I Nordiska ministerrådet pågår arbetet att jämställdhetsintegrera verksamheten. Målet är att alla de nordiska ämbetsmannakommittéerna ska jobba med jämställdhetsfrågor inom sina respektive ämnesområden. Den nya rapporten, skriven av Carita Peltonen, är en del i det arbetet. Den ger exempel på hur Nordiska ämbetsmannakommittén för social- och hälsofrågor (ÄK-S) kan lyfta jämställdhetsperspektivet inom sin verksamhet. Carita Peltonen föreslår till exempel en nordisk mansvecka för att uppmärksamma mäns hälsa och livsvillkor. En motsvarande nationell vecka arrangeras årligen i Danmark.
– Det är ett bra sätt att synliggöra de här frågorna, tycker jag. Vi vet att män lever kortare än kvinnor och söker läkarvård i lägre utsträckning, säger hon.
Hon tycker också att det finns ett behov av att synliggöra olika typer av familjekonstellationer för att möta behoven hos olika typer av familjer.
– Kärnfamiljen är ofta normen även om verklighetens familjer ser ut på många olika sätt, förklarar hon.

Efterfrågar data om krishantering

I rapporten beskrivs hur alla de nordiska länderna under de senaste åren upplevt olika former av kriser. Danmark, Finland och Island har genomgått ekonomiska kriser. Norge har varit utsatt för ett stort terrordåd. Finland har haft flera fall där skolor har utsatts för dödsskjutningar. Köpenhamn utsattes för dödsskjutningar i februari förra året och i Sverige har det varit flera våldshandlingar.
– Utifrån de dataregister som finns i de nordiska länderna skulle man kunna sammanställa data om hur kvinnor och män upplever och agerar i olika former av kriser. Ett sådant projekt kunde ge bättre verktyg för samhället att förstå och bemöta den otrygghet och stress som olika kriser förorsakar medborgarna. Hur påverkar till exempel ett terrordåd eller en ekonomisk kris människors hälsa? Resulterar det i att kvinnor och män upplever mer stress, och har kvinnor och män olika former av stress? säger Carita Peltonen.
Utöver förslagen till olika typer av projekt innehåller rapporten en genomgång av de nordiska regeringarnas policy- och styrdokument. Carita Peltonen har också gjort en litteraturöversikt över den nordiska jämställdhetsforskningen inom ÄK-S arbetsområden. Hon har gått igenom doktorsavhandlingar med könsperspektiv på hälsovård och sociala frågor, publicerade under år 1995-2015.

Olika fokus i nordisk forskning

Litteraturöversikten visar att forskare i de olika nordiska länderna delvis har fokuserat på olika ämnen.
– I Danmark finns till exempel mycket forskning om socialt utsatta grupper som hemlösa och missbrukare. I Norge har det forskats mycket om maskulinitet, och isländska forskare ligger i framkant med sin forskning om faderskap, föräldrapenning och pappaledighet, säger Carita Peltonen.
Även i Finland finns det mycket forskning om faderskap och papparollen, framför allt kopplat till kriget, fortsätter hon.
– Det var många fäder som dog och många barn växte upp utan pappor.

Behövs mer kunskap om äldre

Sammantaget tycker hon att litteraturöversikten visar att det finns mycket kunskap om kvinnors och mäns villkor kopplat till hälsa och sociala frågor, men hon ser en lucka.
– Det finns inte mycket forskning om äldre kvinnors och mäns hälsa. Det mesta av den forskning som finns idag handlar om personalen inom äldrevården. Det behövs mer kunskap om äldres behov ur ett jämställdhetsperspektiv, säger hon.
Kai Koivumäki, seniorrådgivare på ÄK-S, tycker att rapporten lyfter flera intressanta teman. Han tror att rapporten kommer att underlätta det fortsatta arbetet med jämställdhetsfrågor inom ÄK-S.
– Jag hoppas att det blir lättare att gå vidare nu när vi har en tydligare bild av läget, säger han.

Förslagen till nya projekt kommer att tas upp till diskussion vid ÄK-S nästa möte, som hålls 24-25 februari.