Skip to main content sv

Genusperspektiv på hållbarhet fokus i nytt projekt


Hur kan vi göra det möjligt att leva hållbart i Norden? Hur kan vi bättre förstå varför skillnader i livsstil uppstår? Det är fokus för projektet ”Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv”, som är en del av en tvärsektoriell satsning på hållbara livsstilar i Norden. Projektet drivs av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet och startar under hösten 2021. 


I en kartläggning ska skillnader i kvinnor och mäns livsstil och konsumtion i Norden undersökas. Utifrån aktuell kunskap ska könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil synliggöras och utmanas, för att bidra till en bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras.

– Projektet syftar till att synliggöra könsskillnader i livsstil och konsumtion och behovet av att integrera genusaspekter i policy och praktik som rör hållbar konsumtion. Jämställdhet är en förutsättning för att uppnå ett hållbart Norden, och projektet är ett viktigt bidrag för att uppfylla Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030, säger Kristin Mattsson, styrgruppsmedlem i det tvärsektoriella programmet.

Begrepp som rör hållbarhet och livsstil ska analyseras utifrån ett brett, intersektionellt genusperspektiv i relation till de teman som lyfts inom det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden. Det kan till exempel handla om hur hållbarhet kommuniceras, utbildning för hållbarhet och hållbara kultur- och matupplevelser.

Kritiska och intersektionella perspektiv ska inkluderas genomgående för att analysera hur olika maktordningar samspelar, till exempel hur klass och ålder påverkar såväl konsumtionsvanor som normer. Genom att undersöka hållbarhet och livsstil utifrån ett genusperspektiv bidrar projektet till att förbättra förståelsen och möjligheterna till hållbar konsumtion. Kunskapsöversikten lanseras under hösten 2022.


Om programmet Hållbara livsstilar i Norden

Det tvärsektoriella programmet Hållbara livsstilar i Norden är ett samarbete mellan det nordiska samarbetet för hållbar utveckling, miljö och klimat, livsmedel, kultur, utbildning och forskning, jämställdhet samt Nordiska barn- och ungdomskommittén. Programmet pågår 2021-2024 och syftar till att göra det enklare och mer attraktivt för nordiska konsumenter att prioritera hälsosamma och miljö- och klimatvänliga val.​ Det ska genom ett flertal tvärgående initiativ bidra till att underlätta och snabba på normaliseringen av hållbara livsstilar i Norden. 

Programmet, liksom delprojektet som fokuserar på genusperspektiv, bidrar till att uppfylla den nordiska visionen, särskilt den del som handlar om ett grönt Norden, och flera av målen i Agenda 2030.



Nya samarbetsprojekt stärker jämställdheten i Norden


Vem begår könsrelaterade övergrepp på nätet – och hur kan skadorna minimeras? Det är en fråga som behandlas av ett av de sex projekt som har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfond 2021. Ett annat projekt ska utveckla en nordisk metod för att skapa en inkluderande och jämställd skola med fokus på elevdeltagande.


Under våren utlystes medel från Nordisk jämställdhetsfond för nionde året i rad. Utlysningen har resulterat i sex nya, nordiska samarbetsprojekt på jämställdhetsområdet. Läs mer om projekten och vad de ska göra på respektive projekts sida. 

Projekt som beviljats medel av Nordisk jämställdhetsfond 2021

Nordisk jämställdhetsfond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om utlysningen 2022 kommer senare i år. Läs mer om fonden här.


Forskningsmedel att söka för ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet

Idag saknas till stor del studier om förebyggande av sexuella trakasserier på arbetsplatser i Norden. Det behövs kunskap om varför de fungerar eller inte, om vem som nås och inte nås genom det förebyggande arbetet. Idag, 26 augusti, öppnar den andra av två utlysningar inom ramen för en nordisk forskningssatsning med fokus på dessa frågor. 


För att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet är forsknings- och evidensbaserad kunskap nödvändig. Mot denna bakgrund har Nordiska ministerrådet beslutat om en nordisk forskningssatsning, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Forskningssatsningen består av två utlysningar, bägge genomförs under 2021. 

Maria Grönroos, samordnare för den nordiska forskningssatsningen foto: Ragnhild Fjellro

– Open Call 2 riktar sig till forskare och arbetslivsaktörer som vill initiera praktiknära forskning med hög kvalitet, i nära samverkan. Projekten ska ge nordisk nytta genom att bidra med ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, säger Maria Grönroos, samordnare för forskningssatsningen, som administreras av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön.

Branschspecifika studier eller -jämförelser 

Branscher möter delvis olika och delvis liknande utmaningar. Det finns därför potential för synergier när branschspecifika analyser också är knutna till mer generisk kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet. Jämförelser mellan olika branscher kan ge en bättre förståelse för branschspecifika och branschövergripande utmaningar och möjligheter. Ansökningarna ska bygga på partnerskap mellan minst tre länder i Norden.   

 
Tvärvetenskap, intersektionalitet och definition av begrepp  

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen berör många kunskapsområden – från arbetsvetenskaplig forskning till forskning om exempelvis hälsa, organisationer, makt och våld. För hållbar och robust kunskap uppmuntras projektförslag att inkludera tvärvetenskapliga förhållningssätt i sina projekt. I fokus är framför allt förebyggande insatser och metoder för intervention genom branschstudier eller -jämförelser.  

– Internationell forskning visar att personer som tillhör minoritetsgrupper, eller som riskerar trakasserier på grund av egenskaper som ålder, funktionshinder eller sexualitet, också löper större risk att bli sexuellt trakasserade. Förslagen uppmuntras att ta itu med den komplexa verkligheten i arbetslivet, för att bidra till ett målinriktat och effektivt förebyggande och nya metoder för intervention, säger Maria Grönroos. 

Bristen på tydliga definitioner av begrepp relaterade till sexuella trakasserier försvårar arbetet i området. Den juridiska konstruktionen av begreppet ger begränsat utrymme för att förstå fenomenet eller vad offret upplever att sexuella trakasserier är. En rekommendation är att efterlysa reflektion och tydlighet när det gäller användning av termer och tolkning av dessa termer i projekten. 
 

Digitalt informationsmöte 2 September  

Ett digitalt infomöte ordnas för de som har frågor om utlysningen och planerar ansöka: 
torsdagen den 2 september kl. 13.00-14.30 CET. Är du intresserad av att delta? Meddela det per e-post till maria.gronroos@genus.gu.se senast 30 augusti. 

NIKK är ett nordiskt samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet. NIKK samlar in och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på jämställdhets- och LGBTI-området i ett nordiskt perspektiv. 


Ny nordisk fond främjar LGBTI-personers villkor

Sedan 2020 samarbetar de nordiska länderna för att LGBTI-personer ska ha lika rättigheter, behandling och möjligheter i regionen. I år utlyses medel från Nordisk LGBTI-fond för första gången. Fonden syftar till att främja nordiskt arbete för att förbättra LGBTI-personers villkor. 


Sedan 2020 samarbetar de nordiska länderna för att LGBTI-personer ska ha lika rättigheter, behandling och möjligheter i regionen. I år utlyses medel från Nordisk LGBTI-fond för första gången. Fonden syftar till att främja nordiskt arbete för att förbättra LGBTI-personers villkor. 

Strategin för det nya nordiska samarbetet om LGBTI-personers villkor sätts i verket 2021. En del i arbetet är den nya fond som syftar till att främja nordiskt samarbete inom LGBTI-området.  

— LGBTI-personer ska kunna leva fria, öppna och bra liv i de nordiska länderna. Den nordiska LGBTI-fonden är ett viktigt led i att nå dit. Fonden är ett unikt sätt för att stötta nordiskt förändringsarbete på LGBTI-området, säger Finlands jämställdhetsminister Thomas Blomqvist. 

Projekt som bidrar till arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter i Norden kan söka medel från fonden. Totalt ska 1 238 000 danska kronor fördelas. NIKK administrerar Nordisk LGBTI-fond på uppdrag av Nordiska ministerrådet och kommer att ta emot ansökningar efter sommaren 2021.  

Liksom för Nordisk jämställdhetsfond krävs att aktörer från minst tre nordiska länder medverkar i ansökan. Tack vare samarbetet växer kunskapen och sprids över gränserna. Vi hittar gemensamma lösningar och lär av varandra. Aktiviteterna ska starta under 2021 och genomföras inom två år. Pengarna kan användas till att ta fram gemensamma metoder, utveckla ny kunskap, arrangera konferenser och nätverk med mera. 

— Vi vet att det finns stor kompetens, kunskap och vilja att driva utvecklingen framåt, inte minst inom civilsamhället. Det hoppas vi avspeglas i ansökningarna, säger Thomas Blomqvist. 
 

Preliminära hålltider för Nordisk LGBTI-fond  

Ansökan görs genom ett formulär som kommer finnas tillgängligt på nikk.no under ansökningstiden. 

  • 1 september – utlysningen öppnas  
  • 30 september  – sista dag för ansökan  
  • November/December – beslut meddelas sökande  
  • December – kontrakt skrivs 

 
Läs mer om Nordisk LGBTI-fond här och förbered din ansökan genom att läsa vår guide för dig som ska söka medel

Idag öppnar utlysning av nordisk forskningssatsning

För att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet är forsknings- och evidensbaserad kunskap nödvändig. Mot denna bakgrund har Nordiska ministerrådet beslutat om en nordisk forskningssatsning, i samverkan med flera sektorer inom det nordiska samarbetet. Sektorer som samarbetar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Forskningssatsningen består av två utlysningar, bägge genomförs under 2021. Den 20 april öppnar den första av de två utlysningarna. 


Om Open Call 1

Utlysningen riktar sig till pågående forskningsprojekt, som genom en nordisk tilläggsbeviljning kan bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention.

Viktiga datum:

  • Utlysningen öppnar: 20 april 2021
  • Utlysningen stänger: 10 juni 2021 kl. 14.00 CET
  • Preliminär tidpunkt för beslut är september 2021

Bedömning och beslut

Ansökningar som uppfyller kriterierna kommer att bedömas av externa vetenskapligt sakkunniga. Besluten meddelas av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, efter samråd med den tvärvetenskapliga referensgrupp som Nordiska ministerrådet tillsatt för satsningen. Besluten kan inte överklagas.

Guide till sökande för Open Call 1

Information om syfte, kriterier och vad ansökan bör innehålla finner du i Guide for applicants.
Läs guiden noga och förbered de obligatoriska bilagor som ska laddas upp i ansökan, innan du fyller i och skickar in ansökningsformuläret.

Digitalt informationsmöte 6 maj

Ett digitalt infomöte ordnas för de som planerar att ansöka och har frågor om Open Call 1.
När: torsdagen den 6 maj kl. 13-14.30 CET

Är du intresserad av att delta? Meddela det per e-post till maria.gronroos@gu.se senast 3 maj.

Förmedling från forskningssatsningen

NIKK administrerar forskningssatsningen och kommer att förmedla information om och kunskap från de beviljade projekten. I samarbete med det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2022 planeras även en nordisk förmedlingskonferens, vintern 2022/2023, från satsningens bägge utlysningar.

Här kan du läsa mer om den nordiska forskningssatsningen.

Ny rapport ger genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv

Hur ska jämställdhet och hållbarhet i framtidens högteknologiska arbetsliv uppnås? I en ny rapport undersöks hur de nordiska länderna arbetar för att bryta könssegregeringen inom naturvetenskapliga och tekniska områden. Rapporten visar att många initiativ bygger på antagandet om att lösningen är att kvinnor ska ”ändra på sig”. Det osynliggör ojämlikhet och strukturella hinder. 


På uppdrag av Nordiska ministerrådet har NIKK tagit fram rapporten Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – En nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Rapporten ger en samlad bild av vad forskningen säger, samt inventerar och analyserar insatser som görs inom STEM-sektorn i Norden. I en internationell utblick ges exempel på hur länder utanför Norden hanterar snedrekrytering till STEM-området. 

Bilden är tydlig: Både globalt och i Norden syftar initiativ oftast till att på olika sätt förändra flickor och kvinnor, snarare än att utmana könade privilegier, organisationer eller könsnormer kring naturvetenskap, teknik, matematik eller andra naturvetenskapliga ämnen. Det osynliggör strukturella hinder, säger Ulrika Jansson, som skrivit rapporten tillsammans med Jimmy Sand. 

Fokus är dessutom ofta att det är andra kvinnor som ska hjälpa kvinnor, genom att vara förebilder eller mentorer.  

Sannolikt bidrar vissa av dessa insatser till att flickor och kvinnor passas in i utbildningar och yrken som präglas av mansdominans och maskulin ämnes- och yrkeskultur. Däremot är det inte troligt att insatserna utmanar vare sig etablerade privilegier, normer eller leder till genomgripande förändring av ordinarie verksamhet och arbetsorganisation, fortsätter Ulrika Jansson. 
 

Behov av en bredare ansats 

Rapporten visar att en betydligt bredare ansats behövs. Med ett organisationsteoretiskt genusperspektiv framträder tydliga mönster. Förklaringsmodeller om könsbundna studieval, könssegregerad arbetsmarknad och könsobalans på STEM-området visar med all tydlighet att föreställningar, antaganden och normer om kön, kvinnor och män, femininet och maskulinitet begränsar och villkorar människors handlingsutrymme. Heterosexualitet är norm och etnicitet och funktionsvariation syns inte alls. 

Kopplingar mellan män, maskuliniteter och teknisk kunskap skapas i vardagliga praktiker, de är varken naturliga eller universella. De kopplingarna görs på en rad olika sätt, av olika aktörer och i olika sammanhang, säger Jimmy Sand.  

Rapporten lyfter fram att det finns normer inom utbildningssystemet, med könade ideal om vetenskap, kunskap och naturvetenskapliga ämnen, som skapar gränser för inkluderande, hållbar utbildning och ett hållbart arbetsliv.  

Dessa normer skapar förutsättningar för både mäns och kvinnors studie- och yrkesval och arbetsmarknad, på såväl individuell som strukturell nivå. De förutsättningarna faller ut till kvinnors nackdel, och till mäns fördel, berättar Jimmy Sand. 

För ett hållbart och jämställt framtida arbetsliv är det viktigt att även ställa andra frågor om kompetenser och professioner, visar rapporten. Hur ska de nordiska ländernas kompetensförsörjning garanteras och hur kan den se ut för att öka jämställdheten? Vad är det för typ av kompetenser som de nordiska länderna behöver, förutom fler ingenjörer?  
 
Forskningsöversikten, som utgör rapportens centrala del, bygger på en systematisk genomgång av 199 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter under perioden 2000–2019. Läs rapporten här.

Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – en nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM

Här hittar du rapporten i PDF för utskrift

NIKK and Nordregio arrange the webinar Gender equality – a key to rural prosperity

Photo: norden.org
Photo: norden.org

The population structure in the Nordic countries is changing fast. Ageing, migration, and urbanisation pose challenges for both labour markets and welfare provision – especially in remote rural regions. The current Covid crisis adds fuel to the fire and the response and resilience differs widely between countries and regions. What are the solutions towards a more sustainable regional development?


Two new reports point to the importance of adding a gender perspective to regional policy and planning, especially in remote areas. Men and women have different migration patterns and educational aspirations. The gender-segregated labour market and traditional gender roles in responsibility for care are persistent. What if rural areas could be frontrunners in breaking gender stereotypes and enabling work-life balance for young families and local entrepreneurs?

NIKK, Nordic Information on Gender, and Nordregio, Nordic Institute for Regional Development, invites you to a webinar on March 25 exploring the connection between gender and regional development. What can we learn from research and proactive policies, regional experts and local change-makers from some of the most isolated places in the Nordics? Join the discussion on Zoom!


Read more about the seminar
Language: English
Questions about the event: Elin Engström, Head of operations, NIKK, +46 766-229 239, elin.engstrom@genus.gu.se

Ministrar satsar på nordisk forskning om sexuella trakasserier i arbetslivet

Nordiska ministerrådet satsar 3,7 miljoner danska kronor på gemensam forskning om sexuella trakasserier i arbetslivet. Satsningen har ett särskilt fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention, genom branschstudier och -jämförelser. Andra teman som lyfts under Finlands ordförandeskap 2021 är hat och hot, mäns omsorgsansvar och normer i förskolan.


Våld, trakasserier och andra former av utsatthet i arbetslivet är genomgripande samhällsutmaningar med allvarliga konsekvenser för enskilda individer och arbetsorganisationer. Samtidigt finns stora kunskapsluckor, när det gäller metoder för att förebygga och förhindra våld och trakasserier, skydda utsatta personer och verka proaktivt i arbetsmiljöer.

 Även om vår medvetenhet om sexuella trakasserier ökat under de senaste åren, har fenomenet på inget vis försvunnit. Forsknings- och evidensbaserad kunskap har en viktig roll i att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier, säger Thomas Blomqvist, Finlands minister för nordiskt samarbete och jämställdhet och nytillträdd ordförande för det nordiska jämställdhetssamarbetet.  Detta är en oerhört viktig fråga, där nordiskt samarbete och kunskapsutbyte kan medföra ett stort mervärde.  

Thomas Blomqvist. Foto: norden.org
Thomas Blomqvist. Foto: norden.org

Satsningen genomförs i samverkan inom flera sektorer i det nordiska samarbetet. Sektorer som samverkar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Ytterligare sektorer kan tillkomma senare.  
 

Mål för forskningssatsningen 

Överordnade mål för satsningen är att: 

  • Bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention 
  • Bidra till en god kunskapsbas för politikutveckling och till nordiskt samarbete på tvärs av sektorerna inom Nordiska ministerrådet 
  • Forskningen skall vara av hög vetenskaplig kvalitet, vara praktiknära och förmedlas på ett bra sätt 
  • Vara relevant för de involverade samarbetssektorerna, för berörda branscher och för arbetslivsaktörerna   

Forskningssatsningen spänner över åren 2021 – 2023 och administreras av Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Under 2021 sker två utlysningar. 

Frågor om hat och hot i fokus 

Utöver forskningssatsningen kommer det finska ordförandeskapet, inom ramen för det nordiska jämställdhetssamarbetet, även att genomföra aktiviteter som fokuserar på hat och hot, särskilt trakasserier på nätet. 
 
Frågor om normer och motverkandet av könsstereotyper kommer också att vara i fokus, med särskilt fokus på förskolan. Under året genomförs en kartläggning av befintlig forskning, rapporter och lagstiftning i Norden på området, samt en nordisk konferens för att presentera ny kunskap och utbyta erfarenheter. Mäns omsorgsansvar, faderskap och föräldraledighet är också aktuella frågor som kommer att lyftas under året. 

Det finska ordförandeskapet fortsätter under 2021 att förankra det nya politikområdet som rör LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter. Under året kommer man särskilt lyfta frågor om hat, hot och våld mot LGBTI-personer. I november hålls en konferens på temat.  

Ny publikation belyser jämställdhetseffekter av covid-19

Foto: Rick Molloy/norden.org

Coronapandemin har nu präglat Norden i ett år och konsekvenserna är långt ifrån könsneutrala. Hur hanterar Norden jämställdhetseffekterna av covid-19? NIKKs nya publikation sammanfattar kunskap och initiativ rörande jämställdhet i relation till pandemin.


Nordens jämställdhetsministrar gick tidigt ut med ett upprop, med krav på åtgärder som förhindrar att coronakrisen blir en jämställdhetskris. Vilka initiativ har tagits för att förhindra det och vad vet vi om jämställdhetseffekter av covid-19 idag – ett år senare? NIKKs nya publikation Jämställdhetseffekter av covid-19 – kunskap och initiativ i Norden sammanfattar kunskap som tagits fram i Norden och samlar de nordiska ländernas initiativ rörande jämställdhet i relation till pandemin. I fokus är områden som våld i nära relationer, ekonomi och arbetsliv och psykisk ohälsa.

– Pandemin har blixtbelyst och förstärkt många aspekter av ojämlikhet. Vi ser akuta jämställdhetseffekter och det krävs åtgärder utifrån den kunskap som finns, säger Elin Engström, verksamhetsledare för NIKK.

De nordiska länderna har många likheter när det kommer till hur arbetsmarknad och välfärd organiseras. Samtidigt så skiljer länderna sig åt, inte minst i hur de har hanterat pandemin. Den nya publikationen bidrar till det nordiska utbytet av kunskap och erfarenhet när det gäller pandemins påverkan på jämställdhet.

– Ökad kunskap kan bidra till bättre beredskap. Genom att lära av varandra kan de nordiska länderna stå bättre rustade nu och vid kommande kriser. Det är därför vi har tagit fram publikationen, säger Elin Engström.  

Jämställdhetseffekter av covid-19 – kunskap och initiativ i Norden bygger på underlag från de nordiska länderna samt intervjuer med forskare och experter. Publikationen finns tillgänglig här.

Nordiska samarbeten ska motverka könssegregering på arbetsmarknaden

Hur ska könssegregeringen på arbetsmarknaden i Norden brytas? Vilka problem och lösningar finns i hälso- och vårdsektorn respektive mediebranschen? Det ska de två projekt som har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfonds programutlysning undersöka.


Under hösten 2020 genomförde NIKK en strategisk programutlysning som syftar till att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Utlysningen var riktad till samarbeten som ska utveckla och implementera relevanta lösningar på problem i relation till den könssegregerade arbetsmarknaden. Två projekt beviljades medel och ska arbeta för förändring i upp till fyra år:

Share the Care – Attracting men to nursing education to counteract a gender-segregated labour market

Projektet ska ta fram ny kunskap för att minska könssegregeringen inom den kvinnodominerade hälso- och vårdsektorn. Under den fyraåriga projektperioden kommer projektet att följa årsgrupper inom sjuksköterskeutbildningen och dokumentera anledningar till avhopp och förseningar under utbildningen och samla in viktig kunskap om hur problemen kan motverkas.

Insatserna innefattar utbildningsmaterial och kommunikation, samt särskilda plattformar för manliga studerande för att minimera riskerna för utanförskap. Studie- och karriärvägledargrupper kommer att bildas för kunskapsinsamling och främjande av män i vårdsektorn. Aktiviteterna kommer ge utbildningsinstitutioner värdefulla insikter hur de kan rekrytera och behålla män inom sjuksköterskeutbildningen. Läs mer om projektet.

Ny Nordisk Model for større ligeværd i den nordiske mediebranche

Projektet ska samla in kunskap och belysa vad som hindrar och främjar jämställdhet i mediebranschen. Detta görs i syfte att utveckla lösningar som kan leda till större jämställdhet i branschen.

Projektet löper över tre år och ska att säkerställa att kunskap om formell och informell jämställdhet i den nordiska mediebranschen delas mellan de nordiska länderna. De bästa erfarenheterna och lösningsförslagen ska identifieras, så att de kan användas i praktiken i de olika nordiska medieföretagen. Målet är en verklig förändring av normer. Erfarenheter från projektet kommer också att ligga till grund för undervisning och fortbildningskurser. Läs mer om projektet.

Updated 4 februari 2021