Birte Siim är oroad eftersom hon anser att forskningen bör vara mångsidig. Hon menar att även om det är viktigt med tillämpad forskning med koppling till konkret jämställdhetsarbete, behövs det också kritisk teoretisk forskning, bland annat på grund av att det inte på förhand går att veta hur forskningsresultaten kommer att användas.

– Resultaten av vårt projekt om muslimska kvinnor och slöjor användes till exempel av den konservativa regeringen som då satt vid makten i Danmark när de undervisade invandrare i jämställdhet.

– Förhoppningsvis ska forskningen också bidra till en mer nyanserad offentlig debatt om kvinnor i etniska minoritetsgrupper där också de muslimska kvinnorna själva deltar.

Birte Siim deltog i en paneldebatt om vad genusforskningen kan erbjuda den statsvetenskapliga forskningen i Norden i samband med konferensen Comparative Perspectives on Political Science and Gender vid Helsingfors universitet den 12– 14 december, 2013.

Anne Maria Holli, professor i statslära vid Helsingfors universitet, vill däremot inte dra en skarp linje mellan tillämpad och teoretisk forskning.

– Den feministiska statsvetenskapliga forskningen i Norden är av tradition stark inom områden relaterade till demokrati och välfärdsstaten. Hit hör också bland annat jämställdhetspolitik. Inom dessa områden utgör de nordiska länderna ett ytterst intressant samhälleligt laboratorium för forskning.

Den här forskningen är starkt kopplad till aktuell politik, men bidrar enligt Holli samtidigt med ny teoretisk kunskap.

– Det har att göra med att en stor del av den teoretiska forskningen på området kommer från USA och därför inte direkt kan tillämpas i nordiska sammanhang.

Enligt Anne Maria Holli är det sannolikt att dessa forskningsområden kommer att fortsätta vara starka.

– Här har nordiska forskare något värdefullt att erbjuda mer generellt också för den internationella forskningsgemenskapen.

Internationellt presenteras Norden ofta som en idyll ur jämställdhetsperspektiv. Riktigt så ljus ser verkligheten ändå inte alltid ut. Anne Maria Holli tog upp Marja Keränens doktorsavhandling från 1993  där det beskrivs hur genus exkluderats från den statsvetenskapliga forskningen i Finland efter det andra världskriget.

Birte Siim kommer ihåg år 1988 då Carole Patemans The Sexual Contract publicerades som en stor händelse för den feministiska statsvetenskapliga forskningen.

– Äntligen kunde man diskutera frågor som var viktiga för kvinnor, så som den ojämna fördelningen av hushålls- och vårdarbete. De hade tidigare ansetts vara privata angelägenheter som inte hade med politik att göra.

Konferensen, där den nordiska statsvetenskapliga forskningens framtid diskuterades, arrangerades av Statsvetenskapliga föreningen i Finland, Internationella statsvetenskapliga föreningen, Nordiska statsvetenskapliga förbundet och Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. I panelsamtalet deltog, förutom nämnda forskare, även Terrell Carver, professor i politisk teori vid universitetet i Bristol; samt Lenita Freidenvall, statsvetare vid Stockholms universitet.

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.