Sverige är ordförande i Nordiska ministerrådet 2018 och en prioriterad fråga under året är arbetet med jämställdhet i arbetslivet. I mitten av april arrangerades en konferens om etablering på arbetsmarknaden bland utrikesfödda, med särskilt fokus på kvinnor. Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s) inledde dagen med att lyfta frågan om diskriminering och synen på utrikesfödda kvinnor.

– Jag träffade för ett tag sedan en somalisk kvinna som var uppvuxen i Uppsala. Hon berättade att där på sin hemort var hon jurist – men i invandrartäta Husby blev hon somalier. Det här är ett tecken på att vi låter etnicitet gå före kompetens. Jag misstänker att det drabbar kvinnor i större utsträckning än män, säger hon.

Syftet med konferensen var att presentera aktuell forskning på området, diskutera utmaningar och lämpliga policyförändringar. En ny rapport från OECD presenterades av Stefano Scarpetta från OECD:s direktorat för sysselsättning, arbete och sociala frågor. Rapporten lyfter bland annat hur flyktingströmmarna har sett ut till de nordiska länderna senaste åren, och hur sysselsättningen bland utrikesfödda män och kvinnor följt med.

– De nordiska länderna har en större utmaning än andra OECD-länder eftersom ni tar emot fler migranter. Det görs en hel del insatser, men det skulle behövas fler då det fortfarande är en stor andel som står utan arbete, säger han.

Scarpettas anförande följdes av en ministerpanel med arbetsmarknadsministrarna från de nordiska länderna samt Ålands vice lantråd, där politiska lösningar på problemet diskuterades.

I de nordiska länderna utgör kvinnor en större del av arbetsstyrkan än snittet i EU. Samtidigt står en stor del av de utlandsfödda kvinnorna utanför arbetsmarknaden. Under konferensen presenterades även den färska rapporten ”Nyanlända kvinnors etablering: En komparativ studie av nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden i Norden och de etableringspolitiska insatserna” som tagits fram av Oxford Research på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Rapporten ger en översikt över vilket stöd som nyanlända kvinnor erbjuds för att underlätta övergången till arbete i de nordiska länderna, samt erfarenheter kring hur effektiva dessa verktyg är.

Ett genomgående tema under konferensen var det nordiska samarbetet. I slutet av dagen presenterades projektet ”Förbättrade arbetsmöjligheter för utrikes födda kvinnor i de nordiska länderna”, som finansieras av Nordiska ministerrådets jämställdhetsfond som NIKK administrerar. Projektet är ett samarbete mellan Akureyri universitet på Island, Lapplands universitet i finska Rovaniemi och Nordregio i Sverige. Syftet är att göra en jämförande studie och dela med sig av bästa praxis för att förbättra integrationen av migrantkvinnor på arbetsmarknaden.

– En studie som vi gjort i Akureyri visar att många migrantkvinnor hamnar i lågstatusyrken som inte passar deras utbildningsnivå. En orsak vi kan se är bristen på stöd som bland annat beror på att Island inte har någon tradition av invandring, säger Markus Meckl, professor vid Akureyri universitet.

Han menar att det nordiska samarbetet i projektet är viktigt, inte minst för att lära av varandra. Problematiken med marginaliseringen är inte unik för Island. Meckl menar att det innebär dubbla straff på arbetsmarknaden att både vara kvinna och migrant.

– Island, som har en kortare historia av migration, kan dra nytta av Sveriges erfarenheter där invandringen pågått längre. Det är också positivt att vi skapar nätverk och uppmärksammar dessa frågor för en bredare publik, säger han.