– Vi tycker inte att män ska ha rätt att köpa kvinnors kroppar, säger Hanne Størset, som är talesperson för nätverket och sitter i styrelsen för den norska organisationen Kvinnogruppen Ottar.
Under Nordiskt forum i Malmö samlar de aktivister som vill slipa sina argument och utbyta strategier i kampen mot prostitution och trafficking.

Varför behövs ett nordiskt samarbete mot sexhandel?
– Vi behöver organisera oss och bli en starkare röst för våra motståndare är väl samordnade. Internationellt är prostitution en omdiskuterad fråga och vi behöver bli bättre på att lyfta fram våra argument. Det finns starka krafter som tycker att prostitution inte är ett problem.

Det finns olika åsikter även inom den feministiska rörelsen i Norden. Vad vill du säga till feminister som tycker att prostitution borde vara lagligt?
– De sätter gärna fokus på enskilda kvinnor och deras rätt att ”jobba” som prostituerade, men vi tycker inte att prostitution ska ses som ett arbete och vill komma bort från det här individfokuset. Vi ser prostitution som ett samhällsproblem kopplat till mäns överordning, för det är främst män som köper sex och det är främst kvinnor som är till salu. Vi tycker att fler politiker borde fråga sig om det verkligen är ett sådant samhälle de vill ha.

Ni talar om en nordisk modell i synen på sexköp. Vad kännetecknar den modellen?
– I stora delar av Norden ses prostitution som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. Det är den grundsynen som har gjort det möjligt med lagar som kriminaliserar sexköpare. Sverige var föregångare med en sådan lag och Norge och Island har följt efter. Det är typiskt för den nordiska modellen att det är sexköparna som kriminaliseras och inte de som säljer sex. Prostituerade ska inte ses som kriminella utan som brottsoffer. De behöver få hjälp att ta sig ur situationen.

Vad har sexköpslagarna i Sverige, Norge och Island betytt?
– För mig personligen innebär det en trygghet. Det får stor betydelse att samhället markerar att  kvinnor inte är till salu. Rent praktiskt gör lagen också att färre ger sig in i handeln och den underlättar polisens arbete mot trafficking. Lagstiftning är viktigt, men det är inte allt. Vi vill att samhället ska ta ett större ansvar för att hjälpa kvinnor som är offer för sexhandeln. Vi tycker till exempel att de borde kunna få ekonomisk hjälp, som andra brottsoffer.

Vilka utmaningar ser du framöver?
–  Förhållandena ser olika ut i de nordiska länderna. I Danmark och Finland kämpar vi för en lagstiftning, i Norge strider vi för att få ha kvar vår sexköpslag medan läget är lite tryggare i Sverige och på Island. Tidigare i vår tog EU ställning för modellen att kriminalisera sexköp så det ska bli intressant att se vad som händer. Vi i nätverket vill driva på utvecklingen och vara en stark röst för den nordiska modellen.

Den här texten ingår i artikelserien Nordiskt jämställdhetssamarbete i praktiken, som berättar om de projekt som fick medel genom Nordisk stödordning 2013. Kvinnogruppen Ottar i Norge tilldelades 150 000 danska kronor tillsammans med ROKS i Sverige och 8 mars-initiativet i Danmark. Medlen finansierar nätverkets två seminarier under Nordiskt forum i Malmö 12-15 juni: Sexkjøperen og prostitusjon: nødvendighet eller overgrep? och Den nordiske modellen: Hvordan jobbe videre?. Programpunkterna sätter fokus på den nordiska modellen i synen på sexköp och kampen mot prostitution.