– Norden är den region i världen som har nått längst när det kommer till jämställdhet. Vi ligger på topp 10 i World Economic Forums jämställdhetsmätningar. Och Island har legat etta på den listan ända från början. Vi har mycket att vara stolta över och vi ska ta ansvar för att delta aktivt internationellt. Det gör vi bland annat med våra FN-representanter och vårt bidrag till olika FN-organisationer som UN Women.

Redan 1974 beslöt det nordiska ministerrådet att varje nordisk regering skulle utse en person som skulle hålla kontakt med de övriga nordiska regeringarnas administrationer i jämställdhetsfrågor. Det var början till ett omfattande samarbete runt jämställdhetsfrågorna. Eygló Harðardóttir är helt övertygad om att det nordiska jämställdhetssamarbetet har bidragit till förbättringar i hela Norden.

– Vi har samarbetat i 40 år. Vi delar kunskap, vi planerar tillsammans, vi utbyter erfarenheter och vi lär oss av andra nordiska länders goda exempel. Att Norden är bra på det här området leder också till att vi är bra på välfärd och demokratiutveckling. Utan kvinnors deltagande i samhället hade vi aldrig nått där vi är idag, säger hon.

En av de saker som hon är mest stolt över när det kommer till det isländska jämställdhetsarbetet är föräldraledigheten. Isländska föräldrar får 9 månaders föräldraledighet som delas enligt principen en tredjedel öronmärkt till vardera föräldern och en sista tredjedel som kan delas i enlighet med föräldrarnas val.

– Jag är inte så säker att det är det bästa för barnen med en väldigt lång föräldraledighet. Vi vill arbeta med att förlänga den till 12 månader på Island och jag tycker att det är tillräckligt. Istället tror jag att det är viktigt att det finns tillgång till dagis för alla barn när föräldraledigheten är slut, säger hon.

Eygló Harðardóttir tycker dock att Norden kan bli bättre på mycket när det kommer till jämställdhet. Det handlar särskilt om lika lön för lika arbete, den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden, möjligheterna att förena förvärvsarbete och familjeliv och det könsrelaterade våldet.

– År 2015 firar vi på Island att det var 100 år sedan kvinnor fick rösträtt. Det var redan då liknande frågor på agendan – till exempel lönefrågan. Det pratar vi fortfarande om. Vi kan bli bättre på massor av saker. Inget land i världen har uppnått jämställdhet, och det gäller även de nordiska länderna. Vi kan också lära oss av andra länder, till exempel USA när det kommer till att få fler kvinnliga chefer.

Hon tror att också att männen måste bli mer engagerade i jämställdhetsarbetet.

– De måste se att det handlar om dem också och att det handlar om att förbättra deras livskvalitet – till exempel när det kommer till mäns ohälsa och mäns lägre utbildningsnivå. Samtidigt tycker jag att de nordiska länderna ska framhäva hur en mer jämställd fördelning av föräldraledighet och omsorg kan leda till jämställdhet och säkra konkurrensen på arbetsmarknaden.

Kan den internationella bilden av att Norden redan är jämställt stå i vägen för ytterligare förbättringar för jämställdheten? 

– Vi kommer att ta upp framtidens utmaningar, det vill säga den här frågan under jubileumskonferensen. Vi har nått långt – men räcker det? För mig räcker det inte förrän vi har uppnått full jämställdhet.

Kanske blir jobbet aldrig klart, menar Eygló Harðardóttir.

– Det finns alltid en farhåga för att det kan komma ett bakslag. Det händer ju hela tiden i kampen för mänskliga rättigheter. Kvinnors rätt att själva bestämma över sin egen kropp ifrågasätts just nu på många ställen i världen i och med att det börjar tummas på reproduktionsrättigheter. Detta är oroväckande.

Hon ser fram emot att få svar på frågan vart det nordiska jämställdhetsarbetet är på väg under den isländska jubileumskonferensen ”Sammen om ligestilling i 40 år” som hålls den 26 augusti i Reykjavik. Innan dess medverkar hon på jämställ.nus Almedalendag ”Jämställdhetskalaset” den 2 juli i Länsstyrelsernas trädgård under sessionen ”This is jämställdhet, the true story”.