Skip to main content sv

”Ingen är fri förrän alla är fria” – summering av Norges ordförandeskap 2022

Under Norges ordförandeskap 2022 riktades bland annat fokus på ett grönt
och jämställt Norden, arbetslivet och motståndet mot jämställdhet och
LGBTI-rättigheter. ”Tillsammans kan de nordiska länderna tala med en mycket starkare röst än vad länderna och regionerna kan ensamma. Ingen är fri förrän alla är fria”, säger Norges kultur- och jämställdhetsminister Anette Trettebergstuen.


Norge tog över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2022. Kultur- och jämställdhetsminister Anette Trettebergstuen summerar året där bland annat FN:s kvinnotoppmöte i New York ägde rum: CSW-möte Commission on the Status of Women, med målet att stärka klimatpolitiken. I rapporten How climate policies impact gender and vice versa in the Nordic countries konstaterades att genusperspektivet i den nationella klimatpolitiken i Norden i stort sett saknats.

Öka kvinnors inflytande i den gröna omställningen

De nordiska jämställdhetsministrarna vill nu öka kunskapen och höja medvetenheten för att kunna agera med en mer träffsäker klimatpolitik, och undvika att den gröna omställningen fördjupar könsklyftor i Norden. Mötet riktade särskilt fokus på arbetet för att minska kvinnor och flickors utsatthet i klimatförändringarna, och öka deras inflytande på klimatpolitiken.
– Kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och har olika köpkraft, levnadsmönster, attityder och prioriteringar. Det innebär att kvinnor och män som grupper kommer att påverkas olika av klimatförändringar och klimatpolitik, om vi inte är medvetna om genusdimensionen. Kvinnor måste vara med och forma de stora beslut vi står inför i den gröna omställningen och vi måste se till att vi utnyttjar omställningen för att skapa en positiv utveckling inom jämställdhetsområdet, snarare än motgångar. Detta bör också vara ett fokus globalt, säger Trettebergstuen.

Ett grönt och jämställt Norden

Årets huvudsatsning för ett grönt och jämställt Norden har varit att skapa ökad uppmärksamhet och förståelse för kopplingen mellan jämställdhetspolitik och klimatpolitik. Under FN:s klimattoppmöte 2022 (COP27) anordnades bland annat ett officiellt sidoevenemang tillsammans med klimat- och miljösektorn i Nordiska ministerrådet, Afrikanska unionen och UN Women.
– Det är nyttigt att utbyta erfarenheter om hur vi påverkas av klimatförändringarna inom olika regioner. Parallellt med detta diskuterades åtgärder och lösningar för framtidens utbildning och arbetsmarknad på en nordisk konferens i Oslo, i samarbete med kunskaps- och sysselsättningssektorn, berättar Trettebergstuen. Vi genomför även ett kunskapsprojekt för att kartlägga könsuppdelningen i delar av den blå näringen, det vill säga inom fiskeri- och vattenbruksnäringen i Norden. Detta kommer att ge oss en ännu bättre kunskapsbas för framtiden.

”Oslo drabbades hårt”

Under året samlades de nordiska jämställdhetsministrarna i Oslo, där två personer sköts till döds och 26 personer skadades under Pride. För att bemöta ett växande motstånd mot jämställdhet och hbtqi -personers rättigheter i synnerhet, beslutade de nordiska jämställdhetsministrarna på mötet den två-åriga planen: Pushing back the push-back, a Nordic Roadmap. Färdplanen visar riktningen för en mer samordnad och kraftfull insats och bidrar till en offensiv nordisk jämställdhetspolitik i framtiden.
– Vi lever i en tid där dessa rättigheter aktivt motarbetas i olika delar av världen. Många människor drabbades hårt efter dödsskjutningen under årets Pridefestival i Oslo. Vi i Norden går i täten för jämlikhet och människors frihet och måste tala med en tydlig röst när de grundläggande rättigheterna motarbetas. Tillsammans kan de nordiska länderna tala med en mycket starkare röst än vad länderna och regionerna kan ensamma. Ingen är fri förrän alla är fria, säger Trettebergstuen

Åtgärder för ett jämställt arbetsliv

Ingen individs möjligheter inom utbildning och arbetsliv ska begränsas på grund av snäva könsnormer och fördomar. Arbetslivskonferensen Ett jämlikt Norden – åtgärder och lösningar för framtidens utbildning och arbetsliv fokuserade på hur Norden säkerställer att utbildning och arbetsmarknad främjar jämställdhet och motverkar diskriminering. ”Jämställdhet är ett mål i sig och ett centralt medel för att uppnå en hållbar och konkurrenskraftig arbetsmarknad”, betonar Trettebergstuen.
– Jämställdhet handlar om rättvisa och att kvinnor ska vara representerade i samhällets maktstrukturer. Vi vet att jämställdhet lönar sig och att arbetsplatser vinner på mångfald. I Norden finns bra åtgärder på statlig och lokal nivå, som kan bidra till att motverka könsuppdelade utbildningsval och könsfördelningen på arbetsmarknaden. Vi måste underlätta ömsesidigt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte. Vi behöver fler män inom vård- och omsorgssektorn, och kvinnor inom industri-, teknik- och energisektorn. Detta är viktigt för att det gröna skiftet ska lyckas.


Lämnar med stolthet över till Island

Trettebergstuen är stolt över att det tvärvetenskapliga samarbetet har stärkts under ordförandeskapet 2022. Hon betonar att det är avgörande att jämställdhetsarbetet är förankrat inom andra sektorer och ämnesområden för att nå goda och långvariga resultat.
– Vi har haft ett gott samarbete med flera ministerråd, bland annat ansvariga för utbildning, hälsa, arbete, kultur, hav och fiske samt klimat och miljö. Flera av de projekt vi initierat pågår under flera år. Det gäller bland annat insatser för att öka kunskapen om LGBTI-personers livskvalitet och levnadsvillkor. I år har vi fokuserat på äldre LGBTI-personer som kompletterar tidigare insatser och bidrar till en holistisk kunskapsbas om LGBTI-personer under hela livsloppet. Vi är tacksamma för vår goda dialog med Island som nu tar över ledarskapet för det nordiska jämställdhetssamarbetet.

Sök medel för nordiskt samarbete på jämställdhets- och LGBTI-området

Foto: Karen Beate Nøsterud - norden.org

Under nästa år öppnar NIKK åter upp möjligheten att söka medel för nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet respektive LGBTI-området. Likt tidigare år krävs att aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Totalt ska ca 4 miljoner danska kronor fördelas.


För att kunna beviljas medel från Nordisk jämställdhetsfond eller LGBTI-fond behöver den planerade aktiviteten starta under 2023 och genomföras inom två år. Pengarna kan till exempel användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap eller arrangera konferenser och nätverk. Ansökan görs genom ett formulär som finns tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden.

Hålltider för Nordisk jämställdhetsfond

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk LGBTI-fond ger möjlighet till just detta. Fonden finansierar projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordis

Först att öppna under 2023 är Nordisk jämställdhetsfond, som finansierar samarbeten som främjar jämställdhet. Totalt förväntas ca tre miljoner danska kronor fördelas från fonden.

· 1 mars – Ansökan öppnar

· 3 april– Sista dag för ansökan

· Maj -juni– Beslut meddelas sökande

· Juni – Kontrakt skrivs

Hålltider för Nordisk LGBTI-fond

Till hösten 2023 öppnar möjligheten att söka medel från Nordisk LGBTI-fond, som syftar till att främja nordiskt samarbete inom LGBTI-området. Projekt som bidrar till arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt förväntas ca 1 miljon danska kronor fördelas.

· 1 september – Ansökan öppnar

· 2 oktober – Sista dag för ansökan

· November/december – Beslut meddelas sökande

· November/december – Kontrakt skrivs.

Tre nya samarbetsprojekt stärker LGBTI-området i norden

Foto: Martin Zachrisson/norden.org

Queera arkiv, romska LGBTI-rättigheter och lärande utifrån QTIBIPoC-rörelsen


Årets utlysning av Nordisk LGBTI-fond har resulterat i tre nordiska samarbetsprojekt på
LGBTI-området. Det är andra gången i ordningen fonden delas ut, och vi hoppas att de tre projekt som beviljats medel kan bidra till att stärka det nordiska LGBTI-samarbetet.

Projekt som beviljats medel från Nordisk LGBTI-fond 2022

Läs mer om de tre projekten på respektive fondsida.

Nordisk LGBTI-fond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Normer kring kön en utmaning för grön omställning

Hur människor äter, konsumerar, reser och förbrukar olika varor och tjänster är en betydande källa till klimatpåverkan i Norden. Nu publicerar NIKK en ny forskningsöversikt med syfte att synliggöra, utmana och bidra till insikter om könsstereotyper i relation till konsumtion och livsstil. Rapporten visar bland annat att omsorgsideal kan vara en viktig nyckel till grön omställning. 


Hur kan vi göra det möjligt att leva hållbart i Norden? Hur kan vi bättre förstå hur skillnader i livsstil uppstår? Hållbar produktion och konsumtion, mål 12 i Agenda 2030, har identifierats som ett av de områden där de nordiska länderna har störst utmaningar i arbetet för hållbar utveckling. Området är också fokus för projektet Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv, som drivs av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön och är en del av Nordiska ministerrådets program Hållbara livsstilar i Norden

Den nya forskningsöversikten Klimat, kön och konsumtion – en forskningsöversikt med genusperspektiv på hållbara livsstilar sammanfattar det aktuella forskningsläget inom sju olika områden: livsmedel, bostad och energi, kläder och konsumtionsvaror, transporter, arbete och tidsanvändning, kultur och turism, samt aktivism och påverkan. Rapportens syfte är att synliggöra och utmana könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil, och bidra till bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras. 

Ideal och normer leder till klimatpåverkan

– På gruppnivå syns tydliga och inte så överraskande skillnader mellan kvinnor och män. Exempelvis äter män mer kött än vad kvinnor gör, och köttkonsumtion påverkar klimatet mer än vegetarisk kost. Men närmare analys visar att den bakomliggande faktorn är normer och ideal, snarare än kön. Till exempel är det män som vill uppfattas som ”riktiga män” som också äter mer kött. Omvänt leder traditionella feminina kroppsideal till en mer vegetarisk kost, men det handlar då inte i första hand om klimathänsyn, säger Jimmy Sand, rapportförfattare och utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. 

Jimmy Sand, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning

Attityder och beteenden påverkas av normer och ideal kring omsorg och teknik, som ofta är förknippade med femininitet respektive maskulinitet. Sammantaget resulterar det i större eller mindre klimatpåverkan. 

– Generellt är kvinnor mer benägna till beteendeförändringar, medan män intresserar sig för tekniska lösningar såsom solpaneler. Fördomar om teknisk expertis som ett manligt område kan avskräcka kvinnor från att engagera sig i teknikfrågor, säger Jimmy Sand.

Omsorgsideal främjar hållbar livsstil – bland både kvinnor och män

Organiseringen av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet påverkar till exempel transportmönster. Den som arbetar deltid och ansvarar för att lämna och hämta barn, samt göra dagliga inköp till hushållet, färdas på andra sätt än den som arbetar heltid och tar sig mer direkt mellan hem och arbetsplats. 

Kvinnor som grupp är i högre grad engagerade i hållbarhetsfrågor och även mer orienterade mot omsorgsvärderingar än män som grupp, visar forskningsöversikten. Hållbarhet och klimathänsyn verkar, utifrån den forskning som gjorts på området, vara viktigare för individer, oavsett kön, som engagerar sig i och ser omsorg och omsorgsarbete som viktigt. 

 – I studier där det förekommer att män är pådrivande för hållbarhet, så rör det sig om män som tar det huvudsakliga omsorgsansvaret i sitt hushåll, säger Jimmy Sand.

Nyckelbudskap från rapporten

  • Genus, förstått som sociala normer kring kön, har ofta större betydelse än kön som statistisk variabel. Individer orienterade mot omsorg, ett ideal ofta förknippat med femininitet, är oavsett kön mer engagerade för hållbarhet och uppvisar mer hållbara beteendemönster. 
  • Den ojämna fördelningen av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet, där kvinnor som grupp tar ett större ansvar än män som grupp, samt det normativa kodandet av teknik som manlig domän, får konsekvenser för individers olika påverkan på klimatet, liksom även för vilka insatser som bör göras för att minska denna påverkan. 
  • Kvinnor som grupp tillskrivs ett större ansvar som konsumenter än män som grupp, på grund av sociala normer om mode, men också för att gruppen kvinnor i högre utsträckning än gruppen män ansvarar för matlagning, tvätt och inköp av kläder åt familjen. 
  • Beslutsfattare inom trafikplanering, fordonstillverkare, livsmedelsproducenter, energibolag, företag inom modeindustrin, etcetera, har stor makt att påverka och bär därmed ett stort ansvar för klimatomställning. När ansvaret istället läggs på konsumenter riskerar det att individualiseras. På grund av normer om femininitet och maskulinitet, ojämn fördelning av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet samt feminisering av konsumtion, där mäns beteendemönster osynliggörs, kan detta innebära en ansvarsbörda på i synnerhet kvinnor som grupp.
  • Om arbetstidsförkortning, med tillhörande förändringar i konsumtion, ska användas som strategi för mer hållbara livsstilar bör den bygga på insatser för att påverka preferenserna hos män som grupp, samt främja omsorgsideal hos män.

(PDF)

Här hittar du en tillgänglig onlineversion av rapporten

Nya nordiska samarbetsprojekt stärker jämställdheten

Foto: Norden.org

Nu har sex projekt beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfond 2022. Projekten bygger på samarbeten som ökar kunskap och skapar plattformar utifrån frågor om hur omsorgsansvar och akademisk karriär kan kombineras, hälsokonsekvenser av Covid19 för migrantkvinnor och feministiskt engagemang i Västnorden.


Ny rapport ger genusperspektiv på framtidens hållbara arbetsliv

Foto: Johnér

Arbetsmarknaderna i Norden är i snabb och ständig förändring. Den gröna omställningen och den digitala utvecklingen ställer nya krav. Vad behöver göras för att möjliggöra en hållbar utveckling som utgår från mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen? NIKK:s nya publikation om framtidens arbetsliv i Norden belyser möjligheter och utmaningar för ett hållbart arbetsliv utifrån genusperspektiv.


Arbetsmarknader och arbetsliv står inför en rad olika utmaningar, bland annat som en konsekvens av teknologisk förändring, demografisk utveckling och regionala skillnader. Samtidigt har synen på kunskap, lärande och utbildning förändrats, liksom olika logiker för styrning. NIKK:s nya publikation Framtidens hållbara arbetsliv i Norden – Genusperspektiv på möjligheter och utmaningar beskriver förändringarna och fokuserar på tre utmaningar:

  • Det livslånga lärandet: Att skolas in i förändringsbenägenhet
  • Platsens betydelse: Distansarbete respektive platsbundet arbete
  • Anställningsformer och arbetsvillkor: Gigarbete och entreprenörskap som exempel

Genom att beskriva utmaningarna ur genusper­spektiv problematiseras antaganden om teknikdri­ven samhällsutveckling, med bäring på arbetsliv och kompetensförsörjning. De sätts också i relation till politiska mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.  

– Genusanalyser pekar på hur rådande normer och samhällsstrukturer tilldelar kvinnor och män olika roller, möjligheter och ansvar – och att dessa begränsar möjligheterna att ställa om till ett hållbart samhälle, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, där NIKK är placerat.

Publikationen tar upp exempel på när de olika aspekterna av hållbarhet inte går ihop. Ofta prioriteras ekonomiska intressen, till nackdel för social och ekologisk hållbarhet. Exemplen visar också på hur sådana ojämna prioriteringar reproducerar ojämlikheter baserade på bland annat kön, klass, ålder och etnicitet. Intersektionella analyser, det vill säga av hur olika maktordningar samverkar, är viktiga för förståelsen av genus och hållbarhet.

– Det finns många möjligheter att skapa hållbarhet i framtidens arbetsliv, men för att det ska ske krävs att maktförhållanden beaktas. Maktförhål­landen förändras inte automatiskt genom tekniska eller ekonomiska förändringar. De hittar snarare nya, andra eller fler uttryck än tidigare, säger Fredrik Bondestam.

Fokus på förändringar i arbetsliv och utbildning

Varför skapar det ökade distansarbetet ökade klyftor? Kan det samtidigt få Nordens rurala områden att blomstra? Vilka jobbar i den växande gigekonomin, där korta gigjobb förmedlas via digitala plattformar, och hur ser villkoren ut? Vilken betydelse har kön och genus i utbildning, när utbildningens funktion är starkt kopplad till arbetsmarknadens behov av att skapa anställningsbar arbetskraft? De tre utmaningarna som är i fokus i denna publikation visar på olika sätt hur arbetslivet, och de därtill kopplade utbildningssystemen, har förändrats på en rad olika sätt. Förändringarna är bland annat konsekvenser av teknologisk utveckling, avregleringar och olika logiker för styrning.

– Nya sätt att organisera arbete och efterfrågan på en mer flexibel arbetskraft utmanar också tidigare normer om arbete som platsbundet och som något där det finns ett tydligt arbetsgivaransvar. Exemplen i publikationen illustrerar hur det kan ta sig uttryck. Att belysa dessa förändringar ur genusperspektiv är helt centralt för att kunna nå en hållbar utveckling, säger Fredrik Bondestam.

För var och en av de tre utmaningarna presenterar publikationen ett antal nyckelbudskap att ta med sig i diskussioner om möjliga vägar framåt. Diskussioner som behövs för att kunna uppnå målen i Agenda 2030 och skapa ett hållbart arbetsliv, där ingen lämnas utanför. 

NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, ska som Nordiska ministerrådets samarbetsorgan bidra till att förverkliga samarbetets Vision 2030. Gemensamt för NIKK:s verksamhetsområden är att de berör några av vår tids stora utmaningar och knyter an till de globala målen för hållbar utveckling. Genom att förmedla genusperspektiv på angelägna frågor strävar NIKK efter att bidra till hållbara lösningar för samhällsutvecklingen i Norden.

Läs allt om Nordisk LGBTI-fond på fyra språk

Foto: Martin Zachrisson/norden.org

I höst går det att söka medel från Nordisk LGBTI*-fond för andra året i rad. Nu har vi samlat information om fonden i ett utskick som finns tillgängligt på engelska, finska, isländska och svenska.


Fonden är en del av det nordiska samarbetet för att förbättra LGBTI-personers villkor. NIKK administrerar fonden på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Den 1 september 2022 öppnar vi upp för ansökningar.

Genom fonden finansieras projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder, samarbetar för att främja arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter och möjligheter i Norden. Projekt som på olika sätt syftar till att främja LGBTI-rättigheter, bidrar till ny kunskap och erfarenhetsutbyte eller manifesterar och utvecklar nordisk samhörighet, kan söka medel från fonden. 

Nu finns all information om fonden samlad i ett utskick som finns tillgängligt på engelska, finska, isländska och svenska.

Läs utskicket på

*LGBTI är en förkortning av engelskans lesbian, gay, bisexual, trans och intersex. Förkortningarna kan variera i de nordiska länderna, men LGBTI används genomgående i det officiella nordiska samarbetet, liksom det görs i andra internationella organisationer.

Grön omställning och fokus på LGBTI när Norge tar täten

Ordförandeskapet för det nordiska jämställdhetsarbetet roterar mellan länderna årligen. För 2022 är det Norge som håller i rodret. Norska ordförandeskapet i Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI leder satsningar på bland annat klimat- och jämställdhetspolitik och på LGBTI-personers hälsa och välbefinnande. För att lyckas med projekten är samverkan mellan samhällssektorer viktigt, säger Siw Ellefsen på ÄK-JÄM.


I januari samlades företrädare för näringsliv, myndigheter och civilsamhälle i ett rundabordssamtal i Oslo. Syftet var att bidra till att bygga allianser för att öka kunskapen om kopplingen mellan klimat- och jämställdhetspolitik, som är ett av flera prioriterade områden för Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM). Det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet samt tillägget för LGBTI-personer lyfter särskilt fram vikten av att involvera flera sektorer, för att ge fler perspektiv på komplexa frågeställningar och skapa en bred förankring, så att resultat och kunskapssammanställningar från alla projekt når ut till fler i samhället.

– Jämställdhetspolitik sker inte i ett vakuum. Istället är det viktigt att jämställdhetsarbetet sker i samverkan med viktiga samhällssektorer, till exempel inom skol- och utbildningsområdet, hälso- och sjukvårdssektorn, i arbetslivet och inom rättsväsendet. Endast genom målinriktat, långsiktigt och systematiskt samarbete når vi bestående resultat, säger Siw Ellefsen, avdelningsdirektör för Kultur och jämställdhetsdepartementet i Norge, samt medlem i Ministerrådets ämbetsmannakommitté för jämställdhet och LGBTI (ÄK-JÄM).

Vill bidra till jämställdhet internationellt

Rundabordssamtalet om grön omställning i Oslo var ett förmöte till FN:s kvinnokommissions möte i New York, där de nordiska jämställdhetsministrarna deltog i en ministerpanel med samma tema. Ministrarna lade också fram en deklaration om att vara med och driva arbetet för en grön och jämställd nordisk region som överlämnades till UN Womens ledare Sima Sami Bahous.

– Nordiska ministerrådet är en mycket bra plattform för samarbete, kunskapsutbyte och kommunikation, även gentemot en internationell publik. UN Women och Bahous har efterlyst ett större nordiskt engagemang för att främja jämställdhet internationellt. Norden har tagit på sig ansvaret och vi är beredda att bidra under de kommande åren, säger Siw Ellefsen.

Ska undersöka hälso- omsorgsvård för äldre LGBTI-personer

Nuvarande programperiod för det nordiska jämställdhetsprogrammet pågår till och med 2024. LGBTI-frågor är del i det långsiktiga arbetet för ett jämlikt Norden och i år inleds ett projekt för ökad öppenhet och bättre livskvalitet för äldre LGBTI-personer, med särskilt fokus på hälso- och omsorgsarbete.

– Undersökningar visar tydligt att LGBTI-personer har sämre livskvalitet än övriga befolkningen. I det nordiska sammanhanget har vi fokuserat på barn och unga lgbti-personer, men mycket tyder på att det är svårt att vara äldre, öppet queer och i behov av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster, säger Siw Ellefsen.

Projektet Äldre LGBTI-personers livsvillkor genomförs i samarbete med Ministerrådet för social- og hälsopolitik (MR-S). NIKK har i uppdrag att genomföra projektet, och resultaten kommer att presenteras under en slutkonferens på Island 2023.

Flera andra projekt startar upp under det norska ordförandeskapet, till exempel om jämställdhet inom fiskeri och havsbruk och en konferens om jämställdhet i arbetslivet, som arrangeras 27 september i Oslo. Forskningssatsningen om sexuella trakasserier i arbetslivet fortgår, och med fokus på unga mäns psykiska ohälsa ska en forskningsöversikt tas fram till 2023. NIKK administrerar och tar fram kunskapsöversikter i flera av projekten. Läs mer här om NIKK-projekten under Norges ordförandeskap 2022.

Siw Ellefsen. Foto: Kultur- og likestillingsdepartementet

Sök medel för projekt som främjar LGBTI-personers villkor

Foto: Martin Zachrisson/norden.org

I höst utlyses medel från Nordisk LGBTI*-fond för andra gången. Syftet är att främja nordiskt samarbete inom området och att förbättra LGBTI-personers levnadsvillkor i regionen. Ansökningsperioden börjar 1 september. 


Arbetet för att förbättra LGBTI-personers levnadsvillkor är en viktig del av Nordiska ministerrådets vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region. 

Sedan 2020 samarbetar de nordiska länderna för att LGBTI-personer ska ha lika rättigheter och möjligheter i Norden. En del av samarbetet är Nordisk LGBTI-fond, som administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I höst öppnar fonden för ansökningar för andra året i rad. 

Vem kan söka medel? 

Dialog och samarbete är en av det nordiska samarbetets hörnstenar. Nordisk LGBTI-fond ger möjlighet till just detta. Fonden finansierar projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder, samarbetar. Utlysningen är öppen för olika verksamheter och organisationer, såsom frivilligorganisationer, myndigheter och företag. 

Projekt som bidrar både till nordisk nytta och till arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska ca 1,5 miljoner danska kronor fördelas. 

Aktiviteterna ska starta under 2022 och genomföras inom två år. Pengarna kan exempelvis användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap eller arrangera konferenser och nätverk. 

Hålltider för Nordisk LGBTI-fond   

Ansökan görs genom ett formulär som kommer att finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningsperioden.  

  • 1 september – utlysningen öppnar 
  • 30 september – sista dag för ansökan 
  • November/December – sökande meddelas om beslut 
  • December – kontrakt skrivs 

Kommande arrangemang inom nordiskt LGBTI-samarbete 

Förutom arbetet med fonden bidrar NIKK också med att samla och sprida kunskap inom området. I maj anordnas flera olika arrangemang inom det nordiska samarbetet för stärkta LGBTI-rättigheter.  

Den 20–22 maj arrangeras en tredagarskonferens i Oslo, som syftar till att möjliggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan nordiska LGBTI-organisationer. Konferensen organiseras av projektet Enhancing Nordic LGBT+ organisations capacities amidst an international backlash against LGBT+ rights, som finansieras av Nordisk LGBTI-fond. NIKK finns på plats som observatör, för att förmedla information om möjligheterna med fonden och synliggöra det nordiska LGBTI-samarbetet generellt. 

Den 20 maj håller NIKK även en nätverksträff i Oslo för de projekt som beviljades medel från Nordisk LGBTI-fond 2021. Vid träffen får deltagarna bland annat möjlighet att presentera sina projekt och diskutera nordiska aktörers samarbete inom LGBTI-området. 

*LGBTI är en förkortning av engelskans lesbian, gay, bisexual, trans och intersex. Förkortningarna kan variera i de nordiska länderna, men LGBTI används genomgående i det officiella nordiska samarbetet, liksom det görs i andra internationella organisationer. 

Forskare och praktiker i samverkan tilldelas medel i nordisk forskningssatsning

Hur kan vi öka kunskapen om åskådares/bystanders roll i olika risksituationer? Vilka verktyg behövs för att bryta tystnaden och främja en arbetsplatskultur som förebygger sexuella trakasserier inom vården? Hur kan forskare och arbetslivsaktörer bidra med förebyggande strategier för turism- och besöksnäringen? Det är frågor som lyfts i de forskningsprojekt som tilldelats medel i Nordiska ministerrådets forskningssatsning, med fokus på sexuella trakasserier i arbetslivet.


Hur kan vi öka kunskapen om åskådares/bystanders roll i olika risksituationer? Vilka verktyg behövs för att bryta tystnaden och främja en arbetsplatskultur som förebygger sexuella trakasserier inom vården? Hur kan forskare och arbetslivsaktörer bidra med förebyggande strategier för turism- och besöksnäringen? Det är frågor som lyfts i de forskningsprojekt som tilldelats medel i Nordiska ministerrådets forskningssatsning, med fokus på sexuella trakasserier i arbetslivet.

Arbetslivet i de nordiska länderna har många likheter vad gäller övergripande strukturer och regelverk, men också vad gäller sedvanlig praxis och rutiner. Ändå vet vi relativt lite om betydelsen av dessa strukturer för att förstå eller förebygga sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett komplext område som berör många olika kunskaps- och forskningsområden. Forskning om våld, om sexuella trakasserier och om andra former av trakasserier på arbetsplatsen är några av hörnstenarna som kan ge en bättre bild av problemet, göra det mer sannolikt att det förebyggande arbetet fungerar och bidra till att utveckla effektiva interventionsmetoder.

Mot denna bakgrund initierade Nordiska ministerrådet en nordisk forskningssatsning med två utlysningar, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorerna samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. 

Forskningsprojekt som har beviljats medel i den andra utlysningen

Forskningssatsningens andra utlysning riktade sig till forskare och praktiker som önskar initiera praktiknära forskningsaktiviteter i samverkan. I fokus är framför allt förebyggande insatser och metoder för intervention genom branschstudier eller -jämförelser. Ansökningarna ska bygga på partnerskap mellan flera nordiska länder. 

Inkomna ansökningar bedömdes av externa, vetenskapligt sakkunniga. Beslut togs efter samråd med den tvärsektoriella referensgrupp som Nordiska ministerrådet tillsatt för satsningen. Följande forskningsprojekt har nu beviljats medel i den andra utlysningen:

NIKK kommer att förmedla information om och kunskap från beviljade projekt i de båda utlysningarna.

Här kan du läsa mer om den nordiska forskningssatsningen och de två utlysningarna.

Updated 21 mars 2022