En ojämn könsfördelning på universiteten är ett problem i hela Norden. Trenden ser ungefär likadan ut: fler kvinnor än män börjar studera och fullföljer en magisterexamen. Sedan händer något, och kvinnorna faller bort. Bland professorerna är männen starkt dominerande. Frågan är just nu aktuell i Norden och ska diskuteras på mötet för de nordiska utbildningsministrarna (MR-U) den 27 april.

– Initiativet kommer från Danmark, som vill ta upp frågan på nordisk nivå. Det är framför allt snedvridningen högre upp inom akademin som kommer att diskuteras. Vad resultatet av mötet blir får vi se, säger Kai Koivumäki, seniorrådgivare på avdelningen för kunskap och välfärd på Nordiska ministerrådet.

Män dominerar i toppen

Statistik från 2012 visar att andelen kvinnliga professorer varierar i Norden. Flest kvinnliga professorer har Island och Finland. Där siffran ligger på 24 procent. Sverige och Norge ligger ungefär på EU-genomsnittet med 20 respektive 21 procent. Störst är problemet i Danmark, där cirka 15 procent av professorerna var kvinnor år 2012.

Nordiska ministerrådet ligger i startgroparna för en större satsning på området. I mars beslutade NordForsk, som har ansvar för samarbetet inom forskning och forskarutbildning i Norden, att tillsätta en programkommitté för initiativet ”Gender in the Nordic Research and Innovation Area”. Programmets mål är att producera ny kunskap som både direkt och indirekt åtgärdar den obalans som råder mellan män och kvinnor inom vetenskap och innovation i Norden. Satsningen sträcker sig från 2015-2020 och handlar bland annat om att producera könsuppdelad statistik på nordisk nivå, finansiera forskning på temat och öka kunskapen.

– Nordforsk är ansvariga för dessa frågor hos ministerådet. De har också tagit fram ett underlag till diskussionen i det kommande ministermötet, förklarar Kai Koivumäki.

Expertgrupper i Danmark och Sverige

Även i de nordiska länderna pågår olika initiativ för att råda bot på problemet. I Sverige tillsattes nyligen en nationell expertgrupp för jämställdhet i högskolan. I Danmark har man sedan december haft en ”taskforce” som arbetat intensivt med frågan. Gruppens uppgift är att ge konkreta förslag på hur ojämställdheten i den akademiska toppen ska brytas.

– Statistiken visar att kvinnorna blir färre på högre nivåer inom forskningen. Vad beror det på? Expertgruppen har tittat närmare på dessa frågor och kommer föreslå lösningar utifrån den kunskap som finns idag.

Det säger Johnny K. Mogensen, chef för styrelsen för forskning och innovation vid danska ministeriet för högre utbildning och forskning.

Vissa tjänster söks bara av män

Den danska expertgruppen har haft tre månader på sig och ska snart presentera sitt arbete. Enligt Johnny K. Mogensen kommer rekommendationerna beröra flera olika områden. Ett sådant är rekryteringsprocesser.

–  Alla jobb inom akademin annonseras inte ut. Och om det ändå görs kan kriterierna som beskrivs i annonsen vara väldigt smala och specifika. Statistik visar att många forskningstjänster tillsätts utan att det varit några kvinnliga sökande. När det gäller rekrytering av professorer är det så i nästan tre av fyra fall, säger han.

Andra rekommendationer gäller hur man skapar ett bra arbetsklimat för både kvinnor och män inom akademin. Expertgruppen kommer även att ta upp traditionella könsmönster och deras betydelse för statistiken.

– Kanske påverkas ens egen kompetensvärdering av könsföreställningar och gör att kvinnor ställer mer krav på sig själva. Det hänger troligen ihop med att de inte söker högre positioner inom akademin, säger Johnny K. Mogensen.