Skip to main content sv

Normer kring kön en utmaning för grön omställning

Hur människor äter, konsumerar, reser och förbrukar olika varor och tjänster är en betydande källa till klimatpåverkan i Norden. Nu publicerar NIKK en ny forskningsöversikt med syfte att synliggöra, utmana och bidra till insikter om könsstereotyper i relation till konsumtion och livsstil. Rapporten visar bland annat att omsorgsideal kan vara en viktig nyckel till grön omställning. 


Hur kan vi göra det möjligt att leva hållbart i Norden? Hur kan vi bättre förstå hur skillnader i livsstil uppstår? Hållbar produktion och konsumtion, mål 12 i Agenda 2030, har identifierats som ett av de områden där de nordiska länderna har störst utmaningar i arbetet för hållbar utveckling. Området är också fokus för projektet Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv, som drivs av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön och är en del av Nordiska ministerrådets program Hållbara livsstilar i Norden

Den nya forskningsöversikten Klimat, kön och konsumtion – en forskningsöversikt med genusperspektiv på hållbara livsstilar sammanfattar det aktuella forskningsläget inom sju olika områden: livsmedel, bostad och energi, kläder och konsumtionsvaror, transporter, arbete och tidsanvändning, kultur och turism, samt aktivism och påverkan. Rapportens syfte är att synliggöra och utmana könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil, och bidra till bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras. 

Ideal och normer leder till klimatpåverkan

– På gruppnivå syns tydliga och inte så överraskande skillnader mellan kvinnor och män. Exempelvis äter män mer kött än vad kvinnor gör, och köttkonsumtion påverkar klimatet mer än vegetarisk kost. Men närmare analys visar att den bakomliggande faktorn är normer och ideal, snarare än kön. Till exempel är det män som vill uppfattas som ”riktiga män” som också äter mer kött. Omvänt leder traditionella feminina kroppsideal till en mer vegetarisk kost, men det handlar då inte i första hand om klimathänsyn, säger Jimmy Sand, rapportförfattare och utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. 

Jimmy Sand, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning

Attityder och beteenden påverkas av normer och ideal kring omsorg och teknik, som ofta är förknippade med femininitet respektive maskulinitet. Sammantaget resulterar det i större eller mindre klimatpåverkan. 

– Generellt är kvinnor mer benägna till beteendeförändringar, medan män intresserar sig för tekniska lösningar såsom solpaneler. Fördomar om teknisk expertis som ett manligt område kan avskräcka kvinnor från att engagera sig i teknikfrågor, säger Jimmy Sand.

Omsorgsideal främjar hållbar livsstil – bland både kvinnor och män

Organiseringen av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet påverkar till exempel transportmönster. Den som arbetar deltid och ansvarar för att lämna och hämta barn, samt göra dagliga inköp till hushållet, färdas på andra sätt än den som arbetar heltid och tar sig mer direkt mellan hem och arbetsplats. 

Kvinnor som grupp är i högre grad engagerade i hållbarhetsfrågor och även mer orienterade mot omsorgsvärderingar än män som grupp, visar forskningsöversikten. Hållbarhet och klimathänsyn verkar, utifrån den forskning som gjorts på området, vara viktigare för individer, oavsett kön, som engagerar sig i och ser omsorg och omsorgsarbete som viktigt. 

 – I studier där det förekommer att män är pådrivande för hållbarhet, så rör det sig om män som tar det huvudsakliga omsorgsansvaret i sitt hushåll, säger Jimmy Sand.

Nyckelbudskap från rapporten

  • Genus, förstått som sociala normer kring kön, har ofta större betydelse än kön som statistisk variabel. Individer orienterade mot omsorg, ett ideal ofta förknippat med femininitet, är oavsett kön mer engagerade för hållbarhet och uppvisar mer hållbara beteendemönster. 
  • Den ojämna fördelningen av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet, där kvinnor som grupp tar ett större ansvar än män som grupp, samt det normativa kodandet av teknik som manlig domän, får konsekvenser för individers olika påverkan på klimatet, liksom även för vilka insatser som bör göras för att minska denna påverkan. 
  • Kvinnor som grupp tillskrivs ett större ansvar som konsumenter än män som grupp, på grund av sociala normer om mode, men också för att gruppen kvinnor i högre utsträckning än gruppen män ansvarar för matlagning, tvätt och inköp av kläder åt familjen. 
  • Beslutsfattare inom trafikplanering, fordonstillverkare, livsmedelsproducenter, energibolag, företag inom modeindustrin, etcetera, har stor makt att påverka och bär därmed ett stort ansvar för klimatomställning. När ansvaret istället läggs på konsumenter riskerar det att individualiseras. På grund av normer om femininitet och maskulinitet, ojämn fördelning av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet samt feminisering av konsumtion, där mäns beteendemönster osynliggörs, kan detta innebära en ansvarsbörda på i synnerhet kvinnor som grupp.
  • Om arbetstidsförkortning, med tillhörande förändringar i konsumtion, ska användas som strategi för mer hållbara livsstilar bör den bygga på insatser för att påverka preferenserna hos män som grupp, samt främja omsorgsideal hos män.

(PDF)

Här hittar du en tillgänglig onlineversion av rapporten

Genusperspektiv på hållbarhet fokus i nytt projekt


Hur kan vi göra det möjligt att leva hållbart i Norden? Hur kan vi bättre förstå varför skillnader i livsstil uppstår? Det är fokus för projektet ”Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv”, som är en del av en tvärsektoriell satsning på hållbara livsstilar i Norden. Projektet drivs av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet och startar under hösten 2021. 


I en kartläggning ska skillnader i kvinnor och mäns livsstil och konsumtion i Norden undersökas. Utifrån aktuell kunskap ska könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil synliggöras och utmanas, för att bidra till en bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras.

– Projektet syftar till att synliggöra könsskillnader i livsstil och konsumtion och behovet av att integrera genusaspekter i policy och praktik som rör hållbar konsumtion. Jämställdhet är en förutsättning för att uppnå ett hållbart Norden, och projektet är ett viktigt bidrag för att uppfylla Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030, säger Kristin Mattsson, styrgruppsmedlem i det tvärsektoriella programmet.

Begrepp som rör hållbarhet och livsstil ska analyseras utifrån ett brett, intersektionellt genusperspektiv i relation till de teman som lyfts inom det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden. Det kan till exempel handla om hur hållbarhet kommuniceras, utbildning för hållbarhet och hållbara kultur- och matupplevelser.

Kritiska och intersektionella perspektiv ska inkluderas genomgående för att analysera hur olika maktordningar samspelar, till exempel hur klass och ålder påverkar såväl konsumtionsvanor som normer. Genom att undersöka hållbarhet och livsstil utifrån ett genusperspektiv bidrar projektet till att förbättra förståelsen och möjligheterna till hållbar konsumtion. Kunskapsöversikten lanseras under hösten 2022.


Om programmet Hållbara livsstilar i Norden

Det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden är ett samarbete mellan det nordiska samarbetet för hållbar utveckling, miljö och klimat, livsmedel, kultur, utbildning och forskning, jämställdhet samt Nordiska barn- och ungdomskommittén. Programmet pågår 2021-2024 och syftar till att göra det enklare och mer attraktivt för nordiska konsumenter att prioritera hälsosamma och miljö- och klimatvänliga val.​ Det ska genom ett flertal tvärgående initiativ bidra till att underlätta och snabba på normaliseringen av hållbara livsstilar i Norden. 

Programmet, liksom delprojektet som fokuserar på genusperspektiv, bidrar till att uppfylla den nordiska visionen, särskilt den del som handlar om ett grönt Norden, och flera av målen i Agenda 2030.



Updated 12 november 2021