Skip to main content sv

Nätverk för nordisk jämställdhetscertifiering

En jämställdhetscertifiering för skolor och förskolor kan sporra pedagoger i arbetet med jämställdhet. Det tror forskaren Mervi Heikkinen, som leder ett nystartat nätverk med forskare och pedagoger från flera nordiska länder.


NIKK spade symbol

Tillsammans ska experter från Finland, Norge, Danmark och Sverige ta fram förslag på kriterier för den föreslagna jämställdhetsmärkningen – en gemensam nordisk certifikation på initiativ av Ceclie Nørgaard, en av medlemmarna i gruppen. Det första steget blir att hitta lyckade exempel från nordiska skolor och förskolor.
– Vi behöver få en bättre bild av vilka metoder som fungerar och är bevisat effektiva, säger Mervi Heikkinen, forskare vid Oulu universitet.

Kan du berätta om någon särskilt lyckad satsning? 
– Ja, det finns många. I Finland, till exempel, finns ett krav från regeringen om att skolor och förskolor ska ta fram en jämställdhetsplan. Kravet sticker ut genom att barn och ungdomar ska vara delaktiga genom hela förändringsprocessen. Tillsammans med pedagogerna ska de peka ut problem, sätta upp mål och fundera över vägar för att nå dit. På det här sättet lär sig barnen att prata om genus och jämställdhet. Det är många olika ämnen som har kommit upp bland barnen. De har till exempel lyft frågor som rör flickors och pojkars tillgång till leksakerna på förskolan.

Varför behövs en jämställdhetscertifiering för skolor och förskolor?
 Vi i nätverket ser det som ett viktigt politiskt verktyg. De nordiska länderna är ledande i världen inom jämställdhetsområdet, men vi är inte färdiga. Jämställdhetsarbete inom utbildningsområdet är inte tillräckligt systematiskt. Det är precis sådana här innovativa metoder som behövs för att vi ska komma vidare.

Än har politikerna inte bestämt om det blir någon nordisk jämställdhetscertifiering. Vad händer med förslaget?
– Just nu ser det ut som att det får börja på nationell nivå. Vi hoppas att det ska leda fram till en nordisk märkning så småningom. Politikernas farhågor är att det ska bli för dyrt och stort. Vi får se om vi, med det här projektet, kan lyckas övertyga dem om att det inte är det.

Mervi Heikkinen. Foto: privat
 Mervi Heikkinen. Foto: privat

Vad kan nordiska länder vinna på att samarbeta?
–  Vi har  liknande utmaningar och kan ha stor nytta av varandras kunskaper. Under de senaste decennierna har de nordiska länderna tagit viktiga steg tillsammans och det är så vi kan komma vidare. Vi behöver utmana och inspirera varandra.

Vad händer i nätverket framöver?
– Vi har fått ihop en bra grupp av forskare och pedagoger men vi letar efter experter från Island, Grönland och Färöarna. Längre fram ska vi hålla ett seminarium om lyckade exempel från skolor och förskolor i Norden. Arbetet kommer också mynna ut i en rapport om vad som kännetecknar ett framgångsrikt jämställdhetsarbete inom utbildningssektorn.

Bård: alla färger

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.

Updaterad 2 oktober 2020