Skip to main content sv

Ministrar satsar på nordisk forskning om sexuella trakasserier i arbetslivet

Nordiska ministerrådet satsar 3,7 miljoner danska kronor på gemensam forskning om sexuella trakasserier i arbetslivet. Satsningen har ett särskilt fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention, genom branschstudier och -jämförelser. Andra teman som lyfts under Finlands ordförandeskap 2021 är hat och hot, mäns omsorgsansvar och normer i förskolan.


Våld, trakasserier och andra former av utsatthet i arbetslivet är genomgripande samhällsutmaningar med allvarliga konsekvenser för enskilda individer och arbetsorganisationer. Samtidigt finns stora kunskapsluckor, när det gäller metoder för att förebygga och förhindra våld och trakasserier, skydda utsatta personer och verka proaktivt i arbetsmiljöer.

 Även om vår medvetenhet om sexuella trakasserier ökat under de senaste åren, har fenomenet på inget vis försvunnit. Forsknings- och evidensbaserad kunskap har en viktig roll i att utveckla nya och mer kraftfulla insatser mot sexuella trakasserier, säger Thomas Blomqvist, Finlands minister för nordiskt samarbete och jämställdhet och nytillträdd ordförande för det nordiska jämställdhetssamarbetet.  Detta är en oerhört viktig fråga, där nordiskt samarbete och kunskapsutbyte kan medföra ett stort mervärde.  

Thomas Blomqvist. Foto: norden.org
Thomas Blomqvist. Foto: norden.org

Satsningen genomförs i samverkan inom flera sektorer i det nordiska samarbetet. Sektorer som samverkar är jämställdhets-, kultur- och arbetslivssektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén. Ytterligare sektorer kan tillkomma senare.  
 

Mål för forskningssatsningen 

Överordnade mål för satsningen är att: 

  • Bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser och metoder för intervention 
  • Bidra till en god kunskapsbas för politikutveckling och till nordiskt samarbete på tvärs av sektorerna inom Nordiska ministerrådet 
  • Forskningen skall vara av hög vetenskaplig kvalitet, vara praktiknära och förmedlas på ett bra sätt 
  • Vara relevant för de involverade samarbetssektorerna, för berörda branscher och för arbetslivsaktörerna   

Forskningssatsningen spänner över åren 2021 – 2023 och administreras av Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Under 2021 sker två utlysningar. 

Frågor om hat och hot i fokus 

Utöver forskningssatsningen kommer det finska ordförandeskapet, inom ramen för det nordiska jämställdhetssamarbetet, även att genomföra aktiviteter som fokuserar på hat och hot, särskilt trakasserier på nätet. 
 
Frågor om normer och motverkandet av könsstereotyper kommer också att vara i fokus, med särskilt fokus på förskolan. Under året genomförs en kartläggning av befintlig forskning, rapporter och lagstiftning i Norden på området, samt en nordisk konferens för att presentera ny kunskap och utbyta erfarenheter. Mäns omsorgsansvar, faderskap och föräldraledighet är också aktuella frågor som kommer att lyftas under året. 

Det finska ordförandeskapet fortsätter under 2021 att förankra det nya politikområdet som rör LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter. Under året kommer man särskilt lyfta frågor om hat, hot och våld mot LGBTI-personer. I november hålls en konferens på temat.  

NIKK och NIVA bjuder in till webbinarium om sexuella trakasserier i vårdsektorn

Foto: Luke Jones

Yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdssektorn är helt centrala för att samhället ska fungera. De arbetar i frontlinjen och möter varje dag ett stort antal människor – kollegor, patienter och deras anhöriga. Forskning visar att sexuella trakasserier är ett stort problem i arbetslivet. Det gäller även vården. Den 2 mars lyfter vi dessa högaktuella frågor i webbinariet ”Sexually harassed in health care – doubly vulnerable in a hard-hit sector”.


Många sjuksköterskor uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet. Den pågående pandemin har därtill blixtbelyst brister i arbetsvillkoren i vården, som redan är en utsatt sektor. De nordiska länderna har likheter och skillnader, såväl i hur sektorn är organiserad som i hur åtgärder och insatser tar sig uttryck. Nu bjuder NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, och NIVA, Nordic Institute for Advanced Training in Occupational Health, in till webbinariet Sexually harassed in health care – doubly vulnerable in a hard-hit sector om dessa högaktuella frågor.

Ta del av erfarenheter från den isländska hälsosektorn, det norska sjuksköterskeförbundet och den svenska, nytillträdde diskrimineringsombudsmannen, i samtal om såväl problemet som viktiga åtgärder och lösningar. Resultat från rapporten Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt presenteras och diskuteras utifrån paneldeltagarnas olika perspektiv.

Se inbjudan (PDF)

Forskningssatsning om sexuella trakasserier i arbetslivet

Nu görs en tvärsektoriell satsning på ett stort nordiskt forskningsbaserat kunskapslyft om sexuella trakasserier i arbetslivet. Sammanlagt satsas 4,8 miljoner danska kronor. De nordiska jämställdhetsministrarna beslöt på sitt möte den 5 november 2020 hur den treåriga forskningssatsningen ska genomföras. Satsningen finansieras av jämställdhetssektorn, men även av arbetslivssektorn, kultursektorn samt den nordiska barn- och ungdomskommittén.


Satsningen ska bidra till ny kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden, med fokus på förebyggande insatser. Genom den här treåriga satsningen vill man stärka det nordiska genomslaget i pågående forskning, och stimulera samt skapa utrymme för innovation och samverkan med parter på arbetsmarknaden. Bland annat kommer totalt 3,6 miljoner DKK att utlysas genom två olika open calls under 2021, för att finansiera tvärnordiska forskningssamarbeten.

– Det här är en välkommen satsning på ett kunskapslyft i Norden med tydligt fokus på samverkan mellan forskning och arbetslivsaktörer. Nu börjar vi på NIKK arbetet med att förbereda utlysningarna och kommunikation om satsningen.  Den första utlysningen kommer att komma under våren 2021 och aviseras i NIKKs kanaler, säger Maria Grönroos, projektansvarig för forskningssatsningen.

Beslutet bygger bland annat på en forskningsöversikt som NIKK nyligen tagit fram. Rapporten ”Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt” publicerades i maj 2020. Den sammanställer för första gången aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och pekar ut vilka kunskapsluckor som finns.  

Läs rapporten Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt här. NIKK har även tagit fram en kortversion av forskningsöversikten, som snabbt ger en översikt över forskningsläget kring denna brännande fråga.

Vad vet vi om sexuella trakasserier? Ny kortversion ger översikt

Idag är det tre år sedan metoo startade och blixtsnabbt spreds över världen. Vi uppmärksammar dagen med att publicera ”Sexuellt trakasserad på jobbet: En nordisk forskningsöversikt i korthet”. Publikationen presenterar översiktligt aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och visar på kunskapsluckor.


Metoo-dagen, den 15:e oktober, är ett sätt att varje år se till hur kraften i den revolution som metoo växte till förvaltas. I Norden är metoo-rörelsen högst levande, det märks inte minst i Danmark där tusentals personer har skrivit under olika upprop, där man uppmärksammar sexism inom flera branscher i landet.

Vi uppmärksammar dagen med att publicera Sexuellt trakasserad på jobbet: En nordisk forskningsöversikt i korthet. Publikationen presenterar översiktligt aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och visar på kunskapsluckor. Vad vet vi idag? Hur skiljer sig utsattheten mellan olika branscher? Publikationen är ett utmärkt sätt att snabbt få koll på forskningsläget kring en brännande aktuell fråga.

Nordisk forskning om sexuella trakasserier presenteras i ny rapport


Sexuella trakasserier i arbetslivet är ett stort samhällsproblem i Norden. Det visade inte minst de många metoo-uppropen under hösten 2017. Nu har nordisk kunskap om ämnet för första gången sammanställts i rapporten ”Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt”.

Rapporten redogör för aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och identifierar vidare kunskapsbehov. Forskningsöversikten har tagits fram av Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, som underlag till en nordisk forskningssatsning på området. Islands statsminister, Katrín Jakobsdóttir, ser rapporten som ett viktigt steg i arbetet mot ett jämställt samhälle, fritt från våld och trakasserier.

– Denna rapport ger en viktig överblick över de brister och luckor som finns i vår kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet. Den belyser vikten av tvärvetenskaplig forskning och fortsatt nordiskt samarbete för att sexuella trakasserier och andra former av våld mot kvinnor och flickor på arbetsplatser ska upphöra. Våldet är både orsaken till och konsekvensen av omfattande ojämställdhet, och vi har både rättsliga och moraliska skyldigheter att sätta stopp för det.

Stort behov av mer nordisk kunskap

I rapporten kartläggs hur sexuella trakasserier tar sig olika uttryck i människors arbetsliv utifrån yrken med varierande karaktär. Rapporten visar att, oavsett vilken bransch som undersöks, så är konsekvenserna av sexuella trakasserier i arbetslivet förödande både för individer och organisationer. Några vanliga konsekvenser är psykisk ohälsa, sjukskrivningar, försämrade karriärmöjligheter och belastande personalomsättning i och med uppsägningar. Malin Svensson, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, har skrivit rapporten och pekar på behovet av tvärsektoriell kunskap.

– Sexuella trakasserier kan se olika ut beroende på yrkens karaktär, och erfarenheter kan skilja sig mellan yrkesgrupper, till exempel om kroppen är central för att utföra arbetsuppgifterna eller inte. Därför behöver vi tvärsektoriell kunskap från flera länder, som kan peka på de bredare mönstren på den nordiska arbetsmarknaden. Rapporten visar också att fokus på kön och ålder är för snävt, vi behöver kunskap om hur bland annat kön, ålder, etnicitet och hudfärg, funktionalitet och sexuell identitet samverkar med riskerna att bli sexuellt trakasserad på jobbet.

Rapporten visar att det krävs mer och fördjupad kunskap om orsaker till varför sexuella trakasserier sker och om strukturella förhållanden som bidrar till eller förhindrar förekomsten av dem, för att kunna förstå och motverka trakasserierna. Malin Svensson identifierar flera centrala kunskapsbehov, där mer forskning behövs för att vi kraftfullt ska kunna möta samhällsproblemet.

– Det finns enighet inom forskningsfältet om att mörkertalet är stort och att kvinnor, och andra utsatta grupper, av olika skäl inte rapporterar när de utsätts. Vi behöver också veta mer om förövarna, vilka de är och vad som driver dem. Det behövs även mer kunskap om vilka arbetsvillkor och anställningsvillkor som kan utgöra särskilda riskfaktorer för att bli utsatt.

Forskningsöversikten bygger på en systematisk genomgång av forskning och annan relevant litteratur från de nordiska länderna mellan åren 2014 och 2019. Läs ”Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt” här.


Text: Susanna Young Håkansson
Publicerad: 2020-05-14


NIKK har nya uppdrag om sexuella trakasserier, framtidens arbetsliv och LGBTI i Norden


NIKK har tre nya uppdrag, alla med projektstart 2019. Uppdragen fokuserar på att kartlägga forskning och kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet, hållbarhet och jämställdhet i framtidens högteknologiska arbetsliv samt att kartlägga och analysera LGBTI-området i Norden. Projekten ska bidra till ökad kunskap och kvalitet i jämställdhetsarbetet i Norden inom sitt respektive fält.

Hållbarhet och jämställdhet inom framtidens högteknologiska arbetsliv

Den framtida arbetsmarknaden kommer att digitaliseras, robotiseras, och automatiseras, vilket innebär att vissa yrken kommer att försvinna och allt fler arbetstillfällen efterfrågas inom den s.k. STEM-sektorn, dvs naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Med tanke på att arbetsmarknaden är könsuppdelad och andelen kvinnor i sektorn är låg, kan detta på längre sikt få betydelse för jämställdheten på arbetsmarknaden i Norden. Nordiska ministerrådets arbetslivs-, jämställdhets-, utbildnings- och forskningssektorer samt det nordiska samarbetsprogrammet Generation 2030 har därför gett NIKK i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag. Underlaget ska undersöka hur de nordiska länderna arbetar med att få bättre könsbalans på utbildningar och yrken som efterfrågas inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena och hur detta förväntas bidra till hållbarhet och jämställdhet på framtida arbetsmarknader.

Uppdraget ska resultera i:

  • En nordisk forskningsöversikt över befintlig forskning kring könsbundna studieval inom STEM-området
  • En inventering av konkreta insatser i Norden för att minska könsobalansen inom STEM
  • En analys av inventerade insatser
  • En utblick hur ett urval av andra länder utanför Norden främjar könsbalans inom STEM

Projektperiod: juni 2019 – december 2020
Projektbudget: 800 000 DKK


Kartläggning och analys av LGBTI-området i Norden

År 2020 inleds ett nytt formellt nordiskt samarbete om lika behandling och rättigheter för LGBTI-personer. För att samarbetet ska bli träffsäkert, effektivt och långsiktigt har NIKK fått i uppdrag av Nordiska ministerrådet att genomföra en kartläggning och analys av LGBTI-området.

Uppdraget ska resultera i:

  • En kartläggning som ska belysa nationella förhållanden gällande lagstiftning och förvaltningsstruktur av LGBTI-området, teman och insatsområden i fokus på nationell nivå, samt inspirationsmodeller för det nordiska samarbetet.
  • En konsultationsprocess där civilsamhällsorganisationer, myndigheter och andra aktörer som arbetar för lika rättigheter för LGBTI-personer i Norden ges möjlighet att bidra till att identifiera teman och insatsområden det nordiska samarbetet bör prioritera på LGBTI-området.
  • Analys och rekommendationer baserade på kartläggningen och konsultationen. Rekommendationerna ska riktas till de nordiska jämställdhetsministrarna och peka på teman och insatsområden, insatser och samarbetspartners för LGBTI-området.

De nordiska jämställdhetsministrarna ska diskutera rekommendationerna och därefter anta strategiska insatsområden, som man menar ger störst möjlig nordisk nytta på LGBTI-området. Den övergripande målsättningen, insatsområden och delmål ska därefter sammanfattas i ett tillägg till Nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2019-2022.

Projektperiod: september 2019 – maj 2020
Projektbudget: 500 000 DKK


Nordiskt kunskapslyft om sexuella trakasserier: en förstudie

Nordiska ministerrådet har genom jämställdhets­samarbetet initierat en forskningsbaserad förstudie för att synliggöra kunskapsluckorna om sexuella trakasserier i arbetslivet och ta fram förslag hur de ska åtgärdas. NIKK har fått i uppdrag att genomföra förstudien, som färdigställs i mars 2020. De nordiska jämställdhets­ministrarna har dessutom beslutat att finansiera en nordisk forskningssatsning, som utifrån förstudiens förslag, ska bidra till att öka kunskapen om sexuella trakasserier i arbetslivet och ligga till grund för framtida insatser mot sexuella trakasserier. Behovet av ökad kunskap om genusbaserad utsatthet i arbetslivet och om hållbara sätt att bekämpa problemet är uppenbar i Norden. Utredningar och kartläggningar har tidigare initierats i de enskilda länderna, men en gemensam nordisk helhetsbild saknas.

Uppdraget ska resultera i:

  • En forskningsbaserad kartläggning av nyligen avslutade och pågående forskningsprojekt, kartläggningar och andra relevanta studier i Norden relaterade till genusbaserad utsatthet på arbetsmarknaden.
  • En sammanställning av det nordiskt komparativa kunskapsbehov som framkommit inom ramen för det nordiska samarbetets arbete med metoo-frågeställningarna.
  • En presentation av hur ett treårigt forskningsprogram bör utformas. Tematiskt innehåll, finansiering, former för utlysning, samt uppföljning och utvärdering ingår i uppdraget.

Projektperiod: september 2019 – mars 2020
Projektbudget: 500 000 DKK

Ny publikation från NIKK om nordiskt arbete mot sexuella trakasserier

NIKK:s nya publikation Ending sexual harassment – a precondition for gender equality: Nordic initiatives in the aftermath of #MeToo sammanställer initiativ som tagits för att motverka sexuella trakasserier i Norden, både inom det nordiska samarbetet och på nationell nivå i de nordiska länderna.


Ett jämställt samhälle är ett samhälle fritt från sexuella trakasserier. Trots många framsteg på jämställdhetsområdet kvarstår den allvarliga utmaning sexuella trakasserier utgör i alla de nordiska länderna. I Ending sexual harassment – a precondition for gender equality: Nordic initiatives in the aftermath of #MeToo presenterar vi ett urval av de många initiativ som tagits för att motverka sexuella trakasserier i Norden, både inom det nordiska samarbetet och på nationell nivå i de nordiska länderna.

Publikationen är producerad av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, och bygger på material insamlat från representanter för det nordiska samarbetet och för de nordiska länderna. Publikationen lanseras på konferensen #Metoo Moving forward i Reykjavik.

Läs publikationen här

#MeToo Moving forward: internationell konferens i Reykjavik

Vilka konsekvenser har #MeToo-rörelsen fått och hur går vi vidare nu? Det är några av de övergripande frågorna på den internationella konferensen #MeToo Moving forward i Reykjavik 17-19 september.


Med stora namn som Angela Davis och Cynthia Enloe liksom de nordiska jämställdhetsministrarna diskuteras olika aspekter av #MeToo-rörelsen och hur arbetet mot sexuella trakasserier ska fortsätta. Forskare, politiker och aktivister från hela världen samlas i Island för att tillsammans diskutera och ta sig an dessa viktiga frågor.

I samband med konferensen lanserar NIKK vår nya publikation Ending sexual harassment – a precondition for gender equality: Nordic initiatives in the aftermath of #MeToo, där vi har samlat ett urval av de många initiativ som tagits för att motverka sexuella trakasserier i Norden, både inom det nordiska samarbetet och på nationell nivå i de nordiska länderna. Publikationen lanseras på #Metoo Moving forward den 17 september och görs samtidigt tillgänglig på nikk.no.

Konferensen anordnas av det isländska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2019 och RIKK, Institute for Gender, Equality and Difference at the University of Iceland. Konferensen är kostnadsfri och öppen för allmänheten, men registrering krävs. Sista dag för registrering är 10 september.

Starkt metoo-fokus under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet

När Sverige tog över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet för ett år sedan hade Metoo just exploderat. Det har gett avtryck i det nordiska samarbetet. Sexuella trakasserier har lyfts upp på agendan och jämställdhetsarbetet har fått extra prioritet.

– Nu gäller det att inte tappa fart, säger Sveriges jämställdhetsminister Lena Hallengren.


Efter metoo-uppropen beslutade det svenska ordförandeskapet att jämställdhetsfrågorna och särskilt sexuella trakasserier skulle få extra starkt fokus under 2018. Jämställdhetsministrarna men även till exempel kulturministrarna och justitieministrarna har lyft upp metoo-relaterade frågor på sina dagordningar.

– Jag tycker att det är bra att vi har lyckats ta hand om metoo inom det nordiska samarbetet och lyfta frågorna så kraftfullt som vi har gjort, säger Karin Bengtson, som har samordnat insatserna på jämställdhetsområdet under det svenska ordförandeskapet.

Hon berättar att det nordiska arbetet mot sexuella trakasserier har lett till flera konkreta satsningar. Det kommer till exempel släppas en nordisk metoo-handbok för rättsväsendet och kulturministrarna i Norden har tagit initiativ till en utbildningssatsning som ska förebygga sexuella trakasserier inom kultursektorn. I november arrangerade NIKK på uppdrag av det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet också ett metoo-seminarium med nordiskt-baltiskt deltagande i Stockholm. Även på nationell nivå har länderna lyft frågorna och skärpt lagstiftningen på området. Sverige och Island har till exempel infört samtyckeslagar och Danmark har skärpt sin lagstiftning för att förhindra sexuella trakasserier i den digitala världen.

Maskulinitetsfrågor ett prioriterat område

Vid sidan av metoo har det nordiska jämställdhetsarbetet under det gångna året haft särskilt fokus på jämställdhetsintegrering, mäns våld mot kvinnor samt mäns deltagande i jämställdhetsarbetet. Under våren stod Sverige värd för konferensen International Conference on Men and Equal Opportunities, ICMEO, och i samband med det genomförde Nordiska ministerrådet flera möten och seminarier med nordiska teman. Ett handlade om mäns och pojkars roll i att motverka prostitution och sexhandel. Ett annat handlade om hur man kan jobba förebyggande mot könsbaserat våld.

När det gäller arbetet med att jämställdhetsintegrera Nordiska ministerrådets organisation är det nya för i år fokuset på själva ordförandeskapet. Alla som jobbar med nordiska frågor på Sveriges regeringskansli har erbjudits jämställdhetsutbildning.

– Vi har velat säkra upp så att hela det svenska ordförandeskapet har kunskap och kan jobba med frågorna, säger Karin Bengtson.

Vill se mer fokus på arbetslivet

Jämställdhetsminister Lena Hallengren är glad över att jämställdhetsfrågorna har fått så mycket uppmärksamhet i det nordiska samarbetet under året som gått.

– Fokuset vi har haft på jämställdhet generellt i hela Nordiska ministerrådet är det jag är mest stolt över, säger hon.

Vid årsskiftet lämnar Sverige över ordförandeklubban till Island och Lena Hallengren lyfter fram jämställdhet i arbetslivet som en särskilt viktig fråga att jobba vidare med.

– Metoo satte fingret på problem som finns på arbetsmarknaden och vi har mycket mer att göra. Island är framstående på området, inte minst när det gäller lika lön. Jag tror att de kan ta frågan vidare och utveckla arbetet i Norden så att arbetsplatserna blir tryggare och att fler vågar höja sin röst, säger hon.

Som andra viktiga framtidsfrågor lyfter hon bland annat utmaningarna som kommer av att Norden har en åldrande befolkning och villkoren inom kvinnodominerade yrken i offentlig sektor.

– Om inte de har schyssta villkor i de här yrkena kommer vi ha svårt att erbjuda den välfärd som vi i är vana vid i Norden. Vi måste se till att de här yrkesgrupperna kan leva på sina löner och pensioner, säger hon.

Nytt nordiskt program för jämställdhetsarbetet

Det är inte bara ordförandelandet som byts ut vid årsskiftet utan även det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhetsområdet. Det nya programmet gäller för perioden 2019-2022 och sätter ramarna för det nordiska jämställdhetssamarbetet.

I det nya programmet lyfts hälsa och ”män och jämställdhet” fram som två nya delmål.

– Vi har jobbat med båda de ämnena tidigare men genom att göra dem till delmål vill vi sätta ännu mer fokus på dem. När det gäller hälsa ser vi till exempel att män är överrepresenterade i självmordsstatistiken och att kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av psykisk ohälsa så det här är ett viktigt jämställdhetsområde, säger Karin Bengtson.

Det nya samarbetsprogrammet trycker på att jämställdhetsarbetet ska utgå ifrån att kvinnor och män inte är enhetliga grupper. Programmet slår också fast att andra perspektiv vid sidan av kön har betydelse i jämställdhetsarbetet, som bakgrund, funktionsförmåga, ålder, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

”Viktigt att försvara jämställdhetsarbetet tillsammans”  

Lena Hallengren tror att de nordiska länderna tjänar mycket på att samarbeta och lära av varandra på jämställdhetsområdet.

– Våra länder är väldigt lika även om vi inte alltid gör likadant. Vi är också ganska små så vi har mycket ut av att byta erfarenheter och bygga nätverk, säger hon.

Framöver tror hon också att det kommer bli extra viktigt att de nordiska länderna gemensamt står upp för jämställdhetsarbetet, som en positiv global kraft.

– Internationellt, både i Europa och i världen, ser vi att jämställdhetsfrågorna provocerar så jag tror att det kommer bli ännu viktigare att vi håller ihop och försvarar jämställdhetsarbetet tillsammans, säger hon.

Initiativ och åtgärder efter Me too

Hur har Me too-rörelsen påverkat den politiska agendan i Norden och Baltikum? En färsk sammanställning från NIKK visar att länderna tagit flera olika initiativ för att hantera och förebygga sexuella trakasserier. Det handlar om alltifrån skärpt lagstiftning och utökade uppdrag för ansvariga myndigheter till breda informationskampanjer.


Hösten 2017 spreds Me too-rörelsen över världen. Kvinnor från olika branscher delade med sig av erfarenheter av sexuella trakasserier och gick samman i gemensamma upprop. Vittnesmålen fick stort utrymme i medierna och skapade debatt. I de nordiska- och baltiska länderna hamnade Me too på dagordningen för den nationella politiken, men vad hände sedan?

Den nya sammanställningen ”Ett år efter Me too – initiativ och åtgärder i de nordiska och baltiska länderna” är framtagen på uppdrag av det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018. Materialet är sammanställt av NIKK och bygger på underlag från länderna samt kompletterande intervjuer med nyckelpersoner.

I sammanställningen framkommer särskilt fyra områden där länderna agerat efter Me too. Det handlar om ny och uppdaterad lagstiftning, förändrade uppdrag, krav på arbetsgivare samt kartläggning och kunskap.
I Norden är det förbjudet med sexuella trakasserier, både på arbetsplatsen och i samhället i stort. När det gäller arbetslivet finns det flera lagar i varje land som reglerar detta. Det finns även straffrättslig lagstiftning som tydliggör att sexuella trakasserier är ett brott, som bör anmälas till polisen. Men lagarna är ibland otydliga och behöver kompletteras och utvecklas. Efter Me too har flera länder, både i Norden och Baltikum, skärpt lagstiftning som gäller kränkningar, trakasserier och sexuellt våld mot kvinnor.

Ett annan central fråga har varit att se till att lagstiftningen följs. I Norden har arbetsgivaren ett ansvar för att skapa en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier. I samband med Me too har olika åtgärder vidtagits för att skärpa och utöka tillsynsmyndigheternas uppdrag. Syftet är att tillsynsmyndigheterna på så sätt ska kunna säkerställa att arbetsgivarna har kunskap om lagstiftningen och tar sitt ansvar. I flera länder har även den straffrättsliga kedjan diskuterats och åtgärder vidtagits för att stärka den juridiska uppföljningen av sexuella trakasserier.

Men för att sätta stopp för sexuella trakasserier räcker inte bara politisk vilja, besluten måste förankras och kränkningarna förbyggas och motverkas varje dag – på arbetsplatsen, i skolan och i det offentliga rummet. En förutsättning för detta är ett brett samarbete och dialog mellan olika samhällsinstitutioner och parter. Efter Me too har det initierats breda informationskampanjer, både riktade till arbetsgivare och andra samhällsaktörer. Flera länder har även initierat kartläggningar och utredningar för att samla in fakta och kunskap som ska ligga till grund för det fortsätta arbetet mot sexuella trakasserier.

NIKK:s sammanställning av initiativ och åtgärder presenterades vid ett seminarium i Stockholm i november. På plats fanns regeringsrepresentanter från de nordisk-baltiska länderna, såväl som aktörer från civilsamhället det nordiska samarbetet och den internationella arenan. En av talarna var Åsa Regnér. När Me too-kampanjen tog fart var hon jämställdhetsminister i Sverige, idag är hon vice chef för FN-organet UN Women.
– När Me too drog igång kände jag som minister direkt att man vill agera. Men det som slog mig var att vi i Sverige redan hade regelverket på plats. Det var tydligt vad arbetsgivaren och fackförbunden skulle göra, men nästan ingen hade gjort något! Det var chockerande.
Hon menar att en positiv sak med kampanjen i Sverige är att den verkligen blev ett uppvaknande, som lett till vidare politiska åtgärder. På den globala arenan ser Åsa Regnér hur Me too fortsätter och är en pågående, levande debatt. Samtidigt uttrycker hon oro över en pågående backlash när det kommer till jämställdhet och frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa.

I NIKK:s sammanställning lyfts olika initiativ, både från de nordiska och baltiska länderna. Estland ändrade i sin straffrättsliga lagstiftning år 2017 och införde sexuella trakasserier som en egen brottskategori. En av deltagarna på konferensen var Kadi Viik, redaktör på den feministiska plattformen och nättidningen Feministeerium, som stod för publiceringen av kvinnors egna berättelser om sexuella övergrepp i Estland. Hon menar att kampanjen har fått stort genomslag i Estland och diskuterats på flera nivåer.

Enligt Kadi Viik har det politiska gensvaret efter Me too i Estland varit varierande. Hon menar att ett problem är de konservativa krafternas inflytande över politiken.
– Den sittande regeringen är så rädd att extremisterna ska få mer makt att de anpassar sig, säger hon.

Läs NIKK:s kartläggning ”Ett år efter Me too – initiativ och åtgärder i de nordiska och baltiska länderna” här.

Latest updated 2 juli 2020