Skip to main content sv

Grön omställning och fokus på LGBTI när Norge tar täten

Ordförandeskapet för det nordiska jämställdhetsarbetet roterar mellan länderna årligen. För 2022 är det Norge som håller i rodret. Norska ordförandeskapet i Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI leder satsningar på bland annat klimat- och jämställdhetspolitik och på LGBTI-personers hälsa och välbefinnande. För att lyckas med projekten är samverkan mellan samhällssektorer viktigt, säger Siw Ellefsen på ÄK-JÄM.


I januari samlades företrädare för näringsliv, myndigheter och civilsamhälle i ett rundabordssamtal i Oslo. Syftet var att bidra till att bygga allianser för att öka kunskapen om kopplingen mellan klimat- och jämställdhetspolitik, som är ett av flera prioriterade områden för Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM). Det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet samt tillägget för LGBTI-personer lyfter särskilt fram vikten av att involvera flera sektorer, för att ge fler perspektiv på komplexa frågeställningar och skapa en bred förankring, så att resultat och kunskapssammanställningar från alla projekt når ut till fler i samhället.

– Jämställdhetspolitik sker inte i ett vakuum. Istället är det viktigt att jämställdhetsarbetet sker i samverkan med viktiga samhällssektorer, till exempel inom skol- och utbildningsområdet, hälso- och sjukvårdssektorn, i arbetslivet och inom rättsväsendet. Endast genom målinriktat, långsiktigt och systematiskt samarbete når vi bestående resultat, säger Siw Ellefsen, avdelningsdirektör för Kultur och jämställdhetsdepartementet i Norge, samt medlem i Ministerrådets ämbetsmannakommitté för jämställdhet och LGBTI (ÄK-JÄM).

Vill bidra till jämställdhet internationellt

Rundabordssamtalet om grön omställning i Oslo var ett förmöte till FN:s kvinnokommissions möte i New York, där de nordiska jämställdhetsministrarna deltog i en ministerpanel med samma tema. Ministrarna lade också fram en deklaration om att vara med och driva arbetet för en grön och jämställd nordisk region som överlämnades till UN Womens ledare Sima Sami Bahous.

– Nordiska ministerrådet är en mycket bra plattform för samarbete, kunskapsutbyte och kommunikation, även gentemot en internationell publik. UN Women och Bahous har efterlyst ett större nordiskt engagemang för att främja jämställdhet internationellt. Norden har tagit på sig ansvaret och vi är beredda att bidra under de kommande åren, säger Siw Ellefsen.

Ska undersöka hälso- omsorgsvård för äldre LGBTI-personer

Nuvarande programperiod för det nordiska jämställdhetsprogrammet pågår till och med 2024. LGBTI-frågor är del i det långsiktiga arbetet för ett jämlikt Norden och i år inleds ett projekt för ökad öppenhet och bättre livskvalitet för äldre LGBTI-personer, med särskilt fokus på hälso- och omsorgsarbete.

– Undersökningar visar tydligt att LGBTI-personer har sämre livskvalitet än övriga befolkningen. I det nordiska sammanhanget har vi fokuserat på barn och unga lgbti-personer, men mycket tyder på att det är svårt att vara äldre, öppet queer och i behov av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster, säger Siw Ellefsen.

Projektet Äldre LGBTI-personers livsvillkor genomförs i samarbete med Ministerrådet för social- og hälsopolitik (MR-S). NIKK har i uppdrag att genomföra projektet, och resultaten kommer att presenteras under en slutkonferens på Island 2023.

Flera andra projekt startar upp under det norska ordförandeskapet, till exempel om jämställdhet inom fiskeri och havsbruk och en konferens om jämställdhet i arbetslivet, som arrangeras 27 september i Oslo. Forskningssatsningen om sexuella trakasserier i arbetslivet fortgår, och med fokus på unga mäns psykiska ohälsa ska en forskningsöversikt tas fram till 2023. NIKK administrerar och tar fram kunskapsöversikter i flera av projekten. Läs mer här om NIKK-projekten under Norges ordförandeskap 2022.

Siw Ellefsen. Foto: Kultur- og likestillingsdepartementet

Sök medel för projekt som främjar LGBTI-personers villkor

""

I höst utlyses medel från Nordisk LGBTI*-fond för andra gången. Syftet är att främja nordiskt samarbete inom området och att förbättra LGBTI-personers levnadsvillkor i regionen. Ansökningsperioden börjar 1 september. 


Arbetet för att förbättra LGBTI-personers levnadsvillkor är en viktig del av Nordiska ministerrådets vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region. 

Sedan 2020 samarbetar de nordiska länderna för att LGBTI-personer ska ha lika rättigheter och möjligheter i Norden. En del av samarbetet är Nordisk LGBTI-fond, som administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I höst öppnar fonden för ansökningar för andra året i rad. 

Vem kan söka medel? 

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk LGBTI-fond ger möjlighet till just detta. Fonden finansierar projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder, samarbetar. Utlysningen är öppen för olika verksamheter och organisationer, såsom frivilligorganisationer, myndigheter och företag. 

Projekt som bidrar både till nordisk nytta och till arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska ca 1,5 miljoner danska kronor fördelas. 

Aktiviteterna ska starta under 2022 och genomföras inom två år. Pengarna kan exempelvis användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap eller arrangera konferenser och nätverk. 

Hålltider för Nordisk LGBTI-fond   

Ansökan görs genom ett formulär som kommer att finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningsperioden.  

  • 1 september – utlysningen öppnar 
  • 30 september – sista dag för ansökan 
  • November/December – sökande meddelas om beslut 
  • December – kontrakt skrivs 

Kommande arrangemang inom nordiskt LGBTI-samarbete 

Förutom arbetet med fonden bidrar NIKK också med att samla och sprida kunskap inom området. I maj anordnas flera olika arrangemang inom det nordiska samarbetet för stärkta LGBTI-rättigheter.  

Den 20–22 maj arrangeras en tredagarskonferens i Oslo, som syftar till att möjliggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan nordiska LGBTI-organisationer. Konferensen organiseras av projektet Enhancing Nordic LGBT+ organisations capacities amidst an international backlash against LGBT+ rights, som finansieras av Nordisk LGBTI-fond. NIKK finns på plats som observatör, för att förmedla information om möjligheterna med fonden och synliggöra det nordiska LGBTI-samarbetet generellt. 

Den 20 maj håller NIKK även en nätverksträff i Oslo för de projekt som beviljades medel från Nordisk LGBTI-fond 2021. Vid träffen får deltagarna bland annat möjlighet att presentera sina projekt och diskutera nordiska aktörers samarbete inom LGBTI-området. 

*LGBTI är en förkortning av engelskans lesbian, gay, bisexual, trans och intersex. Förkortningarna kan variera i de nordiska länderna, men LGBTI används genomgående i det officiella nordiska samarbetet, liksom det görs i andra internationella organisationer. 

Forskare och praktiker i samverkan tilldelas medel i nordisk forskningssatsning

Hur kan vi öka kunskapen om åskådares/bystanders roll i olika risksituationer? Vilka verktyg behövs för att bryta tystnaden och främja en arbetsplatskultur som förebygger sexuella trakasserier inom vården? Hur kan forskare och arbetslivsaktörer bidra med förebyggande strategier för turism- och besöksnäringen? Det är frågor som lyfts i de forskningsprojekt som tilldelats medel i Nordiska ministerrådets forskningssatsning, med fokus på sexuella trakasserier i arbetslivet.


Hur kan vi öka kunskapen om åskådares/bystanders roll i olika risksituationer? Vilka verktyg behövs för att bryta tystnaden och främja en arbetsplatskultur som förebygger sexuella trakasserier inom vården? Hur kan forskare och arbetslivsaktörer bidra med förebyggande strategier för turism- och besöksnäringen? Det är frågor som lyfts i de forskningsprojekt som tilldelats medel i Nordiska ministerrådets forskningssatsning, med fokus på sexuella trakasserier i arbetslivet.

Arbetslivet i de nordiska länderna har många likheter vad gäller övergripande strukturer och regelverk, men också vad gäller sedvanlig praxis och rutiner. Ändå vet vi relativt lite om betydelsen av dessa strukturer för att förstå eller förebygga sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett komplext område som berör många olika kunskaps- och forskningsområden. Forskning om våld, om sexuella trakasserier och om andra former av trakasserier på arbetsplatsen är några av hörnstenarna som kan ge en bättre bild av problemet, göra det mer sannolikt att det förebyggande arbetet fungerar och bidra till att utveckla effektiva interventionsmetoder.

Mot denna bakgrund initierade Nordiska ministerrådet en nordisk forskningssatsning med två utlysningar, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorerna samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. 

Forskningsprojekt som har beviljats medel i den andra utlysningen

Forskningssatsningens andra utlysning riktade sig till forskare och praktiker som önskar initiera praktiknära forskningsaktiviteter i samverkan. I fokus är framför allt förebyggande insatser och metoder för intervention genom branschstudier eller -jämförelser. Ansökningarna ska bygga på partnerskap mellan flera nordiska länder. 

Inkomna ansökningar bedömdes av externa, vetenskapligt sakkunniga. Beslut togs efter samråd med den tvärsektoriella referensgrupp som Nordiska ministerrådet tillsatt för satsningen. Följande forskningsprojekt har nu beviljats medel i den andra utlysningen:

NIKK kommer att förmedla information om och kunskap från beviljade projekt i de båda utlysningarna.

Här kan du läsa mer om den nordiska forskningssatsningen och de två utlysningarna.

Könsuppdelning inom yrkesutbildning fokus i ny rapport

I Norden är både arbetsmarknaden och utbildningssystemen starkt könsuppdelade.  Inom yrkesutbildning är könsuppdelningen särskilt tydlig. Idag lanserar NIKK en ny rapport, som beskriver kunskapsläget, utbildningssystemen och ger exempel på insatser för att bryta könsuppdelningen på yrkesutbildningar runtom i Norden. 


Kvinnor och män befinner sig inom olika utbildningar och branscher på arbetsmarknaden, men också på olika positioner i utbildnings- och arbetslivets hierarkier. Könsuppdelningen får konsekvenser för bland annat studie- och arbetsvillkor, löner och fördelning av makt och resurser. Yrkesutbildning innefattar många praktiker där kön och genus får betydelse, och könsuppdelningen är särskilt tydlig. 

På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram rapporten Yrkesutbildning i Norden – Kunskap och insatser för att motverka könsuppdelning. Rapporten beskriver kunskapsläget och utbildningssystemen i de nordiska länderna. Den ger också exempel på insatser för att bryta könsuppdelningen på yrkesutbildningar runtom i Norden. I rapportens avslutande del analyseras de olika delarna och rekommendationer och sammanfattande reflektioner över vad som behöver beaktas i det framtida förändringsarbetet presenteras.  

Få insatser fokuserar på genuskodning 

Ansatser för att minska könsskillnader i arbetsliv och utbildning sker i hög grad som en del av övergripande politiska strategier i Norden. Det görs också insatser riktade mot särskilda branscher. Rapporten visar att många av de insatser som görs för att motverka könsuppdelning syftar till att få det underrepresenterade könet att välja annorlunda. Det är däremot få av dem som fokuserar på den genuskodning som finns och återskapas i yrkesutbildningarna och på arbetsplatserna kopplade till dem.  

– Genuskodningen är nära sammanlänkad med hur arbetet värderas. Traditioner, arbetsuppgifter och kulturer i yrkena och i yrkesutbildningen kopplas samman med maskulinitet eller femininitet. Det förändras inte automatiskt i och med att andelarna kvinnor eller män inom en viss bransch förändras, säger Angelica Simonsson, fil. dr. i pedagogik och senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, som har skrivit rapporten.  

Flera skillnader och likheter i de nordiska utbildningssystemen  

De nordiska ländernas utbildningssystem har många likheter i grunden, men också flera olikheter, inte minst när det kommer till hur yrkesutbildningen är organiserad. Alla utbildningssystemen har burit med sig idén om att utjämna sociala skillnader genom utbildning. Gemensamt är också att alla nordiska länder har en enhetsskola, där alla elever läser grundskolan tillsammans. När eleverna är ungefär 15-16 år sker en övergång till gymnasienivå. Då finns det möjlighet att antingen ta del av ett högskoleförberedande utbildningsspår eller ett yrkesutbildningsspår, alternativt en kombination. En av de stora skiljelinjerna mellan länderna är hur stark uppdelningen däremellan är och vilka möjligheter det finns att få högskolebehörighet för den som väljer en yrkesutbildning.  

– Det hänger samman med de delvis skilda sätten att hantera frågan om social inkludering och jämlikhet, fortsätter Angelica Simonsson.  

En av de mest slående likheterna mellan yrkesutbildning i de nordiska länderna är fördelningen mellan pojkar och flickor i olika yrkesutbildningsområden. I rapporten presenteras statistik som illustrerar stora likheter både gällande vilka områden pojkar och flickor dominerar, och att pojkar generellt har en starkare dominans. Samtidigt innebär inriktningarna olika saker i de olika länderna och är därför inte helt jämförbara. Övergripande kan dock sägas att en nästan total dominans av pojkar syns inom energi, industri, bygg och anläggning. Flickorna dominerar istället inom vård- och omsorgsområdet. Inom områden som service och administration är könsfördelningen llt jämnare. 

Mer omfattande fokus på normer behövs  

Det finns flera förklaringsmodeller till varför könsuppdelning inom yrkesutbildning sker. Vad som står klart är att kön, yrkesutbildning och arbete hör samman. Förklaringarna bildar en komplex väv där individnivå och samhällsnivå samverkar, där politik, styrning och arbetsmarknadskrafter samverkar, och där individens valmöjligheter styrs och kringskärs såväl direkt som indirekt. Att avgränsa strategier och insatser till ett ensidigt fokus på enskilda individer inom den underrepresenterade gruppen i en särskild bransch framstår som en bristfällig lösning. 

– Det krävs ett mer omfattande och distribuerat fokus på normer och attityder, riktat mot aktörer och praktiker på flera nivåer på arbetsmarknaden och inom utbildningssystemen, säger Angelica Simonsson.  

En tillgänglig version av rapporten (på svenska) hittar du här.

Läs allt om Nordisk jämställdhetsfond på fyra språk

Den 1 mars öppnar Nordisk jämställdhetsfond upp för ansökningar. Nu har vi samlat information om fonden i ett utskick som finns tillgängligt på engelska, finska, isländska och svenska.  


Nordisk jämställdhetsfond finansierar samarbeten som främjar jämställdhet. Genom fonden utlyser Nordiska ministerrådet årligen medel till projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder samarbetar. NIKK har i uppdrag att administrera fonden. Den 1 mars 2022 öppnar vi upp för ansökningar.  

Nu finns all information om fonden samlad i ett utskick som finns tillgängligt på engelska, finska, isländska och svenska.   

Mobilisering mot hat och trakasserier under det finska ordförandeskapet


Under året som gått har de nordiska länderna tagit gemensamma tag för att driva jämställdhetsarbetet framåt. Såväl poliser som förskollärare har bjudits in att utbyta erfarenheter och hitta lösningar tillsammans med nordiska kollegor. 


År 2021 är slut. Det finska ordförandeskapet har avrundat ett år då det funnits många tillfällen att lära av varandra inom jämställdhets- och LGBTI-området i Norden.  

Hanna Onwen-Huma, ordförande för Nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhet och LGBTI (ÄK-JÄM), nämner till exempel sommarens tvådagarskonferens om hat, hot och trakasserier på internet.  

− Utsattheten på nätet är ett problem vi ser över hela Norden och vi tjänar på att titta på varandras arbete, säger hon. 

De viktigaste lärdomarna från konferensen har summerats av en den fristående experten Elina Nikulainen. Hanna Onwen-Huma ser bland annat att polisen i de olika nordiska länderna kan ha stor nytta av att samarbeta och hitta lösningar tillsammans. 

− Vi ser att trakasserier på nätet ofta faller mellan stolarna hos polisen. Arbetet är uppdelat så att vissa jobbar med brott på internet och andra med sexuella trakasserier, och man möts inte. Det är ett genomgående problem i Norden, säger hon. 

Småbarnspedagogik i fokus 

En annan fråga som har stått i fokus under det finska ordförandeskapet är jämställdhet i småbarnspedagogiken. Arbetet i Norden har kartlagts i rapporten ”Ändra föreställningar och bryt traditioner!” Med rapporten som utgångspunkt hölls i början av september ett seminarium för förskollärare om hur de kan förbättra förskolans jämställdhetsarbete i relation till barnen.  

− Det här är en viktig fråga för vi vet att det vi får lära oss som barn påverkar vilka livsval vi ser som möjliga och det hänger med även senare i livet, säger Hanna Onwen-Huma.  

Hat mot LGBTI-personer 

Inom LGBTI-området har Nordiska ministerrådet under 2021 satt särskilt fokus på hatbrott. Det har gjorts en kartläggning av vad de olika länderna gör på området och i slutet av november hölls ett seminarium med fokus på framgångsrika exempel. 

− Där möttes olika aktörer, som poliser och representanter för LGBTI-organisationer. Det tror jag gav mycket, säger Hanna Onwen-Huma.  

En utmaning i arbetet mot hatbrott är att många som utsätts inte anmäler det till polisen.    

− Det måste vi förändra och vi ser att resultaten blir bättre när polisen och LGBTI-organisationer arbetar tillsammans, säger Hanna Onwen-Huma. 

Digitalt i pandemin 

Mycket av verksamheten under året har fått genomföras digitalt på grund av pandemin.  

− Rent praktiskt har det inneburit extra jobb i och med att vi flera gånger har fått planera om i sista stund, men jag tror inte att kvaliteten har blivit lidande, säger Hanna Onwen-Huma. 

Det enda som inte har gått att genomföra är konferensen ”Nordic Fathers on Paternity Leave”. Den skulle ha hållits i år med har skjutits upp till mars 2022.  

I samband med årsskiftet tar Norge över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. 

− De har väldigt bra planer på jämställdhetsområdet för nästa år, säger Hanna Onwen-Huma, och berättar att man bland annat kommer titta närmare på anti-genderdebatten ur ett globalt perspektiv.  

− De nordiska länderna kommer gå ihop för att se hur vi kan kämpa emot den här rörelsen, som angriper arbetet för att stärka flickors, kvinnors och LGBTI-personers rättigheter. 


Nya nordiska samarbetsprojekt stärker LGBTI-området

""

I höstas utlystes medel från Nordisk LGBTI-fond för allra första gången. Två projekt som stärker LGBTI-området i Norden har nu beviljats medel.


Nordisk LGBTI-fonds första utlysning har resulterat i två nya, nordiska samarbetsprojekt på LGBTI-området. Ett av projekten ska samla och utveckla nätverk för queera i Sápmi. Det andra ska arrangera en nordisk konferens och samla nordiska organisationer som arbetar för att förbättra rättigheter och levnadsvillkor för LGBTI-personer. Läs mer om projekten och vad de ska göra på respektive projekts sida.

Projekt som beviljats medel från Nordisk LGBTI-fond 2021

Nordisk LGBTI-fond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om nästa års utlysning finns tillgänglig här.

Genusperspektiv på hållbarhet fokus i nytt projekt


Hur kan vi göra det möjligt att leva hållbart i Norden? Hur kan vi bättre förstå varför skillnader i livsstil uppstår? Det är fokus för projektet ”Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv”, som är en del av en tvärsektoriell satsning på hållbara livsstilar i Norden. Projektet drivs av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet och startar under hösten 2021. 


I en kartläggning ska skillnader i kvinnor och mäns livsstil och konsumtion i Norden undersökas. Utifrån aktuell kunskap ska könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil synliggöras och utmanas, för att bidra till en bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras.

– Projektet syftar till att synliggöra könsskillnader i livsstil och konsumtion och behovet av att integrera genusaspekter i policy och praktik som rör hållbar konsumtion. Jämställdhet är en förutsättning för att uppnå ett hållbart Norden, och projektet är ett viktigt bidrag för att uppfylla Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030, säger Kristin Mattsson, styrgruppsmedlem i det tvärsektoriella programmet.

Begrepp som rör hållbarhet och livsstil ska analyseras utifrån ett brett, intersektionellt genusperspektiv i relation till de teman som lyfts inom det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden. Det kan till exempel handla om hur hållbarhet kommuniceras, utbildning för hållbarhet och hållbara kultur- och matupplevelser.

Kritiska och intersektionella perspektiv ska inkluderas genomgående för att analysera hur olika maktordningar samspelar, till exempel hur klass och ålder påverkar såväl konsumtionsvanor som normer. Genom att undersöka hållbarhet och livsstil utifrån ett genusperspektiv bidrar projektet till att förbättra förståelsen och möjligheterna till hållbar konsumtion. Kunskapsöversikten lanseras under hösten 2022.


Om programmet Hållbara livsstilar i Norden

Det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden är ett samarbete mellan det nordiska samarbetet för hållbar utveckling, miljö och klimat, livsmedel, kultur, utbildning och forskning, jämställdhet samt Nordiska barn- och ungdomskommittén. Programmet pågår 2021-2024 och syftar till att göra det enklare och mer attraktivt för nordiska konsumenter att prioritera hälsosamma och miljö- och klimatvänliga val.​ Det ska genom ett flertal tvärgående initiativ bidra till att underlätta och snabba på normaliseringen av hållbara livsstilar i Norden. 

Programmet, liksom delprojektet som fokuserar på genusperspektiv, bidrar till att uppfylla den nordiska visionen, särskilt den del som handlar om ett grönt Norden, och flera av målen i Agenda 2030.



Forskningsprojekt tilldelas medel för ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet


Hur påverkar nordiska ideal om ledning och organisering arbetsmiljön för anställda inom serviceyrken och detaljhandel – när kunder är förövare av sexuella trakasserier? En enkät som huvudverktyg för jämförande forskning kring sexuella trakasserier i Norden – hur skulle den kunna utformas och testas?
Det är frågor som analyseras i de två forskningsprojekt som tilldelats medel i den första utlysningen av Nordiska ministerrådets forskningssatsning.


Det behövs ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention.

För att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet är forsknings- och evidensbaserad kunskap nödvändig. Mot denna bakgrund initierade Nordiska ministerrådet en nordisk forskningssatsning, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén.   

Forskningsprojekt som har beviljats medel i den första utlysningen

I våras öppnade den första av två utlysningar inom forskningssatsningen, Open Call 1. Den riktade sig till pågående forskningsprojekt, som genom en nordisk tilläggsbeviljning kan bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden. 

Inkomna ansökningar bedömdes av tre externa, vetenskapligt sakkunniga. Beslut togs efter samråd med den tvärsektoriella referensgrupp som Nordiska ministerrådet tillsatt för satsningen. Följande forskningsprojekt har nu beviljats medel i den första utlysningen: 

Kunder som förövare av sexuella trakasserier inom den nordiska servicesektorn

IWS-Nordic: En nordisk enkät om sexuella trakasserier i arbetslivet

Överordnade mål för satsningen  

  • Bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention 
  • Bidra till en god kunskapsbas för politikutveckling och till nordiskt samarbete på tvärs av sektorerna inom Nordiska ministerrådet 
  • Forskningen skall vara av hög vetenskaplig kvalitet, vara praktiknära och förmedlas på ett bra sätt 
  • Vara relevant för de involverade samarbetssektorerna, för berörda branscher och för arbetslivsaktörerna  

 
NIKK – Nordisk information för kunskap om kön, som administrerar satsningen, är ett nordiskt samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet. NIKK kommer också att förmedla information om och kunskap från beviljade projekt i de båda utlysningarna. 
 
Här kan du läsa mer om den nordiska forskningssatsningen och de två utlysningarna.




Nya samarbetsprojekt stärker jämställdheten i Norden


Vem begår könsrelaterade övergrepp på nätet – och hur kan skadorna minimeras? Det är en fråga som behandlas av ett av de sex projekt som har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfond 2021. Ett annat projekt ska utveckla en nordisk metod för att skapa en inkluderande och jämställd skola med fokus på elevdeltagande.


Under våren utlystes medel från Nordisk jämställdhetsfond för nionde året i rad. Utlysningen har resulterat i sex nya, nordiska samarbetsprojekt på jämställdhetsområdet. Läs mer om projekten och vad de ska göra på respektive projekts sida. 

Projekt som beviljats medel av Nordisk jämställdhetsfond 2021

Nordisk jämställdhetsfond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om utlysningen 2022 kommer senare i år. Läs mer om fonden här.


Updated 1 november 2021