Skip to main content sv

Ny publikation från NIKK om nordiskt arbete mot sexuella trakasserier

NIKK:s nya publikation Ending sexual harassment – a precondition for gender equality: Nordic initiatives in the aftermath of #MeToo sammanställer initiativ som tagits för att motverka sexuella trakasserier i Norden, både inom det nordiska samarbetet och på nationell nivå i de nordiska länderna.


Ett jämställt samhälle är ett samhälle fritt från sexuella trakasserier. Trots många framsteg på jämställdhetsområdet kvarstår den allvarliga utmaning sexuella trakasserier utgör i alla de nordiska länderna. I Ending sexual harassment – a precondition for gender equality: Nordic initiatives in the aftermath of #MeToo presenterar vi ett urval av de många initiativ som tagits för att motverka sexuella trakasserier i Norden, både inom det nordiska samarbetet och på nationell nivå i de nordiska länderna.

Publikationen är producerad av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, och bygger på material insamlat från representanter för det nordiska samarbetet och för de nordiska länderna. Publikationen lanseras på konferensen #Metoo Moving forward i Reykjavik.

Läs publikationen här

#MeToo Moving forward: internationell konferens i Reykjavik

Vilka konsekvenser har #MeToo-rörelsen fått och hur går vi vidare nu? Det är några av de övergripande frågorna på den internationella konferensen #MeToo Moving forward i Reykjavik 17-19 september.


Med stora namn som Angela Davis och Cynthia Enloe liksom de nordiska jämställdhetsministrarna diskuteras olika aspekter av #MeToo-rörelsen och hur arbetet mot sexuella trakasserier ska fortsätta. Forskare, politiker och aktivister från hela världen samlas i Island för att tillsammans diskutera och ta sig an dessa viktiga frågor.

I samband med konferensen lanserar NIKK vår nya publikation Ending sexual harassment – a precondition for gender equality: Nordic initiatives in the aftermath of #MeToo, där vi har samlat ett urval av de många initiativ som tagits för att motverka sexuella trakasserier i Norden, både inom det nordiska samarbetet och på nationell nivå i de nordiska länderna. Publikationen lanseras på #Metoo Moving forward den 17 september och görs samtidigt tillgänglig på nikk.no.

Konferensen anordnas av det isländska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2019 och RIKK, Institute for Gender, Equality and Difference at the University of Iceland. Konferensen är kostnadsfri och öppen för allmänheten, men registrering krävs. Sista dag för registrering är 10 september.

Fokus på män och jämställdhet i Tórshavn i juni

I juni kraftsamlar Norden kring jämställdhet när man möts för två konferensdagar i Tórshavn på Färöarna. Fokus är mäns roll i jämställdhetsarbetet. Det isländska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet tillsammans med statsministerns kontor i Island och socialdepartementet på Färöarna står värd för arrangemangen.


Den 11 juni hålls Barbershop-eventet Mobilizing Men and Boys for Gender Equality och den 12 juni är det dags för den västnordiska konferensen Equality at Home and at Work. Konferensdagarna öppnas av Färöarnas lagman (motsvarande statsminister), Aksel V. Johannesen och många av Färöarnas ministrar finns med i konferensens program.

Gary Barker, psykolog och grundare av den internationella organisationen Promundo, är också på plats och en av konferensens huvudtalare. Promundo arbetar emot destruktiva maskulinitetsnormer genom att engagera män och pojkar i kampen för jämställdhet. Flera forskare med fokus på Västnorden finns också med i programmet, liksom policyskapare och aktörer i den privata sektorn, som ska presentera lärdomar och exempel från sitt jämställdhetsarbete i Island och på Färöarna.

Västnordiskt samarbete viktigt för jämställdhetsarbetet

Konferensen tar avstamp i det nordiska statsministerinitiativet The Nordic Gender Effect, som visar på vikten av en fungerande social infrastruktur för att kunna nå jämställdhet. Färöarna står inför liknande jämställdhetsutmaningar som övriga Norden. Jeanette Ellefsen Blaasvær, senior rådgivare vid socialdepartementet på Färöarna och en av arrangörerna för konferensen, menar dock att de traditionella könsmönstren är särskilt tydliga där. Män tjänar två tredjedelar av Färöarnas sammanlagda löner, kvinnor arbetar deltid i hög utsträckning och få män tar ut föräldraledighet.

– Det är viktigt att alla förstår värdet av ett jämställt samhälle, både på ett individuellt och ett samhälleligt plan. Vi vill få med män på banan och synliggöra att jämställdhet innebär fördelar för alla. Vi behöver förändra sättet människor tänker på när det gäller könsroller och normer, säger Jeanette.

Island och Färöarna har sedan lång tid tillbaka ett nära, västnordiskt samarbete. På många sätt liknar samhällena varandra och enligt Jeanette är utbytet med Island viktigt för jämställdhetsarbetet på Färöarna.

– Jämställdhetsarbetet har kommit längre i Island och det finns många lärdomar att dra. Till exempel när det kommer till hur Island har arbetat med frågan om lika lön och delad föräldraförsäkring så finns det mycket inspiration att hämta.

Lika lön för likvärdigt arbete och lika rätt till omsorg och arbete är några av de frågor som kommer att diskuteras i Tórshavn i juni, liksom teman som könssegregation på arbetsmarknaden och normer kring könsroller.

Norden tar delad föräldraledighet till FN

Ekonomisk jämställdhet kräver att kvinnor och män delar familjeansvaret lika. Det är budskapet från de nordiska jämställdhetsministrarna på FN:s internationella toppmöte för kvinnors rättigheter, CSW63, som börjar måndagen 11 mars. Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir kommer att initiera en nordisk kraftsamling för att nå jämställdhetsmålet i FN:s Agenda 2030.


CSW är det internationella toppmötet för kvinnors rättigheter. Varje år samlas FN:s medlemsländer i New York för att sätta mål för det globala jämställdhetsarbetet och ta fram åtgärder för att främja jämställdhet i hela världen. Toppmötets fokus i år är hur länder kan bygga in jämställdhet i samhällsstrukturen – en förutsättning för kvinnors och mäns lika rättigheter. NIKK finns på plats och de nordiska jämställdhetsministrarna bjuder in till flera arrangemang.

Samhällsstrukturen avgörande

Hur jämställdhet byggs in i samhällsstrukturen är avgörande. De nordiska länderna kan visa att årtionden av investeringar i barnomsorg, äldreomsorg och föräldraledighet har gett resultat. Det har bland annat inneburit fler kvinnor på arbetsmarknaden, fler föräldralediga män än i övriga världen och en rejäl ökning av bnp-tillväxten.

– En generös delad föräldraledighet och allmän barnomsorg är investeringar som kan skapa en bättre framtid för oss alla, säger Katrín Jakobsdóttir, statsminister på Island, det land som toppat könsgapsindexet tio år i rad.

Ekonomisk jämställdhet kräver jämställdhet i hemmet

Trots den sociala infrastruktur som finns för jämställdhet återstår ett inkomstgap även i de nordiska länderna och kvinnor tar ut betydligt mer föräldraledighet än män. Rätten till betald föräldraledighet är förstås viktig, men den behöver delas lika mellan föräldrarna för att leda till ökad jämställdhet. Kvinnor och män måste #SharetheCare. För att stänga inkomstgapet krävs en jämn fördelning av ansvaret för barnen, det obetalda hushållsarbetet och familjeansvaret, visar forskningen.  Det här är något de nordiska ministrarna tar fasta på i den debatt som hålls i FN-huset den 12 mars. Med särskild tonvikt på män och pappor kommer ministrarna att debattera vilka politiska instrument som krävs för att nå fram till full jämställdhet. Debatten direktsänds på FN:s webb-tv.

Den 13 mars diskuterar en nordisk expertpanel även lösningar på pensionsklyftan mellan kvinnor och män. De nordiska regeringarna förbereder sig också för att i ett gemensamt uttalande under årets kvinnotoppmöte markera sitt hängivna och aktiva stöd för jämställdhetsmålet i FN:s Agenda 2030.

Framtidens arbetsliv fokus på konferens i Reykjavik

I april anordnas konferensen Future of Work på Island, där angelägna frågor om framtidens arbetsmarknad lyfts. Konferensen är ett samarbete mellan International Labour Organisation, ILO och Nordiska ministerrådet. Det isländska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet står som värd när ett stort antal internationella aktörer på fältet samlas i Reykjaviks konsert- och konferenshus Harpa den 4-5 april.


Under konferensen kommer jämställdhet och sociala aktörers roll på arbetsmarknaden att diskuteras i relation till framtidens arbetsliv. Bland annat riktas fokus mot hur en arbetsmarknad i förändring påverkar de nordiska länderna och deras arbetsmarknadsmodeller, samt vilka åtgärder som krävs för att kunna nå jämställdhet och hållbarhet i arbetslivet. Frågan om lika lön oavsett kön är också ett centralt tema.

Nordiska ministerrådet och ILO inledde 2016 ett samarbete om jämställdhet i framtidens arbetsliv som en del av ILO:s initiativ ”Women at Work Centenary Initiative”. Det är ett av de sju initiativ för social rättvisa som ILO och samtliga medlemsstater ska arbeta med och särskilt belysa i samband med ILO:s 100-årsjubileum i år.

Som svar på både ”Women at Work” och ”Future of Work”, ytterligare ett av ILO:s jubileumsinitiativ, pågår även ett omfattande forskningsprojekt om hur arbetslivet i Norden kan komma se ut runt år 2030. Projektet lanserades av de nordiska arbetsmarknadsministrarna och involverar ett stort antal nordiska forskare under ledning av den norska forskningsstiftelsen Fafo. Under konferensen i Reykjavik kommer forskningsprojektets rapport ”Future of Work: Opportunitets and Challenges for the Nordic Models” att presenteras och ligga till grund för diskussioner om policyåtgärder, ILO och andra internationella organisationers roll på framtidens arbetsmarknad liksom om hur den nordiska modellen kan möta en arbetsmarknad i förändring.

Tre tidigare konferenser om jämställdhet på arbetsmarknaden har arrangerats i Norden i samband med ILO:s jubileumsinitiativ. Då av Finland, Norge och Sverige, när respektive land innehaft det roterande ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Tidigare konferenser har bland annat fokuserat på frågor om anställningsförhållanden, internationella normer och föräldraledighet.

Sök medel från Nordisk jämställdhetsfond

Den 1 mars öppnar vi för ansökningar till Nordisk jämställdhetsfond. Cirka två miljoner danska kronor ska fördelas till nordiska jämställdhetsprojekt 2019.


Skulle ert jämställdhetsarbete bli bättre av en nordisk dimension? Eller skulle ert nordiska samarbete kunna rymma insatser på jämställdhetsområdet? Då kan ni söka pengar från Nordisk jämställdhetsfond.

Nordisk jämställdhetsfond finansierar samarbetsprojekt där det ingår minst tre organisationer från minst tre nordiska länder, varav Färöarna, Grönland eller Åland kan utgöra ett, eller minst två nordiska länder och minst en organisation från Estland, Lettland, Litauen eller nordvästra Ryssland. Projekt som på olika sätt syftar till att möta problem med ojämställdhet, bidrar till ny kunskap och erfarenhetsutbyte eller manifesterar och utvecklar nordisk samhörighet, kan söka medel från fonden.

Fonden vänder sig till en bred målgrupp och är öppen för frivilligorganisationer, nätverk, offentliga verksamheter, andra icke-kommersiella aktörer, mindre företag med flera. Olika slags aktiviteter kan finansieras, bland annat arrangemang, utredningar, nätverksbyggen och verksamhetsprojekt. Oavsett typ av projekt ska det vara tydligt hur projektet avser bidra till nordisk nytta, liksom till jämställdhetspolitiskt mervärde.

I NIKK:s information finns all information du behöver inför ansökan. Du kan också läsa mer om de drygt 50 projekt som hittills beviljats medel från fonden i vår projektdatabas. Bland tidigare projekt finns en stor bredd – alltifrån nätverk mot näthat och sexuella trakasserier, till projekt som fokuserar på ekonomisk jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden.

Jämställdhetsarbetets riktning pekas ut i nytt program

Nu tar de nordiska länderna nya tag i jämställdhetsarbetet. Idag presenteras det nya samarbetsprogrammet, som sätter ramarna för jämställdhetsarbetet under åren 2019-2022.


Norden är en av världens mest jämställda regioner, men det finns fortfarande stora utmaningar i jämställdhetsarbetet. Det märks inte minst genom metoo-rörelsen, som har vittnat om sexuella tra­kasserier, våld och kränkningar inom olika delar av samhäl­let.

− Det är så klart en källa till stolthet att vår region ligger i framkant i internationella jämförelser, men det är viktigt att se att inga nordiska länder är någon jämställdhetshimmel, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir, jämställdhetsexpert och senior rådgivare vid välfärdsministeriet på Island.

Det nya samarbetsprogrammet lyfter fram fyra särskilt prioriterade områden för jämställdhetsarbetet: ”framtidens arbetsliv och tillväxt”, ”välfärd, hälsa och livskvalitet”, makt och inflytande” samt ”jämställdhetsarbete med fokus på män och maskulinitet”.

Inom området ”välfärd, hälsa och livskvalitet” betonas bland annat att kvinnor och män ska ha lika tillgång till god hälsa, vård och omsorg. Det finns tydliga hälsoskillnader kopp­lade till kön i Norden och överlag upplever kvinnor sin hälsa som sämre än vad män gör. Unga kvinnor är vidare överrepresenterade vad gäller psykisk ohälsa medan självmord är vanligare bland män.

Inom området ”framtidens arbetsliv och tillväxt” trycker programmet särskilt på att kvinnor och män ska ha lika möjligheter inom arbetslivet och att köns­uppdelade utbildningsval ska motverkas. Genusperspektiv inom förskola och skola lyfts fram som en nyckel för att ge alla barn och unga samma möjligheter att utvecklas.

Island leder arbetet 2019

Det fyraåriga programmet pekar ut den övergripande riktningen för de nordiska ländernas samarbete på jämställdhetsområdet, men det är ordförandeländerna som beslutar vilka aktiviteter som ska genomföras. Island är ordförande för Nordiska ministerrådet under 2019 och alltså först ut att arbeta utifrån programmet.

Rósa Guðrún Erlingsdóttir är glad över att det nya samarbetsprogrammet lyfter fram betydelsen av att involvera män i jämställdhetsarbetet.

− Jag tror att vi behöver adressera män och pojkar som en del av lösningen och visa att jämställdhet betyder bättre livskvalitet för alla. Negativ maskulinitet kan lyftas upp till ytan genom att vi engagerar pojkar i diskussionerna om jämställdhet, säger hon.

Att jämställdhet angår män har med tiden allt mer betonats inom det nordiska jämställdhetsarbetet. Samtidigt har insatser som rör män, pojkar och jämställdhet ofta varit korta och projekt­baserade. Genom att lyfta upp ”jämställdhetsarbete med fokus på män och maskulinitet” som ett prioriterat område vill Nordiska ministerrådet markera behovet av långsiktiga insatser.

Samtidigt som det är viktigt att män sluter upp i jämställdhetsarbetet måste det ske på ett genomtänkt sätt, tror Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

− Kvinnor har lett jämställdhetsrörelsen i decennier och det är viktigt att män involveras på ett sätt som stödjer kvinnors ansträngningar och ledarskap, säger hon.

Under 2019 kommer det isländska ordförandeskapet, med av stamp i samarbetsprogrammet, bland annat att hålla en nordisk metoo-konferens i Reykjavik. Under året kommer Island också att sätta särskilt fokus på jämställdhet i Västnorden och Arktis, bland annat genom en konferens om män och jämställdhet i Torshavn. Konferensen arrangeras i samverkan med Almannamálaráðið, socialministeriet på Färöarna.

Starkt metoo-fokus under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet

När Sverige tog över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet för ett år sedan hade Metoo just exploderat. Det har gett avtryck i det nordiska samarbetet. Sexuella trakasserier har lyfts upp på agendan och jämställdhetsarbetet har fått extra prioritet.

– Nu gäller det att inte tappa fart, säger Sveriges jämställdhetsminister Lena Hallengren.


Efter metoo-uppropen beslutade det svenska ordförandeskapet att jämställdhetsfrågorna och särskilt sexuella trakasserier skulle få extra starkt fokus under 2018. Jämställdhetsministrarna men även till exempel kulturministrarna och justitieministrarna har lyft upp metoo-relaterade frågor på sina dagordningar.

– Jag tycker att det är bra att vi har lyckats ta hand om metoo inom det nordiska samarbetet och lyfta frågorna så kraftfullt som vi har gjort, säger Karin Bengtson, som har samordnat insatserna på jämställdhetsområdet under det svenska ordförandeskapet.

Hon berättar att det nordiska arbetet mot sexuella trakasserier har lett till flera konkreta satsningar. Det kommer till exempel släppas en nordisk metoo-handbok för rättsväsendet och kulturministrarna i Norden har tagit initiativ till en utbildningssatsning som ska förebygga sexuella trakasserier inom kultursektorn. I november arrangerade NIKK på uppdrag av det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet också ett metoo-seminarium med nordiskt-baltiskt deltagande i Stockholm. Även på nationell nivå har länderna lyft frågorna och skärpt lagstiftningen på området. Sverige och Island har till exempel infört samtyckeslagar och Danmark har skärpt sin lagstiftning för att förhindra sexuella trakasserier i den digitala världen.

Maskulinitetsfrågor ett prioriterat område

Vid sidan av metoo har det nordiska jämställdhetsarbetet under det gångna året haft särskilt fokus på jämställdhetsintegrering, mäns våld mot kvinnor samt mäns deltagande i jämställdhetsarbetet. Under våren stod Sverige värd för konferensen International Conference on Men and Equal Opportunities, ICMEO, och i samband med det genomförde Nordiska ministerrådet flera möten och seminarier med nordiska teman. Ett handlade om mäns och pojkars roll i att motverka prostitution och sexhandel. Ett annat handlade om hur man kan jobba förebyggande mot könsbaserat våld.

När det gäller arbetet med att jämställdhetsintegrera Nordiska ministerrådets organisation är det nya för i år fokuset på själva ordförandeskapet. Alla som jobbar med nordiska frågor på Sveriges regeringskansli har erbjudits jämställdhetsutbildning.

– Vi har velat säkra upp så att hela det svenska ordförandeskapet har kunskap och kan jobba med frågorna, säger Karin Bengtson.

Vill se mer fokus på arbetslivet

Jämställdhetsminister Lena Hallengren är glad över att jämställdhetsfrågorna har fått så mycket uppmärksamhet i det nordiska samarbetet under året som gått.

– Fokuset vi har haft på jämställdhet generellt i hela Nordiska ministerrådet är det jag är mest stolt över, säger hon.

Vid årsskiftet lämnar Sverige över ordförandeklubban till Island och Lena Hallengren lyfter fram jämställdhet i arbetslivet som en särskilt viktig fråga att jobba vidare med.

– Metoo satte fingret på problem som finns på arbetsmarknaden och vi har mycket mer att göra. Island är framstående på området, inte minst när det gäller lika lön. Jag tror att de kan ta frågan vidare och utveckla arbetet i Norden så att arbetsplatserna blir tryggare och att fler vågar höja sin röst, säger hon.

Som andra viktiga framtidsfrågor lyfter hon bland annat utmaningarna som kommer av att Norden har en åldrande befolkning och villkoren inom kvinnodominerade yrken i offentlig sektor.

– Om inte de har schyssta villkor i de här yrkena kommer vi ha svårt att erbjuda den välfärd som vi i är vana vid i Norden. Vi måste se till att de här yrkesgrupperna kan leva på sina löner och pensioner, säger hon.

Nytt nordiskt program för jämställdhetsarbetet

Det är inte bara ordförandelandet som byts ut vid årsskiftet utan även det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhetsområdet. Det nya programmet gäller för perioden 2019-2022 och sätter ramarna för det nordiska jämställdhetssamarbetet.

I det nya programmet lyfts hälsa och ”män och jämställdhet” fram som två nya delmål.

– Vi har jobbat med båda de ämnena tidigare men genom att göra dem till delmål vill vi sätta ännu mer fokus på dem. När det gäller hälsa ser vi till exempel att män är överrepresenterade i självmordsstatistiken och att kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av psykisk ohälsa så det här är ett viktigt jämställdhetsområde, säger Karin Bengtson.

Det nya samarbetsprogrammet trycker på att jämställdhetsarbetet ska utgå ifrån att kvinnor och män inte är enhetliga grupper. Programmet slår också fast att andra perspektiv vid sidan av kön har betydelse i jämställdhetsarbetet, som bakgrund, funktionsförmåga, ålder, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

”Viktigt att försvara jämställdhetsarbetet tillsammans”  

Lena Hallengren tror att de nordiska länderna tjänar mycket på att samarbeta och lära av varandra på jämställdhetsområdet.

– Våra länder är väldigt lika även om vi inte alltid gör likadant. Vi är också ganska små så vi har mycket ut av att byta erfarenheter och bygga nätverk, säger hon.

Framöver tror hon också att det kommer bli extra viktigt att de nordiska länderna gemensamt står upp för jämställdhetsarbetet, som en positiv global kraft.

– Internationellt, både i Europa och i världen, ser vi att jämställdhetsfrågorna provocerar så jag tror att det kommer bli ännu viktigare att vi håller ihop och försvarar jämställdhetsarbetet tillsammans, säger hon.

Initiativ och åtgärder efter Me too

Hur har Me too-rörelsen påverkat den politiska agendan i Norden och Baltikum? En färsk sammanställning från NIKK visar att länderna tagit flera olika initiativ för att hantera och förebygga sexuella trakasserier. Det handlar om alltifrån skärpt lagstiftning och utökade uppdrag för ansvariga myndigheter till breda informationskampanjer.


Hösten 2017 spreds Me too-rörelsen över världen. Kvinnor från olika branscher delade med sig av erfarenheter av sexuella trakasserier och gick samman i gemensamma upprop. Vittnesmålen fick stort utrymme i medierna och skapade debatt. I de nordiska- och baltiska länderna hamnade Me too på dagordningen för den nationella politiken, men vad hände sedan?

Den nya sammanställningen ”Ett år efter Me too – initiativ och åtgärder i de nordiska och baltiska länderna” är framtagen på uppdrag av det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018. Materialet är sammanställt av NIKK och bygger på underlag från länderna samt kompletterande intervjuer med nyckelpersoner.

I sammanställningen framkommer särskilt fyra områden där länderna agerat efter Me too. Det handlar om ny och uppdaterad lagstiftning, förändrade uppdrag, krav på arbetsgivare samt kartläggning och kunskap.
I Norden är det förbjudet med sexuella trakasserier, både på arbetsplatsen och i samhället i stort. När det gäller arbetslivet finns det flera lagar i varje land som reglerar detta. Det finns även straffrättslig lagstiftning som tydliggör att sexuella trakasserier är ett brott, som bör anmälas till polisen. Men lagarna är ibland otydliga och behöver kompletteras och utvecklas. Efter Me too har flera länder, både i Norden och Baltikum, skärpt lagstiftning som gäller kränkningar, trakasserier och sexuellt våld mot kvinnor.

Ett annan central fråga har varit att se till att lagstiftningen följs. I Norden har arbetsgivaren ett ansvar för att skapa en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier. I samband med Me too har olika åtgärder vidtagits för att skärpa och utöka tillsynsmyndigheternas uppdrag. Syftet är att tillsynsmyndigheterna på så sätt ska kunna säkerställa att arbetsgivarna har kunskap om lagstiftningen och tar sitt ansvar. I flera länder har även den straffrättsliga kedjan diskuterats och åtgärder vidtagits för att stärka den juridiska uppföljningen av sexuella trakasserier.

Men för att sätta stopp för sexuella trakasserier räcker inte bara politisk vilja, besluten måste förankras och kränkningarna förbyggas och motverkas varje dag – på arbetsplatsen, i skolan och i det offentliga rummet. En förutsättning för detta är ett brett samarbete och dialog mellan olika samhällsinstitutioner och parter. Efter Me too har det initierats breda informationskampanjer, både riktade till arbetsgivare och andra samhällsaktörer. Flera länder har även initierat kartläggningar och utredningar för att samla in fakta och kunskap som ska ligga till grund för det fortsätta arbetet mot sexuella trakasserier.

NIKK:s sammanställning av initiativ och åtgärder presenterades vid ett seminarium i Stockholm i november. På plats fanns regeringsrepresentanter från de nordisk-baltiska länderna, såväl som aktörer från civilsamhället det nordiska samarbetet och den internationella arenan. En av talarna var Åsa Regnér. När Me too-kampanjen tog fart var hon jämställdhetsminister i Sverige, idag är hon vice chef för FN-organet UN Women.
– När Me too drog igång kände jag som minister direkt att man vill agera. Men det som slog mig var att vi i Sverige redan hade regelverket på plats. Det var tydligt vad arbetsgivaren och fackförbunden skulle göra, men nästan ingen hade gjort något! Det var chockerande.
Hon menar att en positiv sak med kampanjen i Sverige är att den verkligen blev ett uppvaknande, som lett till vidare politiska åtgärder. På den globala arenan ser Åsa Regnér hur Me too fortsätter och är en pågående, levande debatt. Samtidigt uttrycker hon oro över en pågående backlash när det kommer till jämställdhet och frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa.

I NIKK:s sammanställning lyfts olika initiativ, både från de nordiska och baltiska länderna. Estland ändrade i sin straffrättsliga lagstiftning år 2017 och införde sexuella trakasserier som en egen brottskategori. En av deltagarna på konferensen var Kadi Viik, redaktör på den feministiska plattformen och nättidningen Feministeerium, som stod för publiceringen av kvinnors egna berättelser om sexuella övergrepp i Estland. Hon menar att kampanjen har fått stort genomslag i Estland och diskuterats på flera nivåer.

Enligt Kadi Viik har det politiska gensvaret efter Me too i Estland varit varierande. Hon menar att ett problem är de konservativa krafternas inflytande över politiken.
– Den sittande regeringen är så rädd att extremisterna ska få mer makt att de anpassar sig, säger hon.

Läs NIKK:s kartläggning ”Ett år efter Me too – initiativ och åtgärder i de nordiska och baltiska länderna” här.

”Lederne må ta ansvar ved seksuell trakassering”

MeToo flyttet søkelyset fra ofre til utøvere av seksuell trakassering. Men hva gjør ledelsen i en bedrift hvor dette foregår? Det er spørsmål som står i fokus i en ny nordisk rapport om seksuell trakassering i arbeidslivet.


At ansatte i hotell- og restaurantbransjen utsettes for mer seksuell trakassering enn de fleste andre bransjer er kjent fra flere undersøkelser de senere årene. #MeToo-bevelgelsen bidro ytterligere til å konkretisere hva seksuell trakassering på jobben er og hvordan dette oppleves av de ansatte. Men hva med de som har ansvaret for ansattes trygghet? Hvordan ledelsen håndterer seksuell trakassering er lite kjent. En ny rapport, «Seksuell trakassering i hotellbransjen i Skandinavia. Erfaringer fra tre hoteller i Danmark, Norge og Sverige», skal bøte på det.

– Vi trenger å vite mer fra arbeidsgiverperspektivet om seksuell trakassering. Hvordan forstår ledelsen det og hvordan forebygger de det? Derfor tok vi initiativ til denne rapporten, sier Rønnaug M. Retterås, seniorrådgiver hos Likestillings- og diskrimineringsombudet (LDO) og prosjektleder for initiativet. LDO har også fått med seg sine nordiske søsterinstitusjoner, Diskrimineringsombudsmannen i Sverige og Institut for Menneskerettigheder i Danmark.

– Må skape åpenhet

I rapporten er ledere ved tre store kjedehotell, fra hvert av de tre nordiske landene, intervjuet om sin forståelse og håndtering av seksuell trakassering.

– Mangel på åpenhet rundt tema er en utfordring for ledelsen i bransjen for å få fram slike saker, selv om #MeToo-bevegelsen kan ha bidratt til større åpenhet, sier forsker Mona Bråten ved forskningsstiftelsen Fafo, som sammen med Beate Sletvold Øistad står bak rapporten. Forskningen er finansiert av Nordisk Jämstalldhetsfond som administreres av NIKK Nordisk information för kunskap om kön, underlagt Nordisk Ministerråd.

– Noe av det viktigste man kan gjøre for å forebygge er derfor å skape et godt psykososialt arbeidsmiljø for å kunne ta opp vanskelige tema, sier Bråten. Det betyr for eksempel å ta inn spørsmål om seksuell trakassering i medarbeiderundersøkelser. Dette gjøres i liten grad i dag.

Men de store hotellkjedene har ofte egne policyer for seksuell trakassering.

– Rapporten viser imidlertid at dette er komplekse sider ved arbeidsmiljøet det ikke er lett å regulere ned på detaljplan. Løsningen er å behandle sakene i konteksten de skjer, mener Bråten.

Verre med kolleger enn gjester

Dersom en gjest trakkasserer en ansatt kan gjesten vises bort fra hotellet. Men det oppleves som mer komplisert å finne en løsning når en ansatt trakasserer en kollega. Mangelen på klare definisjoner av hva som er seksuell trakassering samt situasjoner preget av gråsoneproblematikk, gjør at lederne synes slike saker er vanskelige, ifølge forskerne.

Det virker som om arbeidsgiverne er for lite bevisste på hvilke alternative reaksjonsformer de kan ta i bruk når en trakasseringssak oppstår, mener Retterås hos LDO.

– Å si opp folk eller at de sier opp selv er ikke eneste mulighet. Det er forståelig at en leder kvier seg for å gå inn i saken, men det finnes et spenn av virkemidler. Rapporten viser at disse må tydeliggjøres mer, sier hun, og nevner at man kan kalle inn til en samtale eller gi en irrettesettelse. Da er det viktig at man allerede har gjort godt forebyggingsarbeid.

– Ledelsen og de ansatte må forsøke å bli enige om noen grenser for hva som er grei oppførsel. Da har lederen et kompass å ha en slik samtale ut fra og det kan bli lettere å få folk til å endre kurs. Man kan for eksempel si: «Vi var jo enige om å ikke sende nakenbilder til hverandre, men nå har du gjort det, hva tenker du om det?», foreslår Retterås.

Skal bli best

Rapporten ble nylig presentert på et seminar om forebygging og håndtering av seksuell trakassering i hotell- og restaurantbransjen i Oslo. Her var offentlige instanser, arbeidsgiverorganisasjoner og fagforeninger fra Norge, Sverige og Danmark til stede.

– Seksuell trakassering, sammen med likestilling, er det vanskeligste temaet for arbeidsgivere i reiselivsbransjen, sa administrerende direktør i arbeidsgiverorganisasjonen NHO Reiseliv Kristin Krohn Devold.

– Derfor er det enda viktigere at det kommer klar tale fra ledelsen. Målet er at reiselivet skal være en attraktiv bransje for kvinner. Vi skal bli best på håndtering av seksuell trakassering, sa Krohn Devold.

Ny lov i Danmark

Flere av deltakerne fortalte om samarbeid mellom arbeidsgiver- og ansatteorganisasjoner mot seksuell trakassering. Lina Tidell fra den svenske arbeidsgiverorganisasjonen Visita og Annica Hedbrant fra fagforbundet Unionen fortalte om webutdanningsopplegget «Schyst vardag», som gir opplæring i organisatorisk og sosialt arbeidsmiljø for ansatte og ledelse.

– Opplæringen fungerer bra nettopp fordi den tar for seg konkret oppførsel, ikke bare diffust prat om seksuell trakassering. Alle må ta sitt ansvar og dette må jobbes med hele tiden. Ledelsen kan ikke bare ha en policy, men må selv være bærere av kulturen de vil implementere, sa Annica Hedbrant fra arbeidstakerorganisasjonen Unionen.

At ledelsen må ta ansvar for bedriftskulturen, var også arbeidsrettsekspert Peter Breum fra Danmark enig i. Men ofte henvises det til at omgangstonen i bransjen er tøff, og at ansatte derfor må finne seg i mer enn i andre bransjer. En ny dansk lov vil gå i mot dette.

– Hvis tonen i en bransje er hard, skal man finne seg i det? Nei. Arbeidsgiveren må sette en ramme for hvordan det er lov å te seg, sa Breum.

Hva skjer etter #MeToo?

Rapporten om seksuell trakassering i hotell- og reiselivsnæringen skulle egentlig ha munnet ut i en veileder for bransjen. Men på grunn av #MeToo ble arbeidet med veilederen framskyndet og var ferdig i august. Veilederen «Sett strek» inneholder seks tiltak for å forebygge og håndtere seksuell trakassering.  I Sverige er de i sluttfasen av en tilsvarende veileder.

Mot slutten av seminaret trakk flere deltakere fram hvordan arbeidet mot seksuell trakassering har blitt påvirket av #MeToo-bevegelsen.

– Plutselig har lyset blitt vendt fra offeret til den ansvarlige, og krever at de faktisk skal gjøre noe med det. Arbeidet mot seksuell trakassering har blitt tatt mange år framover, mente Agneta Broberg, den svenske Diskrimineringsombudsmannen.

– Men jobben mot seksuell trakassering skal også gjøres etter at blitzlampene fra #MeToo slukkes, for problemet er ikke så lett å løse, påpekte Arve Semb Christophersen, regiondirektør i Arbeidstilsynet i Norge.

Updated 22 oktober 2019