Skip to main content sv

Sök medel för nordiskt samarbete på jämställdhet- och LGBTI-området

I början av nästa år går det åter att söka medel från Nordisk jämställdhetsfond. Verksamheter som vill arbeta med nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet kan söka pengar för sina samarbetsprojekt. Nytt för 2021 är den nya LGBTI-fond som ska främja nordiskt arbete för att förbättra LGBTI-personers villkor. Totalt ska nära tre och en halv miljoner danska kronor fördelas för nordiskt samarbete.


Den 1 mars 2021 öppnar NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, åter upp möjligheten att söka medel för nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet. Liksom tidigare år krävs det att aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Tack vare samarbetet växer kunskapen och sprids över gränserna. Vi hittar gemensamma lösningar och lär av varandra.

Aktiviteterna ska starta under 2021 och genomföras inom två år. Pengarna kan användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap, arrangera konferenser och nätverk med mera. Totalt fördelas 1 975 000 danska kronor.

Hålltider för Nordisk jämställdhetsfond

Ansökan görs genom ett formulär som kommer finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden.

  • 1 mars – ansökan öppnar
  • 31 mars – sista dag för ansökan
  • maj – beslut meddelas sökande
  • juni – kontrakt skrivs


Ny fond främjar LGBTI-personers villkor

Från och med 2021 sätts strategin för det nya nordiska samarbetet om LGBTI-personers villkor i verket. En del i det arbetet är den nya fond som syftar till att främja nordiskt samarbete inom LGBTI-området, i enlighet med LGBTI-tillägget till det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet. Projekt som bidrar till arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska 1 238 000 danska kronor fördelas. NIKK kommer att ta emot ansökningar efter sommaren 2021. Mer information om den nya LGBTI-fonden kommer i början av 2021.

2020 beviljades dessa projekt medel från Nordisk jämställdhetsfond:

Ny rapport: Så mange nordiske mænd mødes på internetfora præget af kvindehad

Ny kortlægning af nordiske mænds tilhørsforhold til kvindehadske internetfælleskaber viser, at omkring 850 nordiske unge mænd er aktive i kvindehadske internetfora. Rapporten peger på, at fællesskabernes nedsættende sprog og synet på kvinder flytter over på gængse sociale platform.


Den nordiske rapport ”The Angry Internet” har på baggrund af over 100.000 kvindehadske posts og kommentarer på internetfællesskaber som 4chan, 8chan og Reddit analyseret kvindehadske fællesskaber i Norden. Rapporten fra Center for Digital Pædagogik viser, at der er internetfora, som samler unge nordiske mænd i broderskaber, der opildner til had mod kvinder og ligestilling. Rapporten finder ingen indikationer på, at en eller flere af de nordiske brugere vil handle fysisk på deres holdninger, som der har været eksempler på i andre lande.       

– Rapporten giver ny og vigtig viden om, hvordan kvindehad findes i forskellige former på nettet. Den viser, hvordan nogle unge mænd sætter sig selv i opposition til samfundet og samler sig om værdisæt og normer, som er i direkte modstrid med ligestilling og kvinders rettigheder, der er helt centralt for vores samfund, siger Peter Hummelgaard, beskæftigelses- og ligestillingsminister i Danmark. 

Rapporten ”The Angry Internet” og dens resultater bliver præsenteret ved et internationalt digitalt lanceringsevent med oplæg af rapportens forfattere og nordiske eksperter, EU’s Ligestillingskommissær, Europarådets Kommissær for menneskerettigheder, Vicedirektøren fra UN Women samt CEO og grundlægger af Promondo og den globale kampagne ”MenCare”. Undersøgelsen er udarbejdet af Center for Digital Pædagogik for Nordisk Ministerråd som led i det danske formandskab 2020.

Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet presenteras i ny publikation

Varför är det så få män på nordiska sjuksköterskeutbildningar? Vad har kvinnor med migrantbakgrund för erfarenheter från arbetsmarknaden i arktiska städer? I vår nya publikation ”Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet” presenteras resultat från projekt finansierade av Nordisk jämställdhetsfond.


Den nya publikationen Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet syftar till att sprida kunskap och erfarenheter från projekten, för att de ska få en ökad hållbarhet, komma fler till nytta och inspirera fler till nordiskt samarbete.

I sammanställningen presenteras resultat från fem projekt som arbetat med frågor om bland annat könssegregering i vården, sexuella trakasserier i hälsosektorn respektive hotell- och restaurangsektorn, migrantkvinnors erfarenheter av den nordiska arbetsmarknaden och de nordiska systemen för föräldraförsäkring.

I det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet är arbetslivet ett strategiskt
insatsområde. Könssegregering, arbetsmarknadsdeltagande och löneskillnader
är några av de angelägna frågor som nämns. För att tillsammans möta de utmaningar som identifieras i programmet har de nordiska jämställdhetsministrarna inrättat Nordisk jämställdhetsfond.

Genom fonden utlyser Nordiska ministerrådet årligen medel till projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder samarbetar. NIKK fonden administrerar på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om nästa års utlysning kommer senare under hösten 2020.

Läs Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet – Resultat från fem projekt finansierade av Nordisk jämställdhetsfond.


""
Den nya publikationen Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet

Vad vet vi om sexuella trakasserier? Ny kortversion ger översikt

Idag är det tre år sedan metoo startade och blixtsnabbt spreds över världen. Vi uppmärksammar dagen med att publicera ”Sexuellt trakasserad på jobbet: En nordisk forskningsöversikt i korthet”. Publikationen presenterar översiktligt aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och visar på kunskapsluckor.


Metoo-dagen, den 15:e oktober, är ett sätt att varje år se till hur kraften i den revolution som metoo växte till förvaltas. I Norden är metoo-rörelsen högst levande, det märks inte minst i Danmark där tusentals personer har skrivit under olika upprop, där man uppmärksammar sexism inom flera branscher i landet.

Vi uppmärksammar dagen med att publicera Sexuellt trakasserad på jobbet: En nordisk forskningsöversikt i korthet. Publikationen presenterar översiktligt aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och visar på kunskapsluckor. Vad vet vi idag? Hur skiljer sig utsattheten mellan olika branscher? Publikationen är ett utmärkt sätt att snabbt få koll på forskningsläget kring en brännande aktuell fråga.

Nya nordiska samarbetsprojekt stärker jämställdheten

Foto: Yadid Levy / Norden.org

Hur fördelar unga föräldrar sin föräldraledighet och vilka konsekvenser får det? Hur kan digital utveckling främja jämställdheten i den nordiska bioekonomin? Det är frågor som behandlas av några av de sammanlagt fyra projekt som har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfond 2020.


Under våren utlystes medel från Nordisk jämställdhetsfond för åttonde året i rad. Årets utlysning hade en tematisk prioritering av projekt som främjar ungas engagemang/aktörskap och ungdomsperspektiv i jämställdhetsfrågor. Utlysningen har resulterat i fyra nya, nordiska samarbetsprojekt på jämställdhetsområdet. Läs mer om projekten och vad de ska göra på respektive projekts sida.

Projekt som beviljats medel av Nordisk jämställdhetsfond 2020:

Nordisk jämställdhetsfond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om utlysningen 2021 kommer senare i år.

Ny nordisk programutlysning ska motverka den könssegregerade arbetsmarknaden

I år utlyser Nordiska ministerrådet medel till aktörer i Norden som samarbetar för att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Totalt ska fyra miljoner danska kronor fördelas till nordiska samarbetsprojekt som ska arbeta för långsiktig förändring i upp till fyra år.


I mitten av augusti 2020 öppnar utlysningen där Nordiska ministerrådet välkomnar ansökningar som syftar till att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Genom utlysningen vill ministerrådet bidra till att skapa ett hållbart arbetsliv där alla människors potential tillvaratas.

Mogens Jensen, Danmarks minister för jämställdhet och nordiskt samarbete, lyfter att frågan är av stor vikt för alla de nordiska länderna.

– ­Norden har kommit långt när det gäller jämställdhet och deltagandet på arbetsmarknaden är högt bland både kvinnor och män. Däremot är arbetsmarknaden i hög utsträckning könssegregerad, vilket får konsekvenser för alla, oavsett kön, på en rad olika områden, som ekonomi, makt och inflytande, hälsa och livskvalitet. Därför fördelas nu medel från Nordisk jämställdhetsfond till projekt som syftar till att möta problemet.

Satsningen är särskilt angelägen på grund av den rådande Coronapandemin, då pandemins konsekvenser påverkas av att arbetsmarknaden är könssegregerad. Flera hårt drabbade branscher, inom exempelvis vård, skola och transport är starkt könsuppdelade. Det medför att kvinnor och män drabbas olika av inkomstbortfall samt förändrade arbetskraftsbehov och arbetsvillkor.

Prioriterad fråga i det nordiska samarbetet

Att motverka  könssegregeringen på arbetsmarknaden är ett strategiskt insatsområde i det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2019-2022.  Frågan rymmer en rad angelägna aspekter, bland annat studieval, arbetsvillkor och frihet från sexuella trakasserier. Programutlysningen utgör en unik möjlighet att genom nordiskt samarbete möta utmaningar och arbeta för jämställdhet och ett hållbart arbetsliv för alla.

– Det är en unik satsning och ett område där nordiskt samarbete är högst relevant, eftersom arbetsmarknadernas struktur har många likheter i de nordiska länderna. Vi vet att det finns mycket kompetens och vilja att driva utvecklingen framåt. Det hoppas vi avspeglas i ansökningarna, säger Mogens Jensen.

Susanna Young Håkansson

Nordisk forskning om sexuella trakasserier presenteras i ny rapport


Sexuella trakasserier i arbetslivet är ett stort samhällsproblem i Norden. Det visade inte minst de många metoo-uppropen under hösten 2017. Nu har nordisk kunskap om ämnet för första gången sammanställts i rapporten ”Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt”.

Rapporten redogör för aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och identifierar vidare kunskapsbehov. Forskningsöversikten har tagits fram av Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, som underlag till en nordisk forskningssatsning på området. Islands statsminister, Katrín Jakobsdóttir, ser rapporten som ett viktigt steg i arbetet mot ett jämställt samhälle, fritt från våld och trakasserier.

– Denna rapport ger en viktig överblick över de brister och luckor som finns i vår kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet. Den belyser vikten av tvärvetenskaplig forskning och fortsatt nordiskt samarbete för att sexuella trakasserier och andra former av våld mot kvinnor och flickor på arbetsplatser ska upphöra. Våldet är både orsaken till och konsekvensen av omfattande ojämställdhet, och vi har både rättsliga och moraliska skyldigheter att sätta stopp för det.

Stort behov av mer nordisk kunskap

I rapporten kartläggs hur sexuella trakasserier tar sig olika uttryck i människors arbetsliv utifrån yrken med varierande karaktär. Rapporten visar att, oavsett vilken bransch som undersöks, så är konsekvenserna av sexuella trakasserier i arbetslivet förödande både för individer och organisationer. Några vanliga konsekvenser är psykisk ohälsa, sjukskrivningar, försämrade karriärmöjligheter och belastande personalomsättning i och med uppsägningar. Malin Svensson, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, har skrivit rapporten och pekar på behovet av tvärsektoriell kunskap.

– Sexuella trakasserier kan se olika ut beroende på yrkens karaktär, och erfarenheter kan skilja sig mellan yrkesgrupper, till exempel om kroppen är central för att utföra arbetsuppgifterna eller inte. Därför behöver vi tvärsektoriell kunskap från flera länder, som kan peka på de bredare mönstren på den nordiska arbetsmarknaden. Rapporten visar också att fokus på kön och ålder är för snävt, vi behöver kunskap om hur bland annat kön, ålder, etnicitet och hudfärg, funktionalitet och sexuell identitet samverkar med riskerna att bli sexuellt trakasserad på jobbet.

Rapporten visar att det krävs mer och fördjupad kunskap om orsaker till varför sexuella trakasserier sker och om strukturella förhållanden som bidrar till eller förhindrar förekomsten av dem, för att kunna förstå och motverka trakasserierna. Malin Svensson identifierar flera centrala kunskapsbehov, där mer forskning behövs för att vi kraftfullt ska kunna möta samhällsproblemet.

– Det finns enighet inom forskningsfältet om att mörkertalet är stort och att kvinnor, och andra utsatta grupper, av olika skäl inte rapporterar när de utsätts. Vi behöver också veta mer om förövarna, vilka de är och vad som driver dem. Det behövs även mer kunskap om vilka arbetsvillkor och anställningsvillkor som kan utgöra särskilda riskfaktorer för att bli utsatt.

Forskningsöversikten bygger på en systematisk genomgång av forskning och annan relevant litteratur från de nordiska länderna mellan åren 2014 och 2019. Läs ”Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt” här.


Text: Susanna Young Håkansson
Publicerad: 2020-05-14


Nordens unga driver jämställdhet i #GenerationEqualityNordic


Vad krävs för att Norden ska gå i mål som världens första jämställda region? Jo, att de unga får vara med och sätta den politiska dagordningen. Den processen startar idag med kampanjen #GenerationEqualityNordic.

− När jag är ute i gymnasieskolor och pratar jämställdhet, hör jag att många är upptagna av en sak: Rätten till den egna kroppen, i vid bemärkelse, säger Emma Holten, en av Danmarks mest inflytelserika unga feminister.

Rätten att slippa sexistisk mobbing på nätet, rätten till könsbekräftande behandling, rätten till abort, till preventivmedel, rätten att gilla sin kropp hur den än ser ut – det engagerar.

Sju månaders samtal

Under sju månader framöver kommer unga människor i alla de nordiska länderna bjudas in till ett samtal om jämställdhet. Syftet är att ringa in vad som återstår att göra för att skapa rättvisa villkor för alla människor i Norden – oberoende av kön.

− Den mest akuta utmaningen när det gäller jämställdhet idag, är att nå alla. Vi måste stödja, stärka och utbilda både pojkar och flickor, unga män och kvinnor med olika bakgrund och erfarenhet. Mitt råd till jämställdhetsministern är att bekämpa växande klyftor och polarisering, säger Louise Burenby, en av Sveriges unga FN-delegater.

Samtalet startar i den digitala kampanjen #GenerationEqualityNordic och fortsätter på en rad nordiska och internationella mötesplatser. Kampanjen är ett initiativ av det danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2020. NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, har fått i uppdrag att genomföra kampanjen.​​​​​​

Världen tar sats igen

Bakgrunden till kampanjen är att det är 25 år sedan FN:s medlemsstater antog en handlingsplan för att nå jämställdhet i världen, Beijing Declaration and Platform for Action.

25-års jubileet handlar mycket om att utvärdera hur långt världen har kommit och hur långt vi har kvar för att uppnå jämställdhet i världen.

2020 pekas ut som ”superåret” för jämställdhet, när världen åter tar sats för att agera. Även på ett internationellt plan engageras unga för att peka ut de mest akuta utmaningarna.

Ungas delägarskap i politiken

För Norden handlar det också om hur den unga generationen kan få inflytande i det kommande decenniets jämställdhetspolitik.

Mitt mål i år är att engagera den unga generationen, så att den kan ta delägarskap i framtidens jämställdhetspolitik. Vi ska å ena sidan hålla fast vid det vi uppnått sedan Beijing, å andra sidan sätta fokus på nya jämställdhetsutmaningar, med hjälp av de unga. De ska vara med att bekämpa den press vi ser mot kvinnors och flickors rättigheter, säger Mogens Jensen som i år är ordförande i Nordiska ministerrådet för jämställdhet.

Ungas prioriteringar landar i FN

Kampanjen ska möjliggöra en nordisk diskussion mellan unga i alla de fem länderna om var orättvisor kvarstår. 

Diskussionen går vidare till nordiskt ungdomstoppmöte i Köpenhamn den 12 maj.

Budskapen därifrån förmedlas vidare via Generation Equality Forum i Paris i sommar till världens regeringar på FN:s generalförsamling i New York i höst.

  • Instagram är främsta plattformen för #GenerationEqualityNordic. Du deltar i kampanjen genom att använda hashtagen.  
  • Du deltar genom att svara på frågor som ”Vad är de viktigaste jämställdhetsutmaningarna idag?” Och: ”Hur ska vi möta dem?”
  • Använd det språk du är bekväm med, posta på ett nordiskt språk eller engelska.
  • Både privatpersoner och organisationer är välkomna att delta i kampanjen. Bidrag till kampanjen kan variera i form och innehåll – poster på Instagram kan göras som bilder, videos eller text.
  • Kampanjens målgrupp är 18-30 år.
  • Några av de personer/konton som varit särskilt betydelsefulla för kampanjen väljs ut för att närvara vid den nordiska ungdomskonferensen Nordic Youth Summit on Gender Equality i Köpenhamn den 12 maj.

Läs mer på kampanjens webbplats: http://generationequalitynordic.org/
Följ kampanjen på Instagram: https://www.instagram.com/generationequalitynordic/

Publicerat: 2020-03-05
Text: Susanna Young Håkansson

Nordisk jämställdhetsfond utlyser medel för långsiktigt jämställdhetsarbete


I början av nästa år går det åter att söka medel från Nordisk jämställdhetsfond. Verksamheter som vill arbeta med nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet kan söka pengar för sina samarbetsprojekt. Nytt är att utlysningen kompletteras med en programutlysning på det prioriterade temat könssegregerad arbetsmarknad. Totalt ska nära tre miljoner danska kronor fördelas från Nordiska ministerrådets jämställdhetsfond.

I mars 2020 öppnar NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, åter upp möjligheten att söka medel för nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet. Liksom tidigare år krävs det att aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Tack vare samarbetet växer kunskapen och sprids över gränserna. Vi hittar gemensamma lösningar och lär av varandra.

Aktiviteterna ska starta under 2020 och genomföras inom två år. Pengarna kan användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap, arrangera konferenser och nätverk med mera.

Under 2020 utgör ungas engagemang/aktörskap och ungdomsperspektiv i jämställdhetsfrågor ett särskilt prioriterat tema för den nordiska jämställdhetsfondens utlysning.

Hålltider för Nordisk jämställdhetsfond

Ansökan görs genom ett formulär som kommer finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden.

  • 1 mars – ansökan öppnar
  • 31 mars – sista dag för ansökan
  • maj – beslut meddelas sökande
  • juni – kontrakt skrivs

Fonden kompletteras med programutlysning
Nordiska ministerrådet har beslutat att avsätta en del av fondmedlen till en riktad programutlysning. De sökande som beviljats medel får arbeta under en längre tid, upp till fyra år, utifrån det prioriterade temat könsuppdelad arbetsmarknad. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden är en fortsatt stor utmaning i Norden. Att bryta den trenden är avgörande för att skapa ett hållbart arbetsliv, där alla människors potential tillvaratas.

Med programutlysningen avser Nordiska ministerrådet att komplettera de årliga, bredare utlysningarna och särskilt prioritera frågor där nordiskt samarbete är strategiskt viktigt. Jämfört med de årliga utlysningarna har programutlysningen också något utförligare riktlinjer kring genomförande, vad gäller såväl former för samarbete som krav på dokumentation.

Susanna Young Håkansson


2019 beviljades dessa nordiska jämställdhetsprojekt medel från Nordisk jämställdhetsfond:

Ny publikation från NIKK belyser likalön i Norden

I Norden är alla överens – kön ska inte avgöra lön. Enligt lag ska lika lön för lika eller likvärdigt arbete gälla. Ändå ser det inte ut så. Löneskillnaderna mellan könen är ett av de stora hindren för att uppnå jämställdhet i Norden. NIKK:s färska sammanställning ”Likalön i Norden – lagar och politiska strategier” visar att det, trots ländernas politiska mål, finns stor förbättringspotential på likalönsområdet.


Alla de nordiska länderna har politiska mål och breda strategier för att uppnå en jämställd arbetsmarknad utan könsdiskriminering. Trots det kvarstår löneskillnader mellan kvinnor och män som har lika eller likvärdiga arbeten. I de nordiska länderna ligger den könsbaserade löneskillnaden i genomsnitt på 14,3 procent, enligt Eurostats statistik från 2017. En stor del av lönegapet beror på den könssegregerade arbetsmarknaden, där kvinnor och män finns i skilda sektorer, yrken och på olika positioner. Men även i den så kallade standardvägda lönestatistiken, där korrigeringar gjorts för lönepåverkande faktorer som exempelvis yrke, sektor, utbildning och ålder, finns könsbaserade löneskillnader kvar.

NIKK:s nya sammanställning Likalön i Norden – lagar och politiska strategier visar att alla de nordiska länderna arbetar med problemet, samtidigt som utmaningar återstår. Sammanställningen belyser åtgärder, lagar och initiativ som tagits av regeringarna i Norden för att åtgärda löneskillnaderna. Den lyfter även utmaningar som NIKK identifierat utifrån nuvarande regelverk och praktik.

En central utmaning är det grundläggande fenomen som påverkar löneklyftan: den könshierarkiska strukturen på arbetsmarknaden där kvinnors arbete och kvinnodominerande yrken undervärderas. Mönstret ses tydligt på den könssegregerade arbetsmarknaden, där kvinnodominerade yrken generellt är lägre avlönade än mansdominerade yrken med motsvarande svårighetsgrad. I arbetsvärderingar, där olika arbeten klassificeras och bedöms, är det därför viktigt med en ökad förståelse för kön och genus. Det krävs mer kunskap och medvetenhet i förhållande till könsstereotyper och förväntningar kopplade till föreställningar om kvinnor och män. Annars finns risk för att kvinnodominerade yrken ändå undervärderas i arbetsvärderingssystemen.

Sammanställningen visar också att det finns förbättringsmöjligheter när det kommer till lagarnas utformning, tillsyn och sanktionsmöjligheter, eftersom en utmaning är lagarnas efterlevnad brister. Likalön i Norden – lagar och politiska strategier bygger på intervjuer med insatta forskare, experter och tjänstepersoner.

Läs publikationen Likalön i Norden – lagar och politiska strategier.
Läs en kortfattad sammanfattning av publikationen.

Latest updated 19 augusti 2020