är de namngivna? Talar de med varandra? Talar de med varandra om något annat än män? Om svaren är jakande får filmen en A-märkning

(A står för ”approved”, engelska för ”godkänd”). Alison Bechdel formulerade dessa tre frågor redan 1985 i det s.k. Bechdel-testet. Nästan 30 år senare skapade fyra svenska biografer en enorm debatt om representation på film och får omfattande mediebevakning i hela världen.”

Enligt Anita Frank Goth, kommunikationschef för KVINFO i Danmark, är samhället inte medvetet om problemet med kvinnors representation i medierna, särskilt inte när det gäller journalistik. Det är ett globalt problem vilket rapporten”Who makes the News” från Global Media Monitoring Project också har visat sedan 1995.

Kön och ålder faktorer i vilka som syns som experter i TV

Det första exemplet på de många metoder som beskrivs i boken är KVINFO’s expertdatabas på nätet som presenterar 1178 profiler av danska kvinnor. Här får journalisterna lättillgänglig information om kvinnliga experter från alla delar av samhället, inklusive forskare, direktörer, politiker och personer från konst- och kulturvärlden.

”En undersökning av EIGE 2013 visar att i Danmark är 81 procent av experterna på tv män. Jämfört med 1982 när 86 procent av källorna i de danska nyheterna var män kan man dra slutsatsen att inte mycket har hänt i medierna”, sade Anita Frank Goth.

”Och med könsproblemet följer också ett åldersproblem i medierna. Fram till 34 års ålder är representationen av kvinnor och män lika stor på tv i Danmark. Efter 35 minskar antalet. Och efter 50 är bara 23 procent av de personer som uppträder på tv kvinnor. Och när det gäller experter är folk ofta äldre än 34, innan de kan kalla sig experter.”

Baltiska länderna ledstjärnor

De baltiska länderna omfattades inte av projektet, men deras goda praxis och deras goda idéer väckte stort intresse på seminariet. En lettisk analys av barnprogram har avslöjat viss oroande statistik. Eftersom det är tv som bidrar till att introducera barn för föreställningar om kön kan man konstatera en stor brist på representation av kvinnliga karaktärer (kvot 1:3).

Estland presenterade en lovande reklamkampanj som drev med könsstereotyper. Inspirerad av Tyskland organiserar det estländska ministeriet för sociala frågor ”icke-typiska karriärdagar” för studenter för att uppmuntra ovanliga karriärval.

Lettiska representanten Laima Kreivytė presenterade feministgruppen ”Cooltūristės” och deras utställning ”Postidea” i tre delar. Idén med initiativet var att inte klaga utan att göra en gest och använda jämställdhetsintegrerande strategier.”Både radikala feminister och politiska strategier behövs för att nå målet”, sade Kreivytė, konstkritiker och curator.