Skip to main content sv

Sök medel för nordiskt samarbete på jämställdhet- och LGBTI-området

I mars går det åter att söka medel från Nordisk jämställdhetsfond. Verksamheter som vill arbeta med nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet kan söka pengar för sina samarbetsprojekt. Nytt för 2021 är den nya LGBTI-fond som ska främja nordiskt arbete för att förbättra LGBTI-personers villkor. Totalt ska nära tre och en halv miljoner danska kronor fördelas för nordiskt samarbete.


Den 1 mars 2021 öppnar NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, åter upp möjligheten att söka medel för nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet. Liksom tidigare år krävs det att aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Tack vare samarbetet växer kunskapen och sprids över gränserna. Vi hittar gemensamma lösningar och lär av varandra.

Aktiviteterna ska starta under 2021 och genomföras inom två år. Pengarna kan användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap, arrangera konferenser och nätverk med mera. Totalt fördelas 1 975 000 danska kronor.

Hålltider för Nordisk jämställdhetsfond

Ansökan görs genom ett formulär som kommer finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden.

  • 1 mars – ansökan öppnar
  • 31 mars – sista dag för ansökan
  • maj – beslut meddelas sökande
  • juni – kontrakt skrivs


Ny fond främjar LGBTI-personers villkor

Från och med 2021 sätts strategin för det nya nordiska samarbetet om LGBTI-personers villkor i verket. En del i det arbetet är den nya fond som syftar till att främja nordiskt samarbete inom LGBTI-området, i enlighet med LGBTI-tillägget till det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet. Projekt som bidrar till arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska 1 238 000 danska kronor fördelas. NIKK kommer att ta emot ansökningar efter sommaren 2021. Mer information om den nya LGBTI-fonden kommer i början av 2021.

2020 beviljades dessa projekt medel från Nordisk jämställdhetsfond:

Unga röster tog plats under det danska ordförandeskapet

Digitala möten, inställda konferenser och oväntade omställningar. Men det nordiska jämställdhetsarbetet har inte saktat ner – tvärtom. I år har man bland annat initierat en treårig forskningssatsning för att motverka sexuella trakasserier och LGBTI-personers villkor har blivit ett eget politikområde.


År 2020 har snart nått sitt slut. Den rådande pandemin har inneburit stora förändringar, men också nya lösningar. När det danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet för jämställdhet ska lämnas över till Finland ser Kira Appel, biträdande chef för Jämställdhetsavdelningen vid arbetsmarknadsdepartementet i Danmark, med blandade känslor tillbaka på ett historiskt år.

– Alla fysiska möten och konferenser har behövt ställas in, vilket varit oerhört tråkigt. Trots det har vi lyckats genomföra de aktiviteter som var planerade.

Det danska ordförandeskapets jämställdhetsarbete har under året fokuserats till fyra områden: Pekingplattformens 25-årsjubileum, våld och trakasserier, män och jämställdhet och LGBTI-frågor.

Nordens unga sätter agendan

I år fyllde den globala handlingsplanen för jämställdhet, Pekingplattformen, 25 år. Det uppmärksammades genom kampanjen #GenerationEqualityNordic. I kampanjen bjöd jämställdhetsministrarna in unga till att driva det fortsatta jämställdhetsarbetet framåt, genom att de själva fick skriva om och publicera vilka jämställdhetsfrågor de anser vara viktigast.

– Vi har haft ett stort fokus på unga och hur vi säkrar att de får höras i planeringen av jämställdhetsarbetet, säger Kira Appel.

Samtalen som påbörjades i kampanjen skulle ministrarna tagit vidare till årets många globala toppmöten, liksom till det nordiska ungdomstoppmötet, Nordic Youth Summit on Gender Equality, i Köpenhamn i maj. Toppmötet ställdes in och istället bjöds unga in till mötet för Nordiska ministerrådet för jämställdhet i november. Deras perspektiv kommer att inkluderas i det nya nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet.

Forskningssatsning: Så ska sexuella trakasserier förebyggas

På mötet i november beslöt de nordiska jämställdhetsministrarna även att satsa på ett stort forskningsbaserat kunskapslyft om sexuella trakasserier i arbetslivet. Satsningen ska spänna över tre år och bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet, med fokus på förebyggande insatser. Forskningssatsningen är tvärsektoriell och sammanlagt satsar man 4,8 miljoner danska kronor. En del av summan kommer att utlysas genom två olika open calls under 2021, för att finansiera tvärnordiska forskningssamarbeten.

I november släpptes också rapporten ”The Angry Internet”, som tagits fram av Center for Digital Pædagogik på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I den undersöks internetforum bestående av unga män, där kvinnohat diskuteras och eldas på. Rapporten och dess resultat presenterades på ett digitalt event och har dragit till sig stort politiskt intresse och deltagande, inom Norden såväl som globalt.

Ett övergripande mål för det danska ordförandeskapet har varit att inkludera de västnordiska regionerna i jämställdhetsarbetet och i februari hölls ett seminarium och faderskap på Färöarna. Nästa år kommer även ett seminarium om våld att hållas på Grönland.

LGBTI-frågor nu eget område

Ett av årets stora genomföranden är att det nordiska arbetet för LGBTI-personers villkor etablerades  som ett eget område.

– Tidigare var området utspritt och i många fall glömdes det bort, säger Kira Appel.

I en kartläggning för att ringa in var de nordiska länderna brister i sitt arbete för att säkra LGBTI-personers fysiska och psykiska hälsa, framkom flera problem. Bland annat okunskap hos myndigheter och vårdgivare såväl som negativa attityder i allmänhet. Det vill man arbeta mot, med hjälp av den nya strategin som tagit fram som ett tillägg till det redan existerande samarbetsprogrammet.

År 2020 går till historien som ett av de mest omvälvande i modern tid. Men det nordiska jämställdhetsarbetet har fortsatt starkt framåt.

– Vårt arbete har stukats lite på grund av pandemin men vi är väldigt glada för vad vi ändå lyckats med, säger Kira Appel.

Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet presenteras i ny publikation

Varför är det så få män på nordiska sjuksköterskeutbildningar? Vad har kvinnor med migrantbakgrund för erfarenheter från arbetsmarknaden i arktiska städer? I vår nya publikation ”Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet” presenteras resultat från projekt finansierade av Nordisk jämställdhetsfond.


Den nya publikationen Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet syftar till att sprida kunskap och erfarenheter från projekten, för att de ska få en ökad hållbarhet, komma fler till nytta och inspirera fler till nordiskt samarbete.

I sammanställningen presenteras resultat från fem projekt som arbetat med frågor om bland annat könssegregering i vården, sexuella trakasserier i hälsosektorn respektive hotell- och restaurangsektorn, migrantkvinnors erfarenheter av den nordiska arbetsmarknaden och de nordiska systemen för föräldraförsäkring.

I det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet är arbetslivet ett strategiskt
insatsområde. Könssegregering, arbetsmarknadsdeltagande och löneskillnader
är några av de angelägna frågor som nämns. För att tillsammans möta de utmaningar som identifieras i programmet har de nordiska jämställdhetsministrarna inrättat Nordisk jämställdhetsfond.

Genom fonden utlyser Nordiska ministerrådet årligen medel till projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder samarbetar. NIKK fonden administrerar på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om nästa års utlysning kommer senare under hösten 2020.

Läs Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet – Resultat från fem projekt finansierade av Nordisk jämställdhetsfond.


""
Den nya publikationen Samarbeten för jämställdhet i arbetslivet

Nya nordiska samarbetsprojekt stärker jämställdheten

Foto: Yadid Levy / Norden.org

Hur fördelar unga föräldrar sin föräldraledighet och vilka konsekvenser får det? Hur kan digital utveckling främja jämställdheten i den nordiska bioekonomin? Det är frågor som behandlas av några av de sammanlagt fyra projekt som har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfond 2020.


Under våren utlystes medel från Nordisk jämställdhetsfond för åttonde året i rad. Årets utlysning hade en tematisk prioritering av projekt som främjar ungas engagemang/aktörskap och ungdomsperspektiv i jämställdhetsfrågor. Utlysningen har resulterat i fyra nya, nordiska samarbetsprojekt på jämställdhetsområdet. Läs mer om projekten och vad de ska göra på respektive projekts sida.

Projekt som beviljats medel av Nordisk jämställdhetsfond 2020:

Nordisk jämställdhetsfond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om utlysningen 2021 kommer senare i år.

Covid-19 och effekterna på jämställdhet i Norden

Alla nordiska länder påverkas starkt av den pågående pandemin. Men hur skiljer sig konsekvenserna för kvinnor och män? Och vad får covid-19 för effekter på jämställdhetspolitiska frågor? Här listar NIKK några viktiga länkar med information från de nordiska länderna.


Danmark

I Danmark har fokus legat på måns våld mot kvinnor, och den ökade risken för utsatthet med anledning av karantänen under pandemin. Regeringen har upprättat ett nödkriscenter för våldsutsatta och satsat extra resurser på platser till nödutsatta.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats:
Penge på vej til nødpladser på kvindekrisecentre

Nye tal fra Lev uden vold – hotlinen under coronakrisen

Institut for Menneske Rettigheter, det danska likabehandlingsorganet, har tagit fram en rapport om hur pandemin påverkar mänskliga rättigheter.

Läs rapporten Menneskeretlige hensyn i kampen mod COVID-19 här

Forskningscentret Kvinfo håller på att utarbeta ett material kring kön, jämställdhet och corona.
På deras webbplats finns artiklar, som tar upp olika effekter.

Besök Kvinfos webbplats

Finland

I Finland har regeringens center för jämställdhetsinformation tagit fram en webbplats med information, nyheter och aktuella aspekter på vilka effekter pandemin får på jämställdheten och hur den påverkar män och kvinnor olika.

Besök webbplatsen (på finska)

På departementsnivå har rapporten ”Insatser för att stärka välfärden och jämställdheten under och efter coronakrisen” tagits fram. Den slår fast att det krävs både omedelbara och långsiktiga åtgärder för att jämställdheten ska bevaras.

Läs rapporten (på finska)

Läs en artikel om rapporten (på svenska)

Det har även tagits fram en webbplats med stöd till kommunerna, när det gäller hälsa och välfärd under pandemin – där jämställdhet är en aspekt.

Besök webbplatsen

Island

På Island har frågan om ökad risk för våld varit på agendan. Regeringen har tillsatt en koordinationsgrupp som samlar olika aktörer, både från stat, myndighet och kommun, för att koordinera arbetet.  Island har även lyft frågan om jämställdhet och covid-19 i internationella sammanhang:

Läs mer på regeringens webbplats:
Women Leaders Virtual Roundtable on covid-19

Prime Minister of Iceland and Austrian Minister of Equality discuss covid-19 and gender equality 

Islands största kvinnoorganisation, Kvenréttindafélag, har information om covid-19 och jämställdhetseffekter på sin hemsida (kvenrettindafelag.is). De har även deltagit i en panel om kvinnor rättigheter och covid-19 och lyft situationen på Island.

Panelsamtalet på engelska kan ses här

Norge

I Norge har Kilden kjønnsforskning.no fått i uppdrag av departementet att dokumentera möjliga jämställdhet- och jämlikhetseffekter av åtgärder som införts på grund av covid-19. Uppdraget är knutet till mäns våld mot kvinnor, arbetsliv och ekonomi. Kilden har också en hemsida där de samlar information i ämnet.

Besök webbplatsen

Den norska regeringen har i utrikespolitiken betonat vikten av att stärka flickor och kvinnors rättigheter under pandemin, samt beslutat att göra kriscenter för våldsutsatta kvinnor till en samhällskritisk funktion.

Läs mer på regeringens webbplats:

Utviklingsministeren maner til internasjonalt samarbeid for å styrke jenters og kvinners rettigheter under covid-19

Krisesentre er en samfunnskritisk funksjon

Sverige

I Sverige följer Jämställdhetsmyndigheten vilka konsekvenser covid-19 kan få för jämställdheten och den svenska jämställdhetspolitiken.

Läs mer på Jämställdhetsmyndighetens webbplats


Regeringen har skjutit till extra pengar för att hjälpa våldsutsatta och barn i utsatthet, samt gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram arbetssätt för hur kommunerna kan sprida information om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck och hur kontakt kan tas med våldsutsatta.

Läs mer på regeringens webbplats:
100 miljoner i stöd för att hjälpa våldsutsatta och barn i utsatthet

Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten för att nå våldsutsatta med anledning av coronaviruset.

Ida Måwe

Digitala hälsolösningar från Norden: Covid-19
Nordiska ministerrådet har publicerat en digital katalog som visar några av de senaste innovativa lösningarna från nordiska bolag som kan användas i kampen mot covid-19.

Ny nordisk programutlysning ska motverka den könssegregerade arbetsmarknaden

I år utlyser Nordiska ministerrådet medel till aktörer i Norden som samarbetar för att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Totalt ska fyra miljoner danska kronor fördelas till nordiska samarbetsprojekt som ska arbeta för långsiktig förändring i upp till fyra år.


I mitten av augusti 2020 öppnar utlysningen där Nordiska ministerrådet välkomnar ansökningar som syftar till att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Genom utlysningen vill ministerrådet bidra till att skapa ett hållbart arbetsliv där alla människors potential tillvaratas.

Mogens Jensen, Danmarks minister för jämställdhet och nordiskt samarbete, lyfter att frågan är av stor vikt för alla de nordiska länderna.

– ­Norden har kommit långt när det gäller jämställdhet och deltagandet på arbetsmarknaden är högt bland både kvinnor och män. Däremot är arbetsmarknaden i hög utsträckning könssegregerad, vilket får konsekvenser för alla, oavsett kön, på en rad olika områden, som ekonomi, makt och inflytande, hälsa och livskvalitet. Därför fördelas nu medel från Nordisk jämställdhetsfond till projekt som syftar till att möta problemet.

Satsningen är särskilt angelägen på grund av den rådande Coronapandemin, då pandemins konsekvenser påverkas av att arbetsmarknaden är könssegregerad. Flera hårt drabbade branscher, inom exempelvis vård, skola och transport är starkt könsuppdelade. Det medför att kvinnor och män drabbas olika av inkomstbortfall samt förändrade arbetskraftsbehov och arbetsvillkor.

Prioriterad fråga i det nordiska samarbetet

Att motverka  könssegregeringen på arbetsmarknaden är ett strategiskt insatsområde i det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2019-2022.  Frågan rymmer en rad angelägna aspekter, bland annat studieval, arbetsvillkor och frihet från sexuella trakasserier. Programutlysningen utgör en unik möjlighet att genom nordiskt samarbete möta utmaningar och arbeta för jämställdhet och ett hållbart arbetsliv för alla.

– Det är en unik satsning och ett område där nordiskt samarbete är högst relevant, eftersom arbetsmarknadernas struktur har många likheter i de nordiska länderna. Vi vet att det finns mycket kompetens och vilja att driva utvecklingen framåt. Det hoppas vi avspeglas i ansökningarna, säger Mogens Jensen.

Susanna Young Håkansson

Nordens unga driver jämställdhet i #GenerationEqualityNordic


Vad krävs för att Norden ska gå i mål som världens första jämställda region? Jo, att de unga får vara med och sätta den politiska dagordningen. Den processen startar idag med kampanjen #GenerationEqualityNordic.

− När jag är ute i gymnasieskolor och pratar jämställdhet, hör jag att många är upptagna av en sak: Rätten till den egna kroppen, i vid bemärkelse, säger Emma Holten, en av Danmarks mest inflytelserika unga feminister.

Rätten att slippa sexistisk mobbing på nätet, rätten till könsbekräftande behandling, rätten till abort, till preventivmedel, rätten att gilla sin kropp hur den än ser ut – det engagerar.

Sju månaders samtal

Under sju månader framöver kommer unga människor i alla de nordiska länderna bjudas in till ett samtal om jämställdhet. Syftet är att ringa in vad som återstår att göra för att skapa rättvisa villkor för alla människor i Norden – oberoende av kön.

− Den mest akuta utmaningen när det gäller jämställdhet idag, är att nå alla. Vi måste stödja, stärka och utbilda både pojkar och flickor, unga män och kvinnor med olika bakgrund och erfarenhet. Mitt råd till jämställdhetsministern är att bekämpa växande klyftor och polarisering, säger Louise Burenby, en av Sveriges unga FN-delegater.

Samtalet startar i den digitala kampanjen #GenerationEqualityNordic och fortsätter på en rad nordiska och internationella mötesplatser. Kampanjen är ett initiativ av det danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2020. NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, har fått i uppdrag att genomföra kampanjen.​​​​​​

Världen tar sats igen

Bakgrunden till kampanjen är att det är 25 år sedan FN:s medlemsstater antog en handlingsplan för att nå jämställdhet i världen, Beijing Declaration and Platform for Action.

25-års jubileet handlar mycket om att utvärdera hur långt världen har kommit och hur långt vi har kvar för att uppnå jämställdhet i världen.

2020 pekas ut som ”superåret” för jämställdhet, när världen åter tar sats för att agera. Även på ett internationellt plan engageras unga för att peka ut de mest akuta utmaningarna.

Ungas delägarskap i politiken

För Norden handlar det också om hur den unga generationen kan få inflytande i det kommande decenniets jämställdhetspolitik.

Mitt mål i år är att engagera den unga generationen, så att den kan ta delägarskap i framtidens jämställdhetspolitik. Vi ska å ena sidan hålla fast vid det vi uppnått sedan Beijing, å andra sidan sätta fokus på nya jämställdhetsutmaningar, med hjälp av de unga. De ska vara med att bekämpa den press vi ser mot kvinnors och flickors rättigheter, säger Mogens Jensen som i år är ordförande i Nordiska ministerrådet för jämställdhet.

Ungas prioriteringar landar i FN

Kampanjen ska möjliggöra en nordisk diskussion mellan unga i alla de fem länderna om var orättvisor kvarstår. 

Diskussionen går vidare till nordiskt ungdomstoppmöte i Köpenhamn den 12 maj.

Budskapen därifrån förmedlas vidare via Generation Equality Forum i Paris i sommar till världens regeringar på FN:s generalförsamling i New York i höst.

  • Instagram är främsta plattformen för #GenerationEqualityNordic. Du deltar i kampanjen genom att använda hashtagen.  
  • Du deltar genom att svara på frågor som ”Vad är de viktigaste jämställdhetsutmaningarna idag?” Och: ”Hur ska vi möta dem?”
  • Använd det språk du är bekväm med, posta på ett nordiskt språk eller engelska.
  • Både privatpersoner och organisationer är välkomna att delta i kampanjen. Bidrag till kampanjen kan variera i form och innehåll – poster på Instagram kan göras som bilder, videos eller text.
  • Kampanjens målgrupp är 18-30 år.
  • Några av de personer/konton som varit särskilt betydelsefulla för kampanjen väljs ut för att närvara vid den nordiska ungdomskonferensen Nordic Youth Summit on Gender Equality i Köpenhamn den 12 maj.

Läs mer på kampanjens webbplats: http://generationequalitynordic.org/
Följ kampanjen på Instagram: https://www.instagram.com/generationequalitynordic/

Publicerat: 2020-03-05
Text: Susanna Young Håkansson

Unga röster i fokus under det danska ordförandeskapet


I år är det 25-årsjubileum för Pekingplattformen och det präglar det nordiska jämställdhetsarbetet. Länderna har stark internationellt fokus under hela året och gör plats för unga att vara med och sätta agendan för framtiden.

Det internationella fokuset kommer att märkas på flera sätt under året. Till exempel kommer de nordiska länderna att hålla ett stort gemensamt program under den årliga internationella kvinnokonferensen i New York i mars. Under det nordiska programmet kommer unga talare att spela huvudrollen.

− Många unga idag var inte ens födda när Pekingplattformen skrevs. Det är viktigt att involvera dem och få deras syn på vilka frågor som är viktiga, säger Kira Appel, biträdande chef för Jämställdhetsdepartementet i Danmark.

Pekingplattformen är ett tilläggsdokument till FN:s kvinnokonvention. Det är formulerat som en handlingsplan i 12 punkter och antogs av FN år 1995. Kira Appel beskriver plattformen som en milstolpe i det internationella jämställdhetsarbetet.

− Det blev något att samlas kring och frågorna är fortfarande aktuella. Det behövs fortsatt fokus på implementering av handlingsplanen. Samtidigt måste vi också lyssna på unga och lyfta in nya frågor som inte finns med i planen, säger hon.

Efter konferensen i New York, längre fram i vår, kommer det att hållas en nordisk ungdomskonferens i Köpenhamn med fokus på ungdomars visioner for framtidens jämställdhetspolitik. För att ytterligare stärka ungas röster lanserar de nordiska länderna även kampanjen #GenerationEqualityNordic, som genomförs i synergi med UN Women’s kampanj #GenerationEquality.

Fyra prioriterade områden

Det nordiska jämställdhetssamarbetet utgår under år 2020 från fyra prioriterade ämnesområden. Utöver det internationella fokuset på Pekingplattformen kommer det att riktas särskild uppmärksamhet mot områdena våld och trakasserier, män och jämställdhet samt LGBTI-frågor.

Det nordiska samarbetet kring LGBTI-frågor är fortfarande under uppbyggnad. Nordiska ministerrådet har beslutat att frågorna ska förvaltas inom jämställdhetsområdet och nya medel har skjutits till.

− Alla de nordiska länderna är enade om att LGBTI-personer är en grupp som utsätts för diskriminering och man ser att det finns en nytta i att samarbeta och lära av varandra, säger Kira Appel.

I ett första steg genomförs nu en kartläggning av vad som kan göras på nordisk nivå. LGBTI-organisationer från alla de nordiska länderna har involverats i processen, som ska mynna ut i förslag på hur Nordiska ministerrådet kan jobba vidare för att förbättra LGBTI-personers livsvillkor.

Maskulinitet i fokus

Under året kommer Nordiska ministerrådet att genomföra en rad aktiviteter på jämställdhetsområdet. I juni hålls till exempel ett seminarium på Grönland om våld i nära relationer och i september är Nordiska ministerrådet med och arrangerar internationella konferenser i Estland och Lettland. Längre fram i höst hålls även en konferens om den så kallade ”manosfären” på internet där män organiserar sig och odlar hyperkonservativa, kvinnofientliga idéer kring maskulinitet.

Både maskulinitetsfrågorna och arbetet mot våld har sedan många år en given plats i det nordiska jämställdhetsarbetet. Inom de här områdena dyker det också hela tiden upp nya frågor, förklarar Kira Appel. Hon knyter tillbaka till den kommande internationella kvinnokonferensen i New York:

− Jag tycker att det är viktigt att vi i Norden, som har jobbat länge med jämställdhetsfrågor, kan gå före och lyfta nya problem till ytan. Jag hoppas också att vi ska få fram hur viktigt det är att fortsätta jobba med Pekingplattformen och motarbeta den backlash som nu syns runtom i världen, säger hon.


Text: Charlie Olofsson
Publicerad: 2020-03-02

Internationellt fokus under det isländska ordförandeskapet


Under 2019 har det nordiska jämställdhetsarbetet tagit plats internationellt. Den stora metoo-konferensen lockade deltagare från hela världen och de nordiska jämställdhetsministrarna har lovat att arbeta mot de globala jämställdhetsmålen ”med oförsonlig kraft”.

Metoo-konferensen som hölls i Reykjavik i september lockade omkring 800 besökare. Bland dem fanns forskare, representanter från kvinnorörelsen, politiker och aktivister.
− Målet var att belysa metoo ur ett intersektionellt perspektiv. Jag tycker att det lyckades väldigt bra, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir, senior rådgivare för jämställdhet hos Islands statsminister.

Bland metoo-konferensens talare fanns flera framstående föreläsare som Angela Davis, Roxanne Gay och Emma Holten.
− Det finns inga enkla lösningar på problemet med sexuella trakasserier men arbetet är högt prioriterat i Norden och kommer fortsätta att vara det framöver, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

De nordiska jämställdhetsministrarna har bland annat beslutat att ta frågan vidare genom att finansiera ett treårigt forskningsprojekt om sexuella trakasserier i arbetslivet.

Fyra prioriterade områden

Det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet utgick under 2019 från fyra prioriterade ämnesområden:

  • våld mot kvinnor och sociala konsekvenser mot bakgrund av metoo,
  • jämställdhet på arbetsmarknaden och lika lön,
  • män och jämställdhet samt
  • jämställdhet i Norden och Arktis.

Under året har det bland annat arrangerats workshops om män och jämställdhet i Torshavn och Köpenhamn. Nordiska ministerrådet har också tagit fram studien ”State of Nordic Fathers” tillsammans med Promundo. ­­

Jämställda löner i fokus

Våren 2019 hölls den internationella konferensen Nordic Future of Work i ett samarbete mellan Nordiska ministerrådet och Internationella arbetsorganisationen (ILO). Under konferensen lyftes bland annat könssegregeringen på arbetsmarknaden och vägar mot jämställda löner. Särskilt när det gäller lönerna finns just nu flera länder som tänker nytt och testar nya metoder, menar Rósa Guðrún Erlingsdóttir. År 2018 införde till exempel Island en ny lag som innebär att alla stora arbetsgivare måste kunna visa att de betalar lika lön för lika arbete.

Under Nordic Future of Work diskuterades även mäns ansvar för barn och hushåll.  

− Det märktes att det finns ett stort intresse för de frågorna och för lösningarna som vi har i den nordiska modellen, till exempel de öronmärkta pappamånaderna i föräldraledigheten, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

”Vi har lösningar som fungerar”

Att nå ut internationellt med goda exempel från den nordiska jämställdhetspolitiken har varit ett uttalat mål under 2019.

− Vi har lösningar som fungerar och det ska vi berätta om. Det handlar inte om att tala om för andra hur de ska göra utan om att få till en dialog, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

Som en del i den internationella satsningen hade Nordiska ministerrådet stark närvaro under CSW i New York. Inför mötet skrev de nordiska jämställdhetsministrarna under en gemensam deklaration där de lovade att ”leverera gentemot jämställdhetsmålet i Agenda 2030 med oförsonlig kraft”.

I samband med årsskiftet lämnar Island ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vidare till Danmark, Grönland och Färöarna.

− De kommer att bygga vidare på det internationella arbetet. 2020 är ett stort jämställdhetsår i och med 25-årsjubileumet av Pekingplattformen, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

 Charlie Olofsson

Paneldiskussion under konferensen #MeToo – Moving Forward, september 2019.

Nordisk jämställdhetsfond utlyser medel för långsiktigt jämställdhetsarbete


I början av nästa år går det åter att söka medel från Nordisk jämställdhetsfond. Verksamheter som vill arbeta med nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet kan söka pengar för sina samarbetsprojekt. Nytt är att utlysningen kompletteras med en programutlysning på det prioriterade temat könssegregerad arbetsmarknad. Totalt ska nära tre miljoner danska kronor fördelas från Nordiska ministerrådets jämställdhetsfond.

I mars 2020 öppnar NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, åter upp möjligheten att söka medel för nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet. Liksom tidigare år krävs det att aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Tack vare samarbetet växer kunskapen och sprids över gränserna. Vi hittar gemensamma lösningar och lär av varandra.

Aktiviteterna ska starta under 2020 och genomföras inom två år. Pengarna kan användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap, arrangera konferenser och nätverk med mera.

Under 2020 utgör ungas engagemang/aktörskap och ungdomsperspektiv i jämställdhetsfrågor ett särskilt prioriterat tema för den nordiska jämställdhetsfondens utlysning.

Hålltider för Nordisk jämställdhetsfond

Ansökan görs genom ett formulär som kommer finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden.

  • 1 mars – ansökan öppnar
  • 31 mars – sista dag för ansökan
  • maj – beslut meddelas sökande
  • juni – kontrakt skrivs

Fonden kompletteras med programutlysning
Nordiska ministerrådet har beslutat att avsätta en del av fondmedlen till en riktad programutlysning. De sökande som beviljats medel får arbeta under en längre tid, upp till fyra år, utifrån det prioriterade temat könsuppdelad arbetsmarknad. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden är en fortsatt stor utmaning i Norden. Att bryta den trenden är avgörande för att skapa ett hållbart arbetsliv, där alla människors potential tillvaratas.

Med programutlysningen avser Nordiska ministerrådet att komplettera de årliga, bredare utlysningarna och särskilt prioritera frågor där nordiskt samarbete är strategiskt viktigt. Jämfört med de årliga utlysningarna har programutlysningen också något utförligare riktlinjer kring genomförande, vad gäller såväl former för samarbete som krav på dokumentation.

Susanna Young Håkansson


2019 beviljades dessa nordiska jämställdhetsprojekt medel från Nordisk jämställdhetsfond:

Latest updated 14 december 2020