Skip to main content sv

Genusperspektiv på hållbarhet fokus i nytt projekt


Hur kan vi göra det möjligt att leva hållbart i Norden? Hur kan vi bättre förstå varför skillnader i livsstil uppstår? Det är fokus för projektet ”Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv”, som är en del av en tvärsektoriell satsning på hållbara livsstilar i Norden. Projektet drivs av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet och startar under hösten 2021. 


I en kartläggning ska skillnader i kvinnor och mäns livsstil och konsumtion i Norden undersökas. Utifrån aktuell kunskap ska könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil synliggöras och utmanas, för att bidra till en bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras.

– Projektet syftar till att synliggöra könsskillnader i livsstil och konsumtion och behovet av att integrera genusaspekter i policy och praktik som rör hållbar konsumtion. Jämställdhet är en förutsättning för att uppnå ett hållbart Norden, och projektet är ett viktigt bidrag för att uppfylla Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030, säger Kristin Mattsson, styrgruppsmedlem i det tvärsektoriella programmet.

Begrepp som rör hållbarhet och livsstil ska analyseras utifrån ett brett, intersektionellt genusperspektiv i relation till de teman som lyfts inom det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden. Det kan till exempel handla om hur hållbarhet kommuniceras, utbildning för hållbarhet och hållbara kultur- och matupplevelser.

Kritiska och intersektionella perspektiv ska inkluderas genomgående för att analysera hur olika maktordningar samspelar, till exempel hur klass och ålder påverkar såväl konsumtionsvanor som normer. Genom att undersöka hållbarhet och livsstil utifrån ett genusperspektiv bidrar projektet till att förbättra förståelsen och möjligheterna till hållbar konsumtion. Kunskapsöversikten lanseras under hösten 2022.


Om programmet Hållbara livsstilar i Norden

Det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden är ett samarbete mellan det nordiska samarbetet för hållbar utveckling, miljö och klimat, livsmedel, kultur, utbildning och forskning, jämställdhet samt Nordiska barn- och ungdomskommittén. Programmet pågår 2021-2024 och syftar till att göra det enklare och mer attraktivt för nordiska konsumenter att prioritera hälsosamma och miljö- och klimatvänliga val.​ Det ska genom ett flertal tvärgående initiativ bidra till att underlätta och snabba på normaliseringen av hållbara livsstilar i Norden. 

Programmet, liksom delprojektet som fokuserar på genusperspektiv, bidrar till att uppfylla den nordiska visionen, särskilt den del som handlar om ett grönt Norden, och flera av målen i Agenda 2030.



Forskningsprojekt tilldelas medel för ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet


Hur påverkar nordiska ideal om ledning och organisering arbetsmiljön för anställda inom serviceyrken och detaljhandel – när kunder är förövare av sexuella trakasserier? En enkät som huvudverktyg för jämförande forskning kring sexuella trakasserier i Norden – hur skulle den kunna utformas och testas?
Det är frågor som analyseras i de två forskningsprojekt som tilldelats medel i den första utlysningen av Nordiska ministerrådets forskningssatsning.


Det behövs ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention.

För att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet är forsknings- och evidensbaserad kunskap nödvändig. Mot denna bakgrund initierade Nordiska ministerrådet en nordisk forskningssatsning, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén.   

Forskningsprojekt som har beviljats medel i den första utlysningen

I våras öppnade den första av två utlysningar inom forskningssatsningen, Open Call 1. Den riktade sig till pågående forskningsprojekt, som genom en nordisk tilläggsbeviljning kan bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden. 

Inkomna ansökningar bedömdes av tre externa, vetenskapligt sakkunniga. Beslut togs efter samråd med den tvärsektoriella referensgrupp som Nordiska ministerrådet tillsatt för satsningen. Följande forskningsprojekt har nu beviljats medel i den första utlysningen: 

Kunder som förövare av sexuella trakasserier inom den nordiska servicesektorn

IWS-Nordic: En nordisk enkät om sexuella trakasserier i arbetslivet

Överordnade mål för satsningen  

  • Bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention 
  • Bidra till en god kunskapsbas för politikutveckling och till nordiskt samarbete på tvärs av sektorerna inom Nordiska ministerrådet 
  • Forskningen skall vara av hög vetenskaplig kvalitet, vara praktiknära och förmedlas på ett bra sätt 
  • Vara relevant för de involverade samarbetssektorerna, för berörda branscher och för arbetslivsaktörerna  

 
NIKK – Nordisk information för kunskap om kön, som administrerar satsningen, är ett nordiskt samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet. NIKK kommer också att förmedla information om och kunskap från beviljade projekt i de båda utlysningarna. 
 
Här kan du läsa mer om den nordiska forskningssatsningen och de två utlysningarna.




Nya samarbetsprojekt stärker jämställdheten i Norden


Vem begår könsrelaterade övergrepp på nätet – och hur kan skadorna minimeras? Det är en fråga som behandlas av ett av de sex projekt som har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfond 2021. Ett annat projekt ska utveckla en nordisk metod för att skapa en inkluderande och jämställd skola med fokus på elevdeltagande.


Under våren utlystes medel från Nordisk jämställdhetsfond för nionde året i rad. Utlysningen har resulterat i sex nya, nordiska samarbetsprojekt på jämställdhetsområdet. Läs mer om projekten och vad de ska göra på respektive projekts sida. 

Projekt som beviljats medel av Nordisk jämställdhetsfond 2021

Nordisk jämställdhetsfond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om utlysningen 2022 kommer senare i år. Läs mer om fonden här.


Forskningsmedel att söka för ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet

Idag saknas till stor del studier om förebyggande av sexuella trakasserier på arbetsplatser i Norden. Det behövs kunskap om varför de fungerar eller inte, om vem som nås och inte nås genom det förebyggande arbetet. Idag, 26 augusti, öppnar den andra av två utlysningar inom ramen för en nordisk forskningssatsning med fokus på dessa frågor. 


För att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet är forsknings- och evidensbaserad kunskap nödvändig. Mot denna bakgrund har Nordiska ministerrådet beslutat om en nordisk forskningssatsning, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Forskningssatsningen består av två utlysningar, bägge genomförs under 2021. 

Maria Grönroos, samordnare för den nordiska forskningssatsningen foto: Ragnhild Fjellro

– Open Call 2 riktar sig till forskare och arbetslivsaktörer som vill initiera praktiknära forskning med hög kvalitet, i nära samverkan. Projekten ska ge nordisk nytta genom att bidra med ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, säger Maria Grönroos, samordnare för forskningssatsningen, som administreras av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön.

Branschspecifika studier eller -jämförelser 

Branscher möter delvis olika och delvis liknande utmaningar. Det finns därför potential för synergier när branschspecifika analyser också är knutna till mer generisk kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet. Jämförelser mellan olika branscher kan ge en bättre förståelse för branschspecifika och branschövergripande utmaningar och möjligheter. Ansökningarna ska bygga på partnerskap mellan minst tre länder i Norden.   

 
Tvärvetenskap, intersektionalitet och definition av begrepp  

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen berör många kunskapsområden – från arbetsvetenskaplig forskning till forskning om exempelvis hälsa, organisationer, makt och våld. För hållbar och robust kunskap uppmuntras projektförslag att inkludera tvärvetenskapliga förhållningssätt i sina projekt. I fokus är framför allt förebyggande insatser och metoder för intervention genom branschstudier eller -jämförelser.  

– Internationell forskning visar att personer som tillhör minoritetsgrupper, eller som riskerar trakasserier på grund av egenskaper som ålder, funktionshinder eller sexualitet, också löper större risk att bli sexuellt trakasserade. Förslagen uppmuntras att ta itu med den komplexa verkligheten i arbetslivet, för att bidra till ett målinriktat och effektivt förebyggande och nya metoder för intervention, säger Maria Grönroos. 

Bristen på tydliga definitioner av begrepp relaterade till sexuella trakasserier försvårar arbetet i området. Den juridiska konstruktionen av begreppet ger begränsat utrymme för att förstå fenomenet eller vad offret upplever att sexuella trakasserier är. En rekommendation är att efterlysa reflektion och tydlighet när det gäller användning av termer och tolkning av dessa termer i projekten. 
 

Digitalt informationsmöte 2 September  

Ett digitalt infomöte ordnas för de som har frågor om utlysningen och planerar ansöka: 
torsdagen den 2 september kl. 13.00-14.30 CET. Är du intresserad av att delta? Meddela det per e-post till maria.gronroos@genus.gu.se senast 30 augusti. 

NIKK är ett nordiskt samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet. NIKK samlar in och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på jämställdhets- och LGBTI-området i ett nordiskt perspektiv. 


Kunskap för att förbättra unga LGBTI-personers livsvillkor i Norden

Trots att livsvillkoren för LGBTI-personer* i Norden har förändrats under de senaste sjuttio åren, visar större folkhälsoundersökningar att de har sämre psykisk och fysisk hälsa än den övriga befolkningen. Även bland yngre generationer påverkas livet av att ha en sexualitet eller könsidentitet som faller utanför den traditionella normen. Idag presenteras en rapport, framtagen av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet, som beskriver forskningsläget och presenterar ett urval av insatser för att förbättra livsvillkoren. 


Syftet med rapporten Hälsa, välmående och livsvillkor bland unga LGBTI-personer i Norden är att sprida kunskap och erfarenheter i regionen, för att bidra till bättre levnadsvillkor. Rapporten består av två delar: 

  • En forskningsöversikt som beskriver forskningsläget om unga LGBTI-personers hälsa och välmående i de nordiska länderna och  
  • En kartläggning som presenterar ett urval av insatser för att förbättra unga LGBTI-personers välmående i Norden 

Påverkar hälsan 

De studier som fokuserar på psykisk hälsa och erfarenheter av bland annat depression, ångest och stress visar att en sexualitet eller könsidentitet som går bortom normen förefaller ha stor påverkan på den psykiska hälsan. Särskilt transpersoner rapporterar högre nivåer av psykisk ohälsa.  

Studier visar att det även är betydligt vanligare med självskadebeteende,  självmordstankar och självmordsförsök bland unga LGBTI-personer, säger Anna Siverskog, filosofie doktor, lektor vid hälsohögskolan på Jönköping University och den som skrivit forskningsöversikten. 

LGBTI-gruppen rapporterar också sämre fysisk hälsa, i synnerhet transpersoner. Flera studier pekar mot att bruk av alkohol och droger är större i LGBTI-gruppen. De visar också att normer i sportsammanhang kan påverka vilka unga som känner sig välkomna där. 

Normer och livsvillkor 

Studierna visar att många unga LGBTI-personer inte kan vara så öppna med sin sexualitet eller könsidentitet som de önskar. Sexuella trakasserier och utsatthet för våld förefaller vara vanligt. Särskilt transpersoner sticker ut när det gäller att ha blivit utsatta för kränkande bemötande, behandling eller trakasserier. Våldet polisanmäls sällan. Rapporten lyfter bland annat fram resultat från studier med fokus på skola, arbetsliv, att växa upp på landsbygden, betydelsen av geografi och sammanhang där religion och konservativa normer är starka.  

Rapporten tar också upp faktorer som skapar skillnader inom LGBTI-gruppen. Till exempel rapporterar unga bisexuella ofta något sämre välmående jämfört med unga homosexuella. Det går också att i flera studier se skillnader mellan homo- och bisexuella tjejer och killar.  

En återkommande förklaringsmodell i studierna är att de svårigheter som unga LGBTI-personer upplever i vardagen handlar om så kallad minoritetsstress. Det är ett begrepp för att beskriva en minoritetsposition som medför en ökad risk att utsättas för olika psykosociala stressfaktorer (som till exempel att behöva förhålla sig till mobbning, diskriminering och våld).  Därför hamnar kunskapshöjande åtgärder i fokus när studierna lyfter rekommendationer.  

Insatser i Norden 

Kartläggningen tar upp insatser som utförs på kommunal, regional och nationell nivå, och är inhämtade från olika delar av Norden. Insatserna riktas direkt till de unga och till professioner som möter dem, exempelvis skol- och vårdpersonal. Andra åtgärder kan handla om att öka kunskapen om unga LGBTI-personers situation och att ge nyckelmyndigheter i uppdrag att särskilt fokusera på gruppen. 

Det är främst de nationella LGBTI-organisationerna som står bakom de verksamheter som riktar sig direkt till målgruppen, men det kan även vara fritidsledare eller socialsekreterare lokalt i kommunen/regionen. Det är också vanligt med samarbeten mellan organisationerna och yrkesgrupperna. LGBTI-organisationer fungerar i regel som en kunskapsbank, och ger professionella utbildning och kompetensutveckling i frågor som rör unga LGBTI-personers hälsa och livsvillkor  

Rapporten presenteras under World Pride 

Rapporten Hälsa, välmående och livsvillkor bland unga LGBTI-personer i Norden presenteras idag, 16 augusti, under World Pride och paneldebatten “Nordic Ministers gather forces for young LGBTI people’s wellbeing”. 

Sedan 2019 har LGBTI-frågor varit ett område för politiskt samarbete i Norden, och 2020 antog Nordiska ministerrådet världens första regionala LGBTI-strategi. 

*LGBTI är en förkortning av Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender och Intersex. Denna förkortning används i nordiska, och många internationella, sammanhang. 

Läs allt om nya Nordisk LGBTI-fonden på fyra språk

I höst går det för första gången att söka medel från Nordisk LGBTI-fond. Nu har vi samlat information om den nya fonden i ett utskick som finns tillgängligt på engelska, finska, isländska och svenska. 


Fonden är en del av det nya nordiska samarbetet för att förbättra LGBTI-personers villkor. NIKK har i uppdrag att administrera fonden. Den 1 september öppnar vi upp för ansökningar. 

Genom fonden finansieras projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder, samarbetar för att främja arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter i Norden. Projekt som på olika sätt syftar till att främja LGBTI-rättigheter, bidrar till ny kunskap och erfarenhetsutbyte eller manifesterar och utvecklar nordisk samhörighet, kan söka medel från fonden.  

Nu finns all information om fonden samlad i ett utskick som finns tillgängligt på engelskafinskaisländska och svenska.  

Ny nordisk fond främjar LGBTI-personers villkor

Sedan 2020 samarbetar de nordiska länderna för att LGBTI-personer ska ha lika rättigheter, behandling och möjligheter i regionen. I år utlyses medel från Nordisk LGBTI-fond för första gången. Fonden syftar till att främja nordiskt arbete för att förbättra LGBTI-personers villkor. 


Sedan 2020 samarbetar de nordiska länderna för att LGBTI-personer ska ha lika rättigheter, behandling och möjligheter i regionen. I år utlyses medel från Nordisk LGBTI-fond för första gången. Fonden syftar till att främja nordiskt arbete för att förbättra LGBTI-personers villkor. 

Strategin för det nya nordiska samarbetet om LGBTI-personers villkor sätts i verket 2021. En del i arbetet är den nya fond som syftar till att främja nordiskt samarbete inom LGBTI-området.  

— LGBTI-personer ska kunna leva fria, öppna och bra liv i de nordiska länderna. Den nordiska LGBTI-fonden är ett viktigt led i att nå dit. Fonden är ett unikt sätt för att stötta nordiskt förändringsarbete på LGBTI-området, säger Finlands jämställdhetsminister Thomas Blomqvist. 

Projekt som bidrar till arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska 1 238 000 danska kronor fördelas. NIKK administrerar Nordisk LGBTI-fond på uppdrag av Nordiska ministerrådet och kommer att ta emot ansökningar efter sommaren 2021.  

Liksom för Nordisk jämställdhetsfond krävs att aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Tack vare samarbetet växer kunskapen och sprids över gränserna. Vi hittar gemensamma lösningar och lär av varandra. Aktiviteterna ska starta under 2021 och genomföras inom två år. Pengarna kan användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap, arrangera konferenser och nätverk med mera. 

— Vi vet att det finns stor kompetens, kunskap och vilja att driva utvecklingen framåt, inte minst inom civilsamhället. Det hoppas vi avspeglas i ansökningarna, säger Thomas Blomqvist. 
 

Preliminära hålltider för Nordisk LGBTI-fond  

Ansökan görs genom ett formulär som kommer finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden. 

  • 1 september – utlysningen öppnas  
  • 30 september  – sista dag för ansökan  
  • November/December – beslut meddelas sökande  
  • December – kontrakt skrivs 

 
Läs mer om Nordisk LGBTI-fond här och förbered din ansökan genom att läsa vår guide för dig som ska söka medel

Idag öppnar utlysning av nordisk forskningssatsning

För att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet är forsknings- och evidensbaserad kunskap nödvändig. Mot denna bakgrund har Nordiska ministerrådet beslutat om en nordisk forskningssatsning, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Forskningssatsningen består av två utlysningar, bägge genomförs under 2021. Den 20 april öppnar den första av de två utlysningarna. 


Om Open Call 1

Utlysningen riktar sig till pågående forskningsprojekt, som genom en nordisk tilläggsbeviljning kan bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention.

Viktiga datum:

  • Utlysningen öppnar: 20 april 2021
  • Utlysningen stänger: 10 juni 2021 kl. 14.00 CET
  • Preliminär tidpunkt för beslut är september 2021

Bedömning och beslut

Ansökningar som uppfyller kriterierna kommer att bedömas av externa vetenskapligt sakkunniga. Besluten meddelas av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, efter samråd med den tvärvetenskapliga referensgrupp som Nordiska ministerrådet tillsatt för satsningen. Besluten kan inte överklagas.

Guide till sökande för Open Call 1

Information om syfte, kriterier och vad ansökan bör innehålla finner du i Guide for applicants.
Läs guiden noga och förbered de obligatoriska bilagor som ska laddas upp i ansökan, innan du fyller i och skickar in ansökningsformuläret.

Digitalt informationsmöte 6 maj

Ett digitalt infomöte ordnas för de som planerar att ansöka och har frågor om Open Call 1.
När: torsdagen den 6 maj kl. 13-14.30 CET

Är du intresserad av att delta? Meddela det per e-post till maria.gronroos@gu.se senast 3 maj.

Förmedling från forskningssatsningen

NIKK administrerar forskningssatsningen och kommer att förmedla information om och kunskap från de beviljade projekten. I samarbete med det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2022 planeras även en nordisk förmedlingskonferens, vintern 2022/2023, från satsningens bägge utlysningar.

Här kan du läsa mer om den nordiska forskningssatsningen.

Ny rapport ger genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv

Hur ska jämställdhet och hållbarhet i framtidens högteknologiska arbetsliv uppnås? I en ny rapport undersöks hur de nordiska länderna arbetar för att bryta könssegregeringen inom naturvetenskapliga och tekniska områden. Rapporten visar att många initiativ bygger på antagandet om att lösningen är att kvinnor ska ”ändra på sig”. Det osynliggör ojämlikhet och strukturella hinder. 


På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram rapporten Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – En nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Rapporten ger en samlad bild av vad forskningen säger, samt inventerar och analyserar insatser som görs inom STEM-sektorn i Norden. I en internationell utblick ges exempel på hur länder utanför Norden hanterar snedrekrytering till STEM-området. 

Bilden är tydlig: Både globalt och i Norden syftar initiativ oftast till att på olika sätt förändra flickor och kvinnor, snarare än att utmana könade privilegier, organisationer eller könsnormer kring naturvetenskap, teknik, matematik eller andra naturvetenskapliga ämnen. Det osynliggör strukturella hinder, säger Ulrika Jansson, som skrivit rapporten tillsammans med Jimmy Sand. 

Fokus är dessutom ofta att det är andra kvinnor som ska hjälpa kvinnor, genom att vara förebilder eller mentorer.  

Sannolikt bidrar vissa av dessa insatser till att flickor och kvinnor passas in i utbildningar och yrken som präglas av mansdominans och maskulin ämnes- och yrkeskultur. Däremot är det inte troligt att insatserna utmanar vare sig etablerade privilegier, normer eller leder till genomgripande förändring av ordinarie verksamhet och arbetsorganisation, fortsätter Ulrika Jansson. 
 

Behov av en bredare ansats 

Rapporten visar att en betydligt bredare ansats behövs. Med ett organisationsteoretiskt genusperspektiv framträder tydliga mönster. Förklaringsmodeller om könsbundna studieval, könssegregerad arbetsmarknad och könsobalans på STEM-området visar med all tydlighet att föreställningar, antaganden och normer om kön, kvinnor och män, femininet och maskulinitet begränsar och villkorar människors handlingsutrymme. Heterosexualitet är norm och etnicitet och funktionsvariation syns inte alls. 

Kopplingar mellan män, maskuliniteter och teknisk kunskap skapas i vardagliga praktiker, de är varken naturliga eller universella. De kopplingarna görs på en rad olika sätt, av olika aktörer och i olika sammanhang, säger Jimmy Sand.  

Rapporten lyfter fram att det finns normer inom utbildningssystemet, med könade ideal om vetenskap, kunskap och naturvetenskapliga ämnen, som skapar gränser för inkluderande, hållbar utbildning och ett hållbart arbetsliv.  

Dessa normer skapar förutsättningar för både mäns och kvinnors studie- och yrkesval och arbetsmarknad, på såväl individuell som strukturell nivå. De förutsättningarna faller ut till kvinnors nackdel, och till mäns fördel, berättar Jimmy Sand. 

För ett hållbart och jämställt framtida arbetsliv är det viktigt att även ställa andra frågor om kompetenser och professioner, visar rapporten. Hur ska de nordiska ländernas kompetensförsörjning garanteras och hur kan den se ut för att öka jämställdheten? Vad är det för typ av kompetenser som de nordiska länderna behöver, förutom fler ingenjörer?  
 
Forskningsöversikten, som utgör rapportens centrala del, bygger på en systematisk genomgång av 199 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter under perioden 2000–2019. Läs rapporten här.

Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – en nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM

Här hittar du rapporten i PDF för utskrift

NIKK and Nordregio arrange the webinar Gender equality – a key to rural prosperity

Photo: norden.org
Photo: norden.org

The population structure in the Nordic countries is changing fast. Ageing, migration, and urbanisation pose challenges for both labour markets and welfare provision – especially in remote rural regions. The current Covid crisis adds fuel to the fire and the response and resilience differs widely between countries and regions. What are the solutions towards a more sustainable regional development?


Two new reports point to the importance of adding a gender perspective to regional policy and planning, especially in remote areas. Men and women have different migration patterns and educational aspirations. The gender-segregated labour market and traditional gender roles in responsibility for care are persistent. What if rural areas could be frontrunners in breaking gender stereotypes and enabling work-life balance for young families and local entrepreneurs?

NIKK, Nordic Information on Gender, and Nordregio, Nordic Institute for Regional Development, invites you to a webinar on March 25 exploring the connection between gender and regional development. What can we learn from research and proactive policies, regional experts and local change-makers from some of the most isolated places in the Nordics? Join the discussion on Zoom!


Read more about the seminar
Language: English
Questions about the event: Elin Engström, Head of operations, NIKK, +46 766-229 239, elin.engstrom@genus.gu.se

Updated 22 mars 2021