Skip to main content sv

Webbinarium om att motverka könsuppdelning i nordisk yrkesutbildning

Den 13 september hålls webbinariet Combating gender segregation in education and labour markets. Webbinariet arrangeras av NIVA i samverkan med NIKK.


I Norden är både arbetsmarknaden och utbildningssystemen starkt könsuppdelade. Detta får konsekvenser för bland annat studie- och arbetsvillkor, löner och fördelning av makt och resurser. Könsuppdelningen är särskilt tydlig inom yrkesutbildning, vilket är fokus i rapporten Yrkesutbildning i Norden – Kunskap och insatser för att motverka könsuppdelning, som NIKK har tagit fram.

Rapportens författare Angelica Simonsson, fil. dr. i pedagogik, presenterar resultaten från rapporten. Hon berättar också om rapportens rekommendationer om vad som behöver beaktas i det framtida förändringsarbetet, för att insatser ska leda till att motverka sned könsfördelning i yrkesutbildning och på arbetsmarknaden. På webbinariet finns även möjlighet att ställa frågor. NIKK arrangerar webbinariet i samverkan med NIVA, Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health. Webbinariet är kostnadsfritt och öppet för alla.

Datum och tid: 13 september, 10.00-11.00 (CET).
Språk: Webbinariet hålls på engelska.
Anmäl dig här

Ny rapport ger genusperspektiv på framtidens hållbara arbetsliv

Foto: Johnér

Arbetsmarknaderna i Norden är i snabb och ständig förändring. Den gröna omställningen och den digitala utvecklingen ställer nya krav. Vad behöver göras för att möjliggöra en hållbar utveckling som utgår från mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen? NIKK:s nya publikation om framtidens arbetsliv i Norden belyser möjligheter och utmaningar för ett hållbart arbetsliv utifrån genusperspektiv.


Arbetsmarknader och arbetsliv står inför en rad olika utmaningar, bland annat som en konsekvens av teknologisk förändring, demografisk utveckling och regionala skillnader. Samtidigt har synen på kunskap, lärande och utbildning förändrats, liksom olika logiker för styrning. NIKK:s nya publikation Framtidens hållbara arbetsliv i Norden – Genusperspektiv på möjligheter och utmaningar beskriver förändringarna och fokuserar på tre utmaningar:

  • Det livslånga lärandet: Att skolas in i förändringsbenägenhet
  • Platsens betydelse: Distansarbete respektive platsbundet arbete
  • Anställningsformer och arbetsvillkor: Gigarbete och entreprenörskap som exempel

Genom att beskriva utmaningarna ur genusper­spektiv problematiseras antaganden om teknikdri­ven samhällsutveckling, med bäring på arbetsliv och kompetensförsörjning. De sätts också i relation till politiska mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.  

– Genusanalyser pekar på hur rådande normer och samhällsstrukturer tilldelar kvinnor och män olika roller, möjligheter och ansvar – och att dessa begränsar möjligheterna att ställa om till ett hållbart samhälle, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, där NIKK är placerat.

Publikationen tar upp exempel på när de olika aspekterna av hållbarhet inte går ihop. Ofta prioriteras ekonomiska intressen, till nackdel för social och ekologisk hållbarhet. Exemplen visar också på hur sådana ojämna prioriteringar reproducerar ojämlikheter baserade på bland annat kön, klass, ålder och etnicitet. Intersektionella analyser, det vill säga av hur olika maktordningar samverkar, är viktiga för förståelsen av genus och hållbarhet.

– Det finns många möjligheter att skapa hållbarhet i framtidens arbetsliv, men för att det ska ske krävs att maktförhållanden beaktas. Maktförhål­landen förändras inte automatiskt genom tekniska eller ekonomiska förändringar. De hittar snarare nya, andra eller fler uttryck än tidigare, säger Fredrik Bondestam.

Fokus på förändringar i arbetsliv och utbildning

Varför skapar det ökade distansarbetet ökade klyftor? Kan det samtidigt få Nordens rurala områden att blomstra? Vilka jobbar i den växande gigekonomin, där korta gigjobb förmedlas via digitala plattformar, och hur ser villkoren ut? Vilken betydelse har kön och genus i utbildning, när utbildningens funktion är starkt kopplad till arbetsmarknadens behov av att skapa anställningsbar arbetskraft? De tre utmaningarna som är i fokus i denna publikation visar på olika sätt hur arbetslivet, och de därtill kopplade utbildningssystemen, har förändrats på en rad olika sätt. Förändringarna är bland annat konsekvenser av teknologisk utveckling, avregleringar och olika logiker för styrning.

– Nya sätt att organisera arbete och efterfrågan på en mer flexibel arbetskraft utmanar också tidigare normer om arbete som platsbundet och som något där det finns ett tydligt arbetsgivaransvar. Exemplen i publikationen illustrerar hur det kan ta sig uttryck. Att belysa dessa förändringar ur genusperspektiv är helt centralt för att kunna nå en hållbar utveckling, säger Fredrik Bondestam.

För var och en av de tre utmaningarna presenterar publikationen ett antal nyckelbudskap att ta med sig i diskussioner om möjliga vägar framåt. Diskussioner som behövs för att kunna uppnå målen i Agenda 2030 och skapa ett hållbart arbetsliv, där ingen lämnas utanför. 

NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, ska som Nordiska ministerrådets samarbetsorgan bidra till att förverkliga samarbetets Vision 2030. Gemensamt för NIKK:s verksamhetsområden är att de berör några av vår tids stora utmaningar och knyter an till de globala målen för hållbar utveckling. Genom att förmedla genusperspektiv på angelägna frågor strävar NIKK efter att bidra till hållbara lösningar för samhällsutvecklingen i Norden.

Könsuppdelning inom yrkesutbildning fokus i ny rapport

I Norden är både arbetsmarknaden och utbildningssystemen starkt könsuppdelade.  Inom yrkesutbildning är könsuppdelningen särskilt tydlig. Idag lanserar NIKK en ny rapport, som beskriver kunskapsläget, utbildningssystemen och ger exempel på insatser för att bryta könsuppdelningen på yrkesutbildningar runtom i Norden. 


Kvinnor och män befinner sig inom olika utbildningar och branscher på arbetsmarknaden, men också på olika positioner i utbildnings- och arbetslivets hierarkier. Könsuppdelningen får konsekvenser för bland annat studie- och arbetsvillkor, löner och fördelning av makt och resurser. Yrkesutbildning innefattar många praktiker där kön och genus får betydelse, och könsuppdelningen är särskilt tydlig. 

På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram rapporten Yrkesutbildning i Norden – Kunskap och insatser för att motverka könsuppdelning. Rapporten beskriver kunskapsläget och utbildningssystemen i de nordiska länderna. Den ger också exempel på insatser för att bryta könsuppdelningen på yrkesutbildningar runtom i Norden. I rapportens avslutande del analyseras de olika delarna och rekommendationer och sammanfattande reflektioner över vad som behöver beaktas i det framtida förändringsarbetet presenteras.  

Få insatser fokuserar på genuskodning 

Ansatser för att minska könsskillnader i arbetsliv och utbildning sker i hög grad som en del av övergripande politiska strategier i Norden. Det görs också insatser riktade mot särskilda branscher. Rapporten visar att många av de insatser som görs för att motverka könsuppdelning syftar till att få det underrepresenterade könet att välja annorlunda. Det är däremot få av dem som fokuserar på den genuskodning som finns och återskapas i yrkesutbildningarna och på arbetsplatserna kopplade till dem.  

– Genuskodningen är nära sammanlänkad med hur arbetet värderas. Traditioner, arbetsuppgifter och kulturer i yrkena och i yrkesutbildningen kopplas samman med maskulinitet eller femininitet. Det förändras inte automatiskt i och med att andelarna kvinnor eller män inom en viss bransch förändras, säger Angelica Simonsson, fil. dr. i pedagogik och senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, som har skrivit rapporten.  

Flera skillnader och likheter i de nordiska utbildningssystemen  

De nordiska ländernas utbildningssystem har många likheter i grunden, men också flera olikheter, inte minst när det kommer till hur yrkesutbildningen är organiserad. Alla utbildningssystemen har burit med sig idén om att utjämna sociala skillnader genom utbildning. Gemensamt är också att alla nordiska länder har en enhetsskola, där alla elever läser grundskolan tillsammans. När eleverna är ungefär 15-16 år sker en övergång till gymnasienivå. Då finns det möjlighet att antingen ta del av ett högskoleförberedande utbildningsspår eller ett yrkesutbildningsspår, alternativt en kombination. En av de stora skiljelinjerna mellan länderna är hur stark uppdelningen däremellan är och vilka möjligheter det finns att få högskolebehörighet för den som väljer en yrkesutbildning.  

– Det hänger samman med de delvis skilda sätten att hantera frågan om social inkludering och jämlikhet, fortsätter Angelica Simonsson.  

En av de mest slående likheterna mellan yrkesutbildning i de nordiska länderna är fördelningen mellan pojkar och flickor i olika yrkesutbildningsområden. I rapporten presenteras statistik som illustrerar stora likheter både gällande vilka områden pojkar och flickor dominerar, och att pojkar generellt har en starkare dominans. Samtidigt innebär inriktningarna olika saker i de olika länderna och är därför inte helt jämförbara. Övergripande kan dock sägas att en nästan total dominans av pojkar syns inom energi, industri, bygg och anläggning. Flickorna dominerar istället inom vård- och omsorgsområdet. Inom områden som service och administration är könsfördelningen llt jämnare. 

Mer omfattande fokus på normer behövs  

Det finns flera förklaringsmodeller till varför könsuppdelning inom yrkesutbildning sker. Vad som står klart är att kön, yrkesutbildning och arbete hör samman. Förklaringarna bildar en komplex väv där individnivå och samhällsnivå samverkar, där politik, styrning och arbetsmarknadskrafter samverkar, och där individens valmöjligheter styrs och kringskärs såväl direkt som indirekt. Att avgränsa strategier och insatser till ett ensidigt fokus på enskilda individer inom den underrepresenterade gruppen i en särskild bransch framstår som en bristfällig lösning. 

– Det krävs ett mer omfattande och distribuerat fokus på normer och attityder, riktat mot aktörer och praktiker på flera nivåer på arbetsmarknaden och inom utbildningssystemen, säger Angelica Simonsson.  

En tillgänglig version av rapporten (på svenska) hittar du här.

Ny rapport ger genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv

Hur ska jämställdhet och hållbarhet i framtidens högteknologiska arbetsliv uppnås? I en ny rapport undersöks hur de nordiska länderna arbetar för att bryta könssegregeringen inom naturvetenskapliga och tekniska områden. Rapporten visar att många initiativ bygger på antagandet om att lösningen är att kvinnor ska ”ändra på sig”. Det osynliggör ojämlikhet och strukturella hinder. 


På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram rapporten Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – En nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Rapporten ger en samlad bild av vad forskningen säger, samt inventerar och analyserar insatser som görs inom STEM-sektorn i Norden. I en internationell utblick ges exempel på hur länder utanför Norden hanterar snedrekrytering till STEM-området. 

Bilden är tydlig: Både globalt och i Norden syftar initiativ oftast till att på olika sätt förändra flickor och kvinnor, snarare än att utmana könade privilegier, organisationer eller könsnormer kring naturvetenskap, teknik, matematik eller andra naturvetenskapliga ämnen. Det osynliggör strukturella hinder, säger Ulrika Jansson, som skrivit rapporten tillsammans med Jimmy Sand. 

Fokus är dessutom ofta att det är andra kvinnor som ska hjälpa kvinnor, genom att vara förebilder eller mentorer.  

Sannolikt bidrar vissa av dessa insatser till att flickor och kvinnor passas in i utbildningar och yrken som präglas av mansdominans och maskulin ämnes- och yrkeskultur. Däremot är det inte troligt att insatserna utmanar vare sig etablerade privilegier, normer eller leder till genomgripande förändring av ordinarie verksamhet och arbetsorganisation, fortsätter Ulrika Jansson. 
 

Behov av en bredare ansats 

Rapporten visar att en betydligt bredare ansats behövs. Med ett organisationsteoretiskt genusperspektiv framträder tydliga mönster. Förklaringsmodeller om könsbundna studieval, könssegregerad arbetsmarknad och könsobalans på STEM-området visar med all tydlighet att föreställningar, antaganden och normer om kön, kvinnor och män, femininet och maskulinitet begränsar och villkorar människors handlingsutrymme. Heterosexualitet är norm och etnicitet och funktionsvariation syns inte alls. 

Kopplingar mellan män, maskuliniteter och teknisk kunskap skapas i vardagliga praktiker, de är varken naturliga eller universella. De kopplingarna görs på en rad olika sätt, av olika aktörer och i olika sammanhang, säger Jimmy Sand.  

Rapporten lyfter fram att det finns normer inom utbildningssystemet, med könade ideal om vetenskap, kunskap och naturvetenskapliga ämnen, som skapar gränser för inkluderande, hållbar utbildning och ett hållbart arbetsliv.  

Dessa normer skapar förutsättningar för både mäns och kvinnors studie- och yrkesval och arbetsmarknad, på såväl individuell som strukturell nivå. De förutsättningarna faller ut till kvinnors nackdel, och till mäns fördel, berättar Jimmy Sand. 

För ett hållbart och jämställt framtida arbetsliv är det viktigt att även ställa andra frågor om kompetenser och professioner, visar rapporten. Hur ska de nordiska ländernas kompetensförsörjning garanteras och hur kan den se ut för att öka jämställdheten? Vad är det för typ av kompetenser som de nordiska länderna behöver, förutom fler ingenjörer?  
 
Forskningsöversikten, som utgör rapportens centrala del, bygger på en systematisk genomgång av 199 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter under perioden 2000–2019. Läs rapporten här.

Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – en nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM

Här hittar du rapporten i PDF för utskrift

NIKK och NIVA bjuder in till webbinarium om sexuella trakasserier i vårdsektorn

Foto: Luke Jones

Yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdssektorn är helt centrala för att samhället ska fungera. De arbetar i frontlinjen och möter varje dag ett stort antal människor – kollegor, patienter och deras anhöriga. Forskning visar att sexuella trakasserier är ett stort problem i arbetslivet. Det gäller även vården. Den 2 mars lyfter vi dessa högaktuella frågor i webbinariet “Sexually harassed in health care – doubly vulnerable in a hard-hit sector”.


Många sjuksköterskor uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet. Den pågående pandemin har därtill blixtbelyst brister i arbetsvillkoren i vården, som redan är en utsatt sektor. De nordiska länderna har likheter och skillnader, såväl i hur sektorn är organiserad som i hur åtgärder och insatser tar sig uttryck. Nu bjuder NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, och NIVA, Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health, in till webbinariet Sexually harassed in health care – doubly vulnerable in a hard-hit sector om dessa högaktuella frågor.

Ta del av erfarenheter från den isländska hälsosektorn, det norska sjuksköterskeförbundet och den svenska, nytillträdde diskrimineringsombudsmannen, i samtal om såväl problemet som viktiga åtgärder och lösningar. Resultat från rapporten Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt presenteras och diskuteras utifrån paneldeltagarnas olika perspektiv.

Se inbjudan (PDF)

Nordiska samarbeten ska motverka könssegregering på arbetsmarknaden

Hur ska könssegregeringen på arbetsmarknaden i Norden brytas? Vilka problem och lösningar finns i hälso- och vårdsektorn respektive mediebranschen? Det ska de två projekt som har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfonds programutlysning undersöka.


Under hösten 2020 genomförde NIKK en strategisk programutlysning som syftar till att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Utlysningen var riktad till samarbeten som ska utveckla och implementera relevanta lösningar på problem i relation till den könssegregerade arbetsmarknaden. Två projekt beviljades medel och ska arbeta för förändring i upp till fyra år:

Share the Care – Attracting men to nursing education to counteract a gender-segregated labour market

Projektet ska ta fram ny kunskap för att minska könssegregeringen inom den kvinnodominerade hälso- och vårdsektorn. Under den fyraåriga projektperioden kommer projektet att följa årsgrupper inom sjuksköterskeutbildningen och dokumentera anledningar till avhopp och förseningar under utbildningen och samla in viktig kunskap om hur problemen kan motverkas.

Insatserna innefattar utbildningsmaterial och kommunikation, samt särskilda plattformar för manliga studerande för att minimera riskerna för utanförskap. Studie- och karriärvägledargrupper kommer att bildas för kunskapsinsamling och främjande av män i vårdsektorn. Aktiviteterna kommer ge utbildningsinstitutioner värdefulla insikter hur de kan rekrytera och behålla män inom sjuksköterskeutbildningen. Läs mer om projektet.

Ny Nordisk Model for større ligeværd i den nordiske mediebranche

Projektet ska samla in kunskap och belysa vad som hindrar och främjar jämställdhet i mediebranschen. Detta görs i syfte att utveckla lösningar som kan leda till större jämställdhet i branschen.

Projektet löper över tre år och ska att säkerställa att kunskap om formell och informell jämställdhet i den nordiska mediebranschen delas mellan de nordiska länderna. De bästa erfarenheterna och lösningsförslagen ska identifieras, så att de kan användas i praktiken i de olika nordiska medieföretagen. Målet är en verklig förändring av normer. Erfarenheter från projektet kommer också att ligga till grund för undervisning och fortbildningskurser. Läs mer om projektet.

Forskningssatsning om sexuella trakasserier i arbetslivet

Nu görs en tvärsektoriell satsning på ett stort nordiskt forskningsbaserat kunskapslyft om sexuella trakasserier i arbetslivet. Sammanlagt satsas 4,8 miljoner danska kronor. De nordiska jämställdhetsministrarna beslöt på sitt möte den 5 november 2020 hur den treåriga forskningssatsningen ska genomföras. Satsningen finansieras av jämställdhetssektorn, men även av arbetslivssektorn, kultursektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén.


Satsningen ska bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser. Genom den här treåriga satsningen vill man stärka det nordiska genomslaget i pågående forskning, och stimulera samt skapa utrymme för innovation och samverkan med parter på arbetsmarknaden. Bland annat kommer totalt 3,6 miljoner DKK att utlysas genom två olika open calls under 2021, för att finansiera tvärnordiska forskningssamarbeten.

– Det här är en välkommen satsning på ett kunskapslyft i Norden med tydligt fokus på samverkan mellan forskning och arbetslivsaktörer. Nu börjar vi på NIKK arbetet med att förbereda utlysningarna och kommunikation om satsningen.  Den första utlysningen kommer att komma under våren 2021 och aviseras i NIKKs kanaler, säger Maria Grönroos, projektansvarig för forskningssatsningen.

Beslutet bygger bland annat på en forskningsöversikt som NIKK nyligen tagit fram. Rapporten ”Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt” publicerades i maj 2020. Den sammanställer för första gången aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och pekar ut vilka kunskapsluckor som finns.  

Läs rapporten Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt här. NIKK har även tagit fram en kortversion av forskningsöversikten, som snabbt ger en översikt över forskningsläget kring denna brännande fråga.

Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet presenteras i ny publikation

Varför är det så få män på nordiska sjuksköterskeutbildningar? Vad har kvinnor med migrantbakgrund för erfarenheter från arbetsmarknaden i arktiska städer? I vår nya publikation “Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet” presenteras resultat från projekt finansierade av Nordisk jämställdhetsfond.


Den nya publikationen Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet syftar till att sprida kunskap och erfarenheter från projekten, för att de ska få en ökad hållbarhet, komma fler till nytta och inspirera fler till nordiskt samarbete.

I sammanställningen presenteras resultat från fem projekt som arbetat med frågor om bland annat könssegregering i vården, sexuella trakasserier i hälsosektorn respektive hotell- och restaurangsektorn, migrantkvinnors erfarenheter av den nordiska arbetsmarknaden och de nordiska systemen för föräldraförsäkring.

I det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet är arbetslivet ett strategiskt
insatsområde. Könssegregering, arbetsmarknadsdeltagande och löneskillnader
är några av de angelägna frågor som nämns. För att tillsammans möta de utmaningar som identifieras i programmet har de nordiska jämställdhetsministrarna inrättat Nordisk jämställdhetsfond.

Genom fonden utlyser Nordiska ministerrådet årligen medel till projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder samarbetar. NIKK fonden administrerar på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om nästa års utlysning kommer senare under hösten 2020.

Läs Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet – Resultat från fem projekt finansierade av Nordisk jämställdhetsfond.


""
Den nya publikationen Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet

Vad vet vi om sexuella trakasserier? Ny kortversion ger översikt

Idag är det tre år sedan metoo startade och blixtsnabbt spreds över världen. Vi uppmärksammar dagen med att publicera “Sexuellt trakasserad på jobbet: En nordisk forskningsöversikt i korthet”. Publikationen presenterar översiktligt aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och visar på kunskapsluckor.


Metoo-dagen, den 15:e oktober, är ett sätt att varje år se till hur kraften i den revolution som metoo växte till förvaltas. I Norden är metoo-rörelsen högst levande, det märks inte minst i Danmark där tusentals personer har skrivit under olika upprop, där man uppmärksammar sexism inom flera branscher i landet.

Vi uppmärksammar dagen med att publicera Sexuellt trakasserad på jobbet: En nordisk forskningsöversikt i korthet. Publikationen presenterar översiktligt aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och visar på kunskapsluckor. Vad vet vi idag? Hur skiljer sig utsattheten mellan olika branscher? Publikationen är ett utmärkt sätt att snabbt få koll på forskningsläget kring en brännande aktuell fråga.

Ny nordisk programutlysning ska motverka den könssegregerade arbetsmarknaden

I år utlyser Nordiska ministerrådet medel till aktörer i Norden som samarbetar för att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Totalt ska fyra miljoner danska kronor fördelas till nordiska samarbetsprojekt som ska arbeta för långsiktig förändring i upp till fyra år.


I mitten av augusti 2020 öppnar utlysningen där Nordiska ministerrådet välkomnar ansökningar som syftar till att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Genom utlysningen vill ministerrådet bidra till att skapa ett hållbart arbetsliv där alla människors potential tillvaratas.

Mogens Jensen, Danmarks minister för jämställdhet och nordiskt samarbete, lyfter att frågan är av stor vikt för alla de nordiska länderna.

– ­Norden har kommit långt när det gäller jämställdhet och deltagandet på arbetsmarknaden är högt bland både kvinnor och män. Däremot är arbetsmarknaden i hög utsträckning könssegregerad, vilket får konsekvenser för alla, oavsett kön, på en rad olika områden, som ekonomi, makt och inflytande, hälsa och livskvalitet. Därför fördelas nu medel från Nordisk jämställdhetsfond till projekt som syftar till att möta problemet.

Satsningen är särskilt angelägen på grund av den rådande Coronapandemin, då pandemins konsekvenser påverkas av att arbetsmarknaden är könssegregerad. Flera hårt drabbade branscher, inom exempelvis vård, skola och transport är starkt könsuppdelade. Det medför att kvinnor och män drabbas olika av inkomstbortfall samt förändrade arbetskraftsbehov och arbetsvillkor.

Prioriterad fråga i det nordiska samarbetet

Att motverka  könssegregeringen på arbetsmarknaden är ett strategiskt insatsområde i det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2019-2022.  Frågan rymmer en rad angelägna aspekter, bland annat studieval, arbetsvillkor och frihet från sexuella trakasserier. Programutlysningen utgör en unik möjlighet att genom nordiskt samarbete möta utmaningar och arbeta för jämställdhet och ett hållbart arbetsliv för alla.

– Det är en unik satsning och ett område där nordiskt samarbete är högst relevant, eftersom arbetsmarknadernas struktur har många likheter i de nordiska länderna. Vi vet att det finns mycket kompetens och vilja att driva utvecklingen framåt. Det hoppas vi avspeglas i ansökningarna, säger Mogens Jensen.

Susanna Young Håkansson

Updated 17 augusti 2020