Den svenska kvinnoorganisationen KSAN är mycket kritisk till hur flickor behandlas i Norden.
– Flickor i de nordiska länderna blir trakasserade, tafsade på, sexuellt utnyttjade, bilder av dem sprids på internet och de kallas för nedsättande ord. Vi kan inte ha det så här, säger organisationens kanslichef Leena Haraké.

Hon upplever att situationen för flickor har förvärrats de senaste tio åren.
– En skillnad i dag jämfört med tidigare är att det har blivit vanligare att gäng mobbar, trakasserar och våldför sig på en ensam tjej.

Trakasserierna kan få allvarliga konsekvenser för unga kvinnors hälsa.
– De som utsätts känner skam när de får höra att de får skylla sig själva när de utsätts för övergrepp och trakasserier – att de hade för kort kjol eller för mycket läppstift. Det gör att flickorna tappar mycket av sitt självförtroende och sin självkänsla, säger Leena Haraké.

Det hårdare samhällsklimatet gjorde att KSAN tog initiativ till projektet ”Fullständiga rättigheter för flickor i Norden”. I det ettåriga projektet, som startades förra hösten och finansieras med medel ur Nordisk jämställdhetsfond, ingår förutom KSAN ytterligare tre organisationer som arbetar för flickors och kvinnors rättigheter: Kvinnogården från Finland, Blatt Afram från Island och norska Retretten.

Vad är syftet med projektet? – Vi vill bilda opinion för flickors rättigheter i de nordiska länderna. Det borde vara en självklarhet att flickor inte ska bli ofredade – oavsett vad de har på sig och hur de ser ut.

Får vi igång en dialog och diskussion vill fler engagera sig för att stärka flickors rättigheter, säger Leena Haraké som leder projektet.

Hur stärker ni flickors rättigheter inom projektet? – Vi har anordnat fyra utbildningsdagar i Karlstad, Mellerud, Falun och Göteborg. Ytterligare två utbildningsdagar ska hållas i Reykjavik och Helsingfors. Vid utbildningsdagarna, där bland annat beslutsfattare, folkhälsoplanerare och ungdomsföreningar deltar, informerar vi om det senaste som har hänt när det gäller flickors rättigheter. Därefter blir det en diskussion om vilka planer deltagarna har för att stötta tjejer. En dramapedagog håller också i ett forumspel, där deltagarna får öva på att tidigt identifiera kränkningar, trakasserier och nedsättande ord och handlingar samt hur de ska agera vid ett övergrepp.

– Vi anordnade även ett seminarium under Almedalsveckan på Gotland i början på juli för att nå ut till politiker som kan göra något åt frågan.

Vad krävs för att flickor i Norden ska få fullständiga rättigheter? – Det krävs förändrade attityder och värderingar. Ett stort ansvar ligger på föräldrar, skolpersonal och idrottsledare som har mycket kontakt med ungdomar. De måste ha kunskap om vad övergrepp, trakasserier och en våldtäkt är och tydligt markera varje gång en flicka kränks.

Hur arbetar de nordiska länderna för att stärka flickors rättigheter? – I Finland finns ett djupt rotat rättviseperspektiv. Det är en medborgerlig rättighet att slippa trakasserier. Frågan lyfts ofta på agendan och tas därför på stort allvar. Det gör det lättare för dem som drabbas att säga ifrån. På Island finns ett nationellt arbete för att förebygga övergrepp mot både pojkar och flickor. Föräldrar har fått information om hur de ska berätta för sina barn att barnen har rätt att försvara sig om någon rör vid deras kropp och att de ska berätta om de blir utsatta. Den norska skolan stärker tjejer genom att vara tydlig med att ta upp att ingen har rätt att kränka dem. Sverige är det nordiska land där det återstår mest att göra. Från politiskt håll behövs till exempel påminnelser om att övergrepp mot flickor är brottsliga handlingar, säger Leena Haraké.