Skip to main content sv

Läs allt om nya Nordisk LGBTI-fonden på fyra språk

I höst går det för första gången att söka medel från Nordisk LGBTI-fond. Nu har vi samlat information om den nya fonden i ett utskick som finns tillgängligt på engelska, finska, isländska och svenska. 


Fonden är en del av det nya nordiska samarbetet för att förbättra LGBTI-personers villkor. NIKK har i uppdrag att administrera fonden. Den 1 september öppnar vi upp för ansökningar. 

Genom fonden finansieras projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder, samarbetar för att främja arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter i Norden. Projekt som på olika sätt syftar till att främja LGBTI-rättigheter, bidrar till ny kunskap och erfarenhetsutbyte eller manifesterar och utvecklar nordisk samhörighet, kan söka medel från fonden.  

Nu finns all information om fonden samlad i ett utskick som finns tillgängligt på engelskafinskaisländska och svenska.  

Ny nordisk fond främjar LGBTI-personers villkor

Sedan 2020 samarbetar de nordiska länderna för att LGBTI-personer ska ha lika rättigheter, behandling och möjligheter i regionen. I år utlyses medel från Nordisk LGBTI-fond för första gången. Fonden syftar till att främja nordiskt arbete för att förbättra LGBTI-personers villkor. 


Sedan 2020 samarbetar de nordiska länderna för att LGBTI-personer ska ha lika rättigheter, behandling och möjligheter i regionen. I år utlyses medel från Nordisk LGBTI-fond för första gången. Fonden syftar till att främja nordiskt arbete för att förbättra LGBTI-personers villkor. 

Strategin för det nya nordiska samarbetet om LGBTI-personers villkor sätts i verket 2021. En del i arbetet är den nya fond som syftar till att främja nordiskt samarbete inom LGBTI-området.  

— LGBTI-personer ska kunna leva fria, öppna och bra liv i de nordiska länderna. Den nordiska LGBTI-fonden är ett viktigt led i att nå dit. Fonden är ett unikt sätt för att stötta nordiskt förändringsarbete på LGBTI-området, säger Finlands jämställdhetsminister Thomas Blomqvist. 

Projekt som bidrar till arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska 1 238 000 danska kronor fördelas. NIKK administrerar Nordisk LGBTI-fond på uppdrag av Nordiska ministerrådet och kommer att ta emot ansökningar efter sommaren 2021.  

Liksom för Nordisk jämställdhetsfond krävs att aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Tack vare samarbetet växer kunskapen och sprids över gränserna. Vi hittar gemensamma lösningar och lär av varandra. Aktiviteterna ska starta under 2021 och genomföras inom två år. Pengarna kan användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap, arrangera konferenser och nätverk med mera. 

— Vi vet att det finns stor kompetens, kunskap och vilja att driva utvecklingen framåt, inte minst inom civilsamhället. Det hoppas vi avspeglas i ansökningarna, säger Thomas Blomqvist. 
 

Preliminära hålltider för Nordisk LGBTI-fond  

Ansökan görs genom ett formulär som kommer finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden. 

  • 1 september – utlysningen öppnas  
  • 30 september  – sista dag för ansökan  
  • November/December – beslut meddelas sökande  
  • December – kontrakt skrivs 

 
Läs mer om Nordisk LGBTI-fond här och förbered din ansökan genom att läsa vår guide för dig som ska söka medel

Idag öppnar utlysning av nordisk forskningssatsning

För att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet är forsknings- och evidensbaserad kunskap nödvändig. Mot denna bakgrund har Nordiska ministerrådet beslutat om en nordisk forskningssatsning, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Forskningssatsningen består av två utlysningar, bägge genomförs under 2021. Den 20 april öppnar den första av de två utlysningarna. 


Om Open Call 1

Utlysningen riktar sig till pågående forskningsprojekt, som genom en nordisk tilläggsbeviljning kan bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention.

Viktiga datum:

  • Utlysningen öppnar: 20 april 2021
  • Utlysningen stänger: 10 juni 2021 kl. 14.00 CET
  • Preliminär tidpunkt för beslut är september 2021

Bedömning och beslut

Ansökningar som uppfyller kriterierna kommer att bedömas av externa vetenskapligt sakkunniga. Besluten meddelas av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, efter samråd med den tvärvetenskapliga referensgrupp som Nordiska ministerrådet tillsatt för satsningen. Besluten kan inte överklagas.

Guide till sökande för Open Call 1

Information om syfte, kriterier och vad ansökan bör innehålla finner du i Guide for applicants.
Läs guiden noga och förbered de obligatoriska bilagor som ska laddas upp i ansökan, innan du fyller i och skickar in ansökningsformuläret.

Digitalt informationsmöte 6 maj

Ett digitalt infomöte ordnas för de som planerar att ansöka och har frågor om Open Call 1.
När: torsdagen den 6 maj kl. 13-14.30 CET

Är du intresserad av att delta? Meddela det per e-post till maria.gronroos@gu.se senast 3 maj.

Förmedling från forskningssatsningen

NIKK administrerar forskningssatsningen och kommer att förmedla information om och kunskap från de beviljade projekten. I samarbete med det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2022 planeras även en nordisk förmedlingskonferens, vintern 2022/2023, från satsningens bägge utlysningar.

Här kan du läsa mer om den nordiska forskningssatsningen.

Ny rapport ger genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv

Hur ska jämställdhet och hållbarhet i framtidens högteknologiska arbetsliv uppnås? I en ny rapport undersöks hur de nordiska länderna arbetar för att bryta könssegregeringen inom naturvetenskapliga och tekniska områden. Rapporten visar att många initiativ bygger på antagandet om att lösningen är att kvinnor ska ”ändra på sig”. Det osynliggör ojämlikhet och strukturella hinder. 


På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram rapporten Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – En nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Rapporten ger en samlad bild av vad forskningen säger, samt inventerar och analyserar insatser som görs inom STEM-sektorn i Norden. I en internationell utblick ges exempel på hur länder utanför Norden hanterar snedrekrytering till STEM-området. 

Bilden är tydlig: Både globalt och i Norden syftar initiativ oftast till att på olika sätt förändra flickor och kvinnor, snarare än att utmana könade privilegier, organisationer eller könsnormer kring naturvetenskap, teknik, matematik eller andra naturvetenskapliga ämnen. Det osynliggör strukturella hinder, säger Ulrika Jansson, som skrivit rapporten tillsammans med Jimmy Sand. 

Fokus är dessutom ofta att det är andra kvinnor som ska hjälpa kvinnor, genom att vara förebilder eller mentorer.  

Sannolikt bidrar vissa av dessa insatser till att flickor och kvinnor passas in i utbildningar och yrken som präglas av mansdominans och maskulin ämnes- och yrkeskultur. Däremot är det inte troligt att insatserna utmanar vare sig etablerade privilegier, normer eller leder till genomgripande förändring av ordinarie verksamhet och arbetsorganisation, fortsätter Ulrika Jansson. 
 

Behov av en bredare ansats 

Rapporten visar att en betydligt bredare ansats behövs. Med ett organisationsteoretiskt genusperspektiv framträder tydliga mönster. Förklaringsmodeller om könsbundna studieval, könssegregerad arbetsmarknad och könsobalans på STEM-området visar med all tydlighet att föreställningar, antaganden och normer om kön, kvinnor och män, femininet och maskulinitet begränsar och villkorar människors handlingsutrymme. Heterosexualitet är norm och etnicitet och funktionsvariation syns inte alls. 

Kopplingar mellan män, maskuliniteter och teknisk kunskap skapas i vardagliga praktiker, de är varken naturliga eller universella. De kopplingarna görs på en rad olika sätt, av olika aktörer och i olika sammanhang, säger Jimmy Sand.  

Rapporten lyfter fram att det finns normer inom utbildningssystemet, med könade ideal om vetenskap, kunskap och naturvetenskapliga ämnen, som skapar gränser för inkluderande, hållbar utbildning och ett hållbart arbetsliv.  

Dessa normer skapar förutsättningar för både mäns och kvinnors studie- och yrkesval och arbetsmarknad, på såväl individuell som strukturell nivå. De förutsättningarna faller ut till kvinnors nackdel, och till mäns fördel, berättar Jimmy Sand. 

För ett hållbart och jämställt framtida arbetsliv är det viktigt att även ställa andra frågor om kompetenser och professioner, visar rapporten. Hur ska de nordiska ländernas kompetensförsörjning garanteras och hur kan den se ut för att öka jämställdheten? Vad är det för typ av kompetenser som de nordiska länderna behöver, förutom fler ingenjörer?  
 
Forskningsöversikten, som utgör rapportens centrala del, bygger på en systematisk genomgång av 199 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter under perioden 2000–2019. Läs rapporten här.

Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – en nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM

Här hittar du rapporten i PDF för utskrift

NIKK and Nordregio arrange the webinar Gender equality – a key to rural prosperity

Photo: norden.org
Photo: norden.org

The population structure in the Nordic countries is changing fast. Ageing, migration, and urbanisation pose challenges for both labour markets and welfare provision – especially in remote rural regions. The current Covid crisis adds fuel to the fire and the response and resilience differs widely between countries and regions. What are the solutions towards a more sustainable regional development?


Two new reports point to the importance of adding a gender perspective to regional policy and planning, especially in remote areas. Men and women have different migration patterns and educational aspirations. The gender-segregated labour market and traditional gender roles in responsibility for care are persistent. What if rural areas could be frontrunners in breaking gender stereotypes and enabling work-life balance for young families and local entrepreneurs?

NIKK, Nordic Information on Gender, and Nordregio, Nordic Institute for Regional Development, invites you to a webinar on March 25 exploring the connection between gender and regional development. What can we learn from research and proactive policies, regional experts and local change-makers from some of the most isolated places in the Nordics? Join the discussion on Zoom!


Read more about the seminar
Language: English
Questions about the event: Elin Engström, Head of operations, NIKK, +46 766-229 239, elin.engstrom@genus.gu.se

Ministrar satsar på nordisk forskning om sexuella trakasserier i arbetslivet

Nordiska ministerrådet satsar 3,7 miljoner danska kronor på gemensam forskning om sexuella trakasserier i arbetslivet. Satsningen har ett särskilt fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention, genom branschstudier och -jämförelser. Andra teman som lyfts under Finlands ordförandeskap 2021 är hat och hot, mäns omsorgsansvar och normer i förskolan.


Våld, trakasserier och andra former av utsatthet i arbetslivet är genomgripande samhällsutmaningar med allvarliga konsekvenser för enskilda individer och arbetsorganisationer. Samtidigt finns stora kunskapsluckor, när det gäller metoder för att förebygga och förhindra våld och trakasserier, skydda utsatta personer och verka proaktivt i arbetsmiljöer.

 Även om vår medvetenhet om sexuella trakasserier ökat under de senaste åren, har fenomenet på inget vis försvunnit. Forsknings- och evidensbaserad kunskap har en viktig roll i att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier, säger Thomas Blomqvist, Finlands minister för nordiskt samarbete och jämställdhet och nytillträdd ordförande för det nordiska jämställdhetssamarbetet.  Detta är en oerhört viktig fråga, där nordiskt samarbete och kunskapsutbyte kan medföra ett stort mervärde.  

Thomas Blomqvist. Foto: norden.org
Thomas Blomqvist. Foto: norden.org

Satsningen genomförs i samverkan inom flera sektorer i det nordiska samarbetet. Sektorer som samverkar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Ytterligare sektorer kan tillkomma senare.  
 

Mål för forskningssatsningen 

Överordnade mål för satsningen är att: 

  • Bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention 
  • Bidra till en god kunskapsbas för politikutveckling och till nordiskt samarbete på tvärs av sektorerna inom Nordiska ministerrådet 
  • Forskningen skall vara av hög vetenskaplig kvalitet, vara praktiknära och förmedlas på ett bra sätt 
  • Vara relevant för de involverade samarbetssektorerna, för berörda branscher och för arbetslivsaktörerna   

Forskningssatsningen spänner över åren 2021 – 2023 och administreras av Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Under 2021 sker två utlysningar. 

Frågor om hat och hot i fokus 

Utöver forskningssatsningen kommer det finska ordförandeskapet, inom ramen för det nordiska jämställdhetssamarbetet, även att genomföra aktiviteter som fokuserar på hat och hot, särskilt trakasserier på nätet. 
 
Frågor om normer och motverkandet av könsstereotyper kommer också att vara i fokus, med särskilt fokus på förskolan. Under året genomförs en kartläggning av befintlig forskning, rapporter och lagstiftning i Norden på området, samt en nordisk konferens för att presentera ny kunskap och utbyta erfarenheter. Mäns omsorgsansvar, faderskap och föräldraledighet är också aktuella frågor som kommer att lyftas under året. 

Det finska ordförandeskapet fortsätter under 2021 att förankra det nya politikområdet som rör LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter. Under året kommer man särskilt lyfta frågor om hat, hot och våld mot LGBTI-personer. I november hålls en konferens på temat.  

Unga röster tog plats under det danska ordförandeskapet

Digitala möten, inställda konferenser och oväntade omställningar. Men det nordiska jämställdhetsarbetet har inte saktat ner – tvärtom. I år har man bland annat initierat en treårig forskningssatsning för att motverka sexuella trakasserier och LGBTI-personers villkor har blivit ett eget politikområde.


År 2020 har snart nått sitt slut. Den rådande pandemin har inneburit stora förändringar, men också nya lösningar. När det danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet för jämställdhet ska lämnas över till Finland ser Kira Appel, biträdande chef för Jämställdhetsavdelningen vid arbetsmarknadsdepartementet i Danmark, med blandade känslor tillbaka på ett historiskt år.

– Alla fysiska möten och konferenser har behövt ställas in, vilket varit oerhört tråkigt. Trots det har vi lyckats genomföra de aktiviteter som var planerade.

Det danska ordförandeskapets jämställdhetsarbete har under året fokuserats till fyra områden: Pekingplattformens 25-årsjubileum, våld och trakasserier, män och jämställdhet och LGBTI-frågor.

Nordens unga sätter agendan

I år fyllde den globala handlingsplanen för jämställdhet, Pekingplattformen, 25 år. Det uppmärksammades genom kampanjen #GenerationEqualityNordic. I kampanjen bjöd jämställdhetsministrarna in unga till att driva det fortsatta jämställdhetsarbetet framåt, genom att de själva fick skriva om och publicera vilka jämställdhetsfrågor de anser vara viktigast.

– Vi har haft ett stort fokus på unga och hur vi säkrar att de får höras i planeringen av jämställdhetsarbetet, säger Kira Appel.

Samtalen som påbörjades i kampanjen skulle ministrarna tagit vidare till årets många globala toppmöten, liksom till det nordiska ungdomstoppmötet, Nordic Youth Summit on Gender Equality, i Köpenhamn i maj. Toppmötet ställdes in och istället bjöds unga in till mötet för Nordiska ministerrådet för jämställdhet i november. Deras perspektiv kommer att inkluderas i det nya nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet.

Forskningssatsning: Så ska sexuella trakasserier förebyggas

På mötet i november beslöt de nordiska jämställdhetsministrarna även att satsa på ett stort forskningsbaserat kunskapslyft om sexuella trakasserier i arbetslivet. Satsningen ska spänna över tre år och bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet, med fokus på förebyggande insatser. Forskningssatsningen är tvärsektoriell och sammanlagt satsar man 4,8 miljoner danska kronor. En del av summan kommer att utlysas genom två olika open calls under 2021, för att finansiera tvärnordiska forskningssamarbeten.

I november släpptes också rapporten ”The Angry Internet”, som tagits fram av Center for Digital Pædagogik på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I den undersöks internetforum bestående av unga män, där kvinnohat diskuteras och eldas på. Rapporten och dess resultat presenterades på ett digitalt event och har dragit till sig stort politiskt intresse och deltagande, inom Norden såväl som globalt.

Ett övergripande mål för det danska ordförandeskapet har varit att inkludera de västnordiska regionerna i jämställdhetsarbetet och i februari hölls ett seminarium och faderskap på Färöarna. Nästa år kommer även ett seminarium om våld att hållas på Grönland.

LGBTI-frågor nu eget område

Ett av årets stora genomföranden är att det nordiska arbetet för LGBTI-personers villkor etablerades  som ett eget område.

– Tidigare var området utspritt och i många fall glömdes det bort, säger Kira Appel.

I en kartläggning för att ringa in var de nordiska länderna brister i sitt arbete för att säkra LGBTI-personers fysiska och psykiska hälsa, framkom flera problem. Bland annat okunskap hos myndigheter och vårdgivare såväl som negativa attityder i allmänhet. Det vill man arbeta mot, med hjälp av den nya strategin som tagit fram som ett tillägg till det redan existerande samarbetsprogrammet.

År 2020 går till historien som ett av de mest omvälvande i modern tid. Men det nordiska jämställdhetsarbetet har fortsatt starkt framåt.

– Vårt arbete har stukats lite på grund av pandemin men vi är väldigt glada för vad vi ändå lyckats med, säger Kira Appel.

Covid-19 och effekterna på jämställdhet i Norden

Alla nordiska länder påverkas starkt av den pågående pandemin. Men hur skiljer sig konsekvenserna för kvinnor och män? Och vad får covid-19 för effekter på jämställdhetspolitiska frågor? Här listar NIKK några viktiga länkar med information från de nordiska länderna.


Danmark

I Danmark har fokus legat på måns våld mot kvinnor, och den ökade risken för utsatthet med anledning av karantänen under pandemin. Regeringen har upprättat ett nödkriscenter för våldsutsatta och satsat extra resurser på platser till nödutsatta.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats:
Penge på vej til nødpladser på kvindekrisecentre

Nye tal fra Lev uden vold – hotlinen under coronakrisen

Institut for Menneske Rettigheter, det danska likabehandlingsorganet, har tagit fram en rapport om hur pandemin påverkar mänskliga rättigheter.

Läs rapporten Menneskeretlige hensyn i kampen mod COVID-19 här

Forskningscentret Kvinfo håller på att utarbeta ett material kring kön, jämställdhet och corona.
På deras webbplats finns artiklar, som tar upp olika effekter.

Besök Kvinfos webbplats

Finland

I Finland har regeringens center för jämställdhetsinformation tagit fram en webbplats med information, nyheter och aktuella aspekter på vilka effekter pandemin får på jämställdheten och hur den påverkar män och kvinnor olika.

Besök webbplatsen (på finska)

På departementsnivå har rapporten ”Insatser för att stärka välfärden och jämställdheten under och efter coronakrisen” tagits fram. Den slår fast att det krävs både omedelbara och långsiktiga åtgärder för att jämställdheten ska bevaras.

Läs rapporten (på finska)

Läs en artikel om rapporten (på svenska)

Det har även tagits fram en webbplats med stöd till kommunerna, när det gäller hälsa och välfärd under pandemin – där jämställdhet är en aspekt.

Besök webbplatsen

Island

På Island har frågan om ökad risk för våld varit på agendan. Regeringen har tillsatt en koordinationsgrupp som samlar olika aktörer, både från stat, myndighet och kommun, för att koordinera arbetet.  Island har även lyft frågan om jämställdhet och covid-19 i internationella sammanhang:

Läs mer på regeringens webbplats:
Women Leaders Virtual Roundtable on covid-19

Prime Minister of Iceland and Austrian Minister of Equality discuss covid-19 and gender equality 

Islands största kvinnoorganisation, Kvenréttindafélag, har information om covid-19 och jämställdhetseffekter på sin hemsida (kvenrettindafelag.is). De har även deltagit i en panel om kvinnor rättigheter och covid-19 och lyft situationen på Island.

Panelsamtalet på engelska kan ses här

Norge

I Norge har Kilden kjønnsforskning.no fått i uppdrag av departementet att dokumentera möjliga jämställdhet- och jämlikhetseffekter av åtgärder som införts på grund av covid-19. Uppdraget är knutet till mäns våld mot kvinnor, arbetsliv och ekonomi. Kilden har också en hemsida där de samlar information i ämnet.

Besök webbplatsen

Den norska regeringen har i utrikespolitiken betonat vikten av att stärka flickor och kvinnors rättigheter under pandemin, samt beslutat att göra kriscenter för våldsutsatta kvinnor till en samhällskritisk funktion.

Läs mer på regeringens webbplats:

Utviklingsministeren maner til internasjonalt samarbeid for å styrke jenters og kvinners rettigheter under covid-19

Krisesentre er en samfunnskritisk funksjon

Sverige

I Sverige följer Jämställdhetsmyndigheten vilka konsekvenser covid-19 kan få för jämställdheten och den svenska jämställdhetspolitiken.

Läs mer på Jämställdhetsmyndighetens webbplats


Regeringen har skjutit till extra pengar för att hjälpa våldsutsatta och barn i utsatthet, samt gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram arbetssätt för hur kommunerna kan sprida information om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck och hur kontakt kan tas med våldsutsatta.

Läs mer på regeringens webbplats:
100 miljoner i stöd för att hjälpa våldsutsatta och barn i utsatthet

Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten för att nå våldsutsatta med anledning av coronaviruset.

Ida Måwe

Digitala hälsolösningar från Norden: Covid-19
Nordiska ministerrådet har publicerat en digital katalog som visar några av de senaste innovativa lösningarna från nordiska bolag som kan användas i kampen mot covid-19.

Unga röster i fokus under det danska ordförandeskapet


I år är det 25-årsjubileum för Pekingplattformen och det präglar det nordiska jämställdhetsarbetet. Länderna har stark internationellt fokus under hela året och gör plats för unga att vara med och sätta agendan för framtiden.

Det internationella fokuset kommer att märkas på flera sätt under året. Till exempel kommer de nordiska länderna att hålla ett stort gemensamt program under den årliga internationella kvinnokonferensen i New York i mars. Under det nordiska programmet kommer unga talare att spela huvudrollen.

− Många unga idag var inte ens födda när Pekingplattformen skrevs. Det är viktigt att involvera dem och få deras syn på vilka frågor som är viktiga, säger Kira Appel, biträdande chef för Jämställdhetsdepartementet i Danmark.

Pekingplattformen är ett tilläggsdokument till FN:s kvinnokonvention. Det är formulerat som en handlingsplan i 12 punkter och antogs av FN år 1995. Kira Appel beskriver plattformen som en milstolpe i det internationella jämställdhetsarbetet.

− Det blev något att samlas kring och frågorna är fortfarande aktuella. Det behövs fortsatt fokus på implementering av handlingsplanen. Samtidigt måste vi också lyssna på unga och lyfta in nya frågor som inte finns med i planen, säger hon.

Efter konferensen i New York, längre fram i vår, kommer det att hållas en nordisk ungdomskonferens i Köpenhamn med fokus på ungdomars visioner for framtidens jämställdhetspolitik. För att ytterligare stärka ungas röster lanserar de nordiska länderna även kampanjen #GenerationEqualityNordic, som genomförs i synergi med UN Women’s kampanj #GenerationEquality.

Fyra prioriterade områden

Det nordiska jämställdhetssamarbetet utgår under år 2020 från fyra prioriterade ämnesområden. Utöver det internationella fokuset på Pekingplattformen kommer det att riktas särskild uppmärksamhet mot områdena våld och trakasserier, män och jämställdhet samt LGBTI-frågor.

Det nordiska samarbetet kring LGBTI-frågor är fortfarande under uppbyggnad. Nordiska ministerrådet har beslutat att frågorna ska förvaltas inom jämställdhetsområdet och nya medel har skjutits till.

− Alla de nordiska länderna är enade om att LGBTI-personer är en grupp som utsätts för diskriminering och man ser att det finns en nytta i att samarbeta och lära av varandra, säger Kira Appel.

I ett första steg genomförs nu en kartläggning av vad som kan göras på nordisk nivå. LGBTI-organisationer från alla de nordiska länderna har involverats i processen, som ska mynna ut i förslag på hur Nordiska ministerrådet kan jobba vidare för att förbättra LGBTI-personers livsvillkor.

Maskulinitet i fokus

Under året kommer Nordiska ministerrådet att genomföra en rad aktiviteter på jämställdhetsområdet. I juni hålls till exempel ett seminarium på Grönland om våld i nära relationer och i september är Nordiska ministerrådet med och arrangerar internationella konferenser i Estland och Lettland. Längre fram i höst hålls även en konferens om den så kallade ”manosfären” på internet där män organiserar sig och odlar hyperkonservativa, kvinnofientliga idéer kring maskulinitet.

Både maskulinitetsfrågorna och arbetet mot våld har sedan många år en given plats i det nordiska jämställdhetsarbetet. Inom de här områdena dyker det också hela tiden upp nya frågor, förklarar Kira Appel. Hon knyter tillbaka till den kommande internationella kvinnokonferensen i New York:

− Jag tycker att det är viktigt att vi i Norden, som har jobbat länge med jämställdhetsfrågor, kan gå före och lyfta nya problem till ytan. Jag hoppas också att vi ska få fram hur viktigt det är att fortsätta jobba med Pekingplattformen och motarbeta den backlash som nu syns runtom i världen, säger hon.


Text: Charlie Olofsson
Publicerad: 2020-03-02

Updated 31 mars 2020