Möjligheten att yttra sig och debattera i sociala medier betraktas ofta som gynnsamt för det demokratiska samhället. Men tonen kan vara hård och kränkande. I september 2016 bildades därför ett nordiskt nätverk mot sexism och hatfyllda yttringar på internet. Initiativtagare var det danska institutet för mänskliga rättigheter och nätverket har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfond.

– Kunskapen om det här relativt nya fenomenet behöver stärkas. Vi måste hålla oss uppdaterade om den senaste forskningen, rättspraxis och trender i alla nordiska länderna för att inspireras att driva förändringar i våra egna länder, säger Lumi Zuleta från institutet och nätverkets projektledare.
Övriga parter i nätverket är Norges jämställdhets- och diskrimineringsombud och det isländska människorättscentret.

Projektets tre parter ansvarar för varsitt seminarium, där även representanter för Sveriges diskrimineringsombudsman och den finska diskrimineringsombudsmannen deltar. Den 19 maj anordnas ett seminarium i Oslo om hur de nordiska medierna modererar kommentarer i anslutning till artiklar de publicerat i sociala medier.

– En stor del av den offentliga debatten har flyttat till sociala medier. Medierna har givetvis ett ansvar för debatten, men hur ser ansvaret ut? Under seminariet ska vi diskutera mediernas erfarenhet av att moderera debatter, vilka utmaningarna är och förhållandet mellan moderering och yttrandefriheten, säger Lumi Zuleta.

Vilka förändringar krävs för att hatretorik och sexism på nätet ska kunna hanteras på ett bättre sätt?
– Det är nödvändigt att lagstiftningen i de nordiska länderna ses över och mediernas juridiska ansvar måste förtydligas. I dag är det oklart vilket ansvar de har för läsarkommentarer på internet. Men hatretorik måste tas upp på många nivåer i samhället. Det är till exempel viktigt att barn och ungdomar får lära sig hur de ska bete sig i sociala medier i skolundervisningen.

Varför är det viktigt att bekämpa hatiska uttalanden på internet?
– Den offentliga debatten är en hörnsten i demokratin i de nordiska länderna. Men hälften av Danmarks befolkning avstår från att delta i debatten på internet på grund av tonläget. Det är ett demokratiskt problem och mycket oroväckande att så många inte vill utnyttja sin yttrandefrihet.

Vad handlar de hatiska kommentarerna om och vilka är mest utsatta?
– Kommentarerna gäller politiska åsikter, etnicitet, religion och kön. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av könsrelaterade kommentarer. Kvinnor drabbas också oftare än män av att privata bilder sprids på internet utan att de har gett sitt samtycke.

Vad kan de nordiska länderna lära av varandra när det gäller klimatet på internet?
– I Norge och Sverige finns nationella strategier för att motverka hatbrott på nätet. Det är viktigt att frågan har tagits upp på politisk nivå, det förbättrar förutsättningarna för att få till en ändring. I Norge finns ett nyanserat samtal om hatretorik, där både yttrandefriheten och individens ansvar för sina yttranden tas upp.  I Danmark har vi nyligen gjort en studie om hatfyllda yttranden i på internet, säger Lumi Zuleta.