Skip to main content sv

Unga röster tog plats under det danska ordförandeskapet

Digitala möten, inställda konferenser och oväntade omställningar. Men det nordiska jämställdhetsarbetet har inte saktat ner – tvärtom. I år har man bland annat initierat en treårig forskningssatsning för att motverka sexuella trakasserier och LGBTI-personers villkor har blivit ett eget politikområde.


År 2020 har snart nått sitt slut. Den rådande pandemin har inneburit stora förändringar, men också nya lösningar. När det danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet för jämställdhet ska lämnas över till Finland ser Kira Appel, biträdande chef för Jämställdhetsavdelningen vid arbetsmarknadsdepartementet i Danmark, med blandade känslor tillbaka på ett historiskt år.

– Alla fysiska möten och konferenser har behövt ställas in, vilket varit oerhört tråkigt. Trots det har vi lyckats genomföra de aktiviteter som var planerade.

Det danska ordförandeskapets jämställdhetsarbete har under året fokuserats till fyra områden: Pekingplattformens 25-årsjubileum, våld och trakasserier, män och jämställdhet och LGBTI-frågor.

Nordens unga sätter agendan

I år fyllde den globala handlingsplanen för jämställdhet, Pekingplattformen, 25 år. Det uppmärksammades genom kampanjen #GenerationEqualityNordic. I kampanjen bjöd jämställdhetsministrarna in unga till att driva det fortsatta jämställdhetsarbetet framåt, genom att de själva fick skriva om och publicera vilka jämställdhetsfrågor de anser vara viktigast.

– Vi har haft ett stort fokus på unga och hur vi säkrar att de får höras i planeringen av jämställdhetsarbetet, säger Kira Appel.

Samtalen som påbörjades i kampanjen skulle ministrarna tagit vidare till årets många globala toppmöten, liksom till det nordiska ungdomstoppmötet, Nordic Youth Summit on Gender Equality, i Köpenhamn i maj. Toppmötet ställdes in och istället bjöds unga in till mötet för Nordiska ministerrådet för jämställdhet i november. Deras perspektiv kommer att inkluderas i det nya nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet.

Forskningssatsning: Så ska sexuella trakasserier förebyggas

På mötet i november beslöt de nordiska jämställdhetsministrarna även att satsa på ett stort forskningsbaserat kunskapslyft om sexuella trakasserier i arbetslivet. Satsningen ska spänna över tre år och bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet, med fokus på förebyggande insatser. Forskningssatsningen är tvärsektoriell och sammanlagt satsar man 4,8 miljoner danska kronor. En del av summan kommer att utlysas genom två olika open calls under 2021, för att finansiera tvärnordiska forskningssamarbeten.

I november släpptes också rapporten ”The Angry Internet”, som tagits fram av Center for Digital Pædagogik på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I den undersöks internetforum bestående av unga män, där kvinnohat diskuteras och eldas på. Rapporten och dess resultat presenterades på ett digitalt event och har dragit till sig stort politiskt intresse och deltagande, inom Norden såväl som globalt.

Ett övergripande mål för det danska ordförandeskapet har varit att inkludera de västnordiska regionerna i jämställdhetsarbetet och i februari hölls ett seminarium och faderskap på Färöarna. Nästa år kommer även ett seminarium om våld att hållas på Grönland.

LGBTI-frågor nu eget område

Ett av årets stora genomföranden är att det nordiska arbetet för LGBTI-personers villkor etablerades  som ett eget område.

– Tidigare var området utspritt och i många fall glömdes det bort, säger Kira Appel.

I en kartläggning för att ringa in var de nordiska länderna brister i sitt arbete för att säkra LGBTI-personers fysiska och psykiska hälsa, framkom flera problem. Bland annat okunskap hos myndigheter och vårdgivare såväl som negativa attityder i allmänhet. Det vill man arbeta mot, med hjälp av den nya strategin som tagit fram som ett tillägg till det redan existerande samarbetsprogrammet.

År 2020 går till historien som ett av de mest omvälvande i modern tid. Men det nordiska jämställdhetsarbetet har fortsatt starkt framåt.

– Vårt arbete har stukats lite på grund av pandemin men vi är väldigt glada för vad vi ändå lyckats med, säger Kira Appel.

Covid-19 och effekterna på jämställdhet i Norden

Alla nordiska länder påverkas starkt av den pågående pandemin. Men hur skiljer sig konsekvenserna för kvinnor och män? Och vad får covid-19 för effekter på jämställdhetspolitiska frågor? Här listar NIKK några viktiga länkar med information från de nordiska länderna.


Danmark

I Danmark har fokus legat på måns våld mot kvinnor, och den ökade risken för utsatthet med anledning av karantänen under pandemin. Regeringen har upprättat ett nödkriscenter för våldsutsatta och satsat extra resurser på platser till nödutsatta.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats:
Penge på vej til nødpladser på kvindekrisecentre

Nye tal fra Lev uden vold – hotlinen under coronakrisen

Institut for Menneske Rettigheter, det danska likabehandlingsorganet, har tagit fram en rapport om hur pandemin påverkar mänskliga rättigheter.

Läs rapporten Menneskeretlige hensyn i kampen mod COVID-19 här

Forskningscentret Kvinfo håller på att utarbeta ett material kring kön, jämställdhet och corona.
På deras webbplats finns artiklar, som tar upp olika effekter.

Besök Kvinfos webbplats

Finland

I Finland har regeringens center för jämställdhetsinformation tagit fram en webbplats med information, nyheter och aktuella aspekter på vilka effekter pandemin får på jämställdheten och hur den påverkar män och kvinnor olika.

Besök webbplatsen (på finska)

På departementsnivå har rapporten ”Insatser för att stärka välfärden och jämställdheten under och efter coronakrisen” tagits fram. Den slår fast att det krävs både omedelbara och långsiktiga åtgärder för att jämställdheten ska bevaras.

Läs rapporten (på finska)

Läs en artikel om rapporten (på svenska)

Det har även tagits fram en webbplats med stöd till kommunerna, när det gäller hälsa och välfärd under pandemin – där jämställdhet är en aspekt.

Besök webbplatsen

Island

På Island har frågan om ökad risk för våld varit på agendan. Regeringen har tillsatt en koordinationsgrupp som samlar olika aktörer, både från stat, myndighet och kommun, för att koordinera arbetet.  Island har även lyft frågan om jämställdhet och covid-19 i internationella sammanhang:

Läs mer på regeringens webbplats:
Women Leaders Virtual Roundtable on covid-19

Prime Minister of Iceland and Austrian Minister of Equality discuss covid-19 and gender equality 

Islands största kvinnoorganisation, Kvenréttindafélag, har information om covid-19 och jämställdhetseffekter på sin hemsida (kvenrettindafelag.is). De har även deltagit i en panel om kvinnor rättigheter och covid-19 och lyft situationen på Island.

Panelsamtalet på engelska kan ses här

Norge

I Norge har Kilden kjønnsforskning.no fått i uppdrag av departementet att dokumentera möjliga jämställdhet- och jämlikhetseffekter av åtgärder som införts på grund av covid-19. Uppdraget är knutet till mäns våld mot kvinnor, arbetsliv och ekonomi. Kilden har också en hemsida där de samlar information i ämnet.

Besök webbplatsen

Den norska regeringen har i utrikespolitiken betonat vikten av att stärka flickor och kvinnors rättigheter under pandemin, samt beslutat att göra kriscenter för våldsutsatta kvinnor till en samhällskritisk funktion.

Läs mer på regeringens webbplats:

Utviklingsministeren maner til internasjonalt samarbeid for å styrke jenters og kvinners rettigheter under covid-19

Krisesentre er en samfunnskritisk funksjon

Sverige

I Sverige följer Jämställdhetsmyndigheten vilka konsekvenser covid-19 kan få för jämställdheten och den svenska jämställdhetspolitiken.

Läs mer på Jämställdhetsmyndighetens webbplats


Regeringen har skjutit till extra pengar för att hjälpa våldsutsatta och barn i utsatthet, samt gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram arbetssätt för hur kommunerna kan sprida information om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck och hur kontakt kan tas med våldsutsatta.

Läs mer på regeringens webbplats:
100 miljoner i stöd för att hjälpa våldsutsatta och barn i utsatthet

Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten för att nå våldsutsatta med anledning av coronaviruset.

Ida Måwe

Digitala hälsolösningar från Norden: Covid-19
Nordiska ministerrådet har publicerat en digital katalog som visar några av de senaste innovativa lösningarna från nordiska bolag som kan användas i kampen mot covid-19.

Unga röster i fokus under det danska ordförandeskapet


I år är det 25-årsjubileum för Pekingplattformen och det präglar det nordiska jämställdhetsarbetet. Länderna har stark internationellt fokus under hela året och gör plats för unga att vara med och sätta agendan för framtiden.

Det internationella fokuset kommer att märkas på flera sätt under året. Till exempel kommer de nordiska länderna att hålla ett stort gemensamt program under den årliga internationella kvinnokonferensen i New York i mars. Under det nordiska programmet kommer unga talare att spela huvudrollen.

− Många unga idag var inte ens födda när Pekingplattformen skrevs. Det är viktigt att involvera dem och få deras syn på vilka frågor som är viktiga, säger Kira Appel, biträdande chef för Jämställdhetsdepartementet i Danmark.

Pekingplattformen är ett tilläggsdokument till FN:s kvinnokonvention. Det är formulerat som en handlingsplan i 12 punkter och antogs av FN år 1995. Kira Appel beskriver plattformen som en milstolpe i det internationella jämställdhetsarbetet.

− Det blev något att samlas kring och frågorna är fortfarande aktuella. Det behövs fortsatt fokus på implementering av handlingsplanen. Samtidigt måste vi också lyssna på unga och lyfta in nya frågor som inte finns med i planen, säger hon.

Efter konferensen i New York, längre fram i vår, kommer det att hållas en nordisk ungdomskonferens i Köpenhamn med fokus på ungdomars visioner for framtidens jämställdhetspolitik. För att ytterligare stärka ungas röster lanserar de nordiska länderna även kampanjen #GenerationEqualityNordic, som genomförs i synergi med UN Women’s kampanj #GenerationEquality.

Fyra prioriterade områden

Det nordiska jämställdhetssamarbetet utgår under år 2020 från fyra prioriterade ämnesområden. Utöver det internationella fokuset på Pekingplattformen kommer det att riktas särskild uppmärksamhet mot områdena våld och trakasserier, män och jämställdhet samt LGBTI-frågor.

Det nordiska samarbetet kring LGBTI-frågor är fortfarande under uppbyggnad. Nordiska ministerrådet har beslutat att frågorna ska förvaltas inom jämställdhetsområdet och nya medel har skjutits till.

− Alla de nordiska länderna är enade om att LGBTI-personer är en grupp som utsätts för diskriminering och man ser att det finns en nytta i att samarbeta och lära av varandra, säger Kira Appel.

I ett första steg genomförs nu en kartläggning av vad som kan göras på nordisk nivå. LGBTI-organisationer från alla de nordiska länderna har involverats i processen, som ska mynna ut i förslag på hur Nordiska ministerrådet kan jobba vidare för att förbättra LGBTI-personers livsvillkor.

Maskulinitet i fokus

Under året kommer Nordiska ministerrådet att genomföra en rad aktiviteter på jämställdhetsområdet. I juni hålls till exempel ett seminarium på Grönland om våld i nära relationer och i september är Nordiska ministerrådet med och arrangerar internationella konferenser i Estland och Lettland. Längre fram i höst hålls även en konferens om den så kallade ”manosfären” på internet där män organiserar sig och odlar hyperkonservativa, kvinnofientliga idéer kring maskulinitet.

Både maskulinitetsfrågorna och arbetet mot våld har sedan många år en given plats i det nordiska jämställdhetsarbetet. Inom de här områdena dyker det också hela tiden upp nya frågor, förklarar Kira Appel. Hon knyter tillbaka till den kommande internationella kvinnokonferensen i New York:

− Jag tycker att det är viktigt att vi i Norden, som har jobbat länge med jämställdhetsfrågor, kan gå före och lyfta nya problem till ytan. Jag hoppas också att vi ska få fram hur viktigt det är att fortsätta jobba med Pekingplattformen och motarbeta den backlash som nu syns runtom i världen, säger hon.


Text: Charlie Olofsson
Publicerad: 2020-03-02

Latest updated 31 mars 2020