Projektet «Share the Care» tar fram ny kunskap för att minska könssegregeringen inom den kvinnodominerade hälso- och vårdsektorn. Insatserna bygger till stor del på rekommendationerna från forskning i det tidigare projektet «Men in Nursing Education: Mapping Educational Practises and Student Experiences in Iceland, Denmark and Norway»

Under den fyraåriga projektperioden kommer projektet att följa årsgrupper inom sjuksköterskeutbildningen och dokumentera anledningar till avhopp och förseningar under utbildningen och samla in viktig kunskap om hur problemen kan motverkas. Insatserna innefattar utbildningsmaterial och kommunikation, samt särskilda plattformar för manliga studerande för att minimera riskerna för utanförskap. Studie- och karriärvägledargrupper kommer att bildas för kunskapsinsamling och främjande av män i vårdsektorn.

Aktiviteterna kommer ge utbildningsinstitutionerna värdefulla insikter hur de kan rekrytera och behålla män inom sjuksköterskeutbildningen.

Projektets mål er – på tværs af norden – at indsamle viden om og belyse, hvad der hæmmer og fremmer en kønsmæssig balance i mediebranchen. Det sker med henblik på at udvikle løsninger, som kan føre til større kønsmæssig ligestilling og ligeværd i branchen.

 
Netop nu afdækkes en udbredt seksuel krænkelseskultur i den danske medieverden – en kultur, der kan tolkes som et symptom på manglende kønsbalance og ligeværd. Branchen kæmper med uformelle magtstrukturer samt en fortsat hierarkisk kønsforskel. I Norge, Sverige og Island har ligestilling i længere tid været på agendaen – særligt efter MeToo-bølgen nåede hertil for 3 år siden. Den danske debat giver nu også danske medievirksomheder anledning og motivation til at arbejde med kulturen og skubbe yderligere til de nødvendige forandringer.  

Projektet kører over tre år og skal sikre, at viden om formel og uformel ligestilling i den nordiske mediebranche samt de bedste erfaringer og løsningsforslag bliver delt, så de kan bruges i praksis i de enkelte nordiske medievirksomheder. Målet er en reel normændring. Erfaringer fra projektet vil desuden danne grundlag for undervisning og efteruddannelseskurser. 

Projektet ledes af Danmarks Medie- og Journalisthøjskole i tæt samarbejde med erfarne medieledere, de nordiske journalistforbund samt andre relevante partnere.

Projektet utarbetade en nordisk översikt över de socioekonomiska mönster och kulturella aspekter av uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar under 30 år. Även konsekvenserna av dessa mönster för jämställdheten i arbetsliv och familj ingick i studien som såg på risken för marginalisering av unga mödrar och fäder, och kartlade hur föräldraförsäkringspolitik i de olika länderna möter dessa utmaningar.

Såväl forskningsresultat som statistik från de nordiska länderna inkluderades i översikten. Unga personer och studentföreningar deltog i datainsamlingen till rapporten, och bidrog med diskussioner om resultaten. Förmedling av resultaten har organiserats vid ett webinarium med medverkan av forskare, tjänstepersoner, arbetsmarknadens parter, ungdomsorganisationer och politiker från alla nordiska länder.

En vetenskaplig artikel (på finska) utifrån undersökningsresultaten har publicerats genom Finska ungdomsforskningsnätverket. Översikten förväntas också leda till ytterligare ansökningar om vidare forskning om uttag och konsekvenser av unga personers föräldraledighet.

Projektet ger en mer nyanserad, åldersspecifik förståelse av möjligheterna och hindren för jämställdhet bland unga föräldrar i de nordiska länderna. Värdefull input i form av likheter och skillnader hos de olika länderna i förhållande till att minska hindren för barnafödande och förbättra unga mödrar, fäder och deras barns välmående, kan ge inspiration till framtida policyutveckling i främjandet av mer jämställt uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar.

Skogs- och jordbrukssektorn utgör viktiga delar av den nordiska bioekonomin men är två av Nordens mest könssegregerade näringar. Digitalisering och en ökad automatisering av tunga arbeten skulle kunna gynna jämställdheten inom sektorerna. Detta har dock inte skett.

Projektet har undersökt hur den digitala omvandlingen påverkar jämställdheten hos unga i den nordiska bioekonomin och hur en digital utveckling kan främja jämställdheten. Projektet som har resulterat i en metodhandbok för en mer jämställd vardag för bioekonomins framtida medarbetare har även givit en djupare förståelse för hur jämställdhetsperspektivet kan integreras bland både akademi och näringsliv.

Projektet genomfördes av Samnordisk skogsforskning (SNS), Nordisk kommitté för jordbruks- och livsmedelsforskning (NKJ), Skógarkonur, University of Eastern Finland, Norges forskningsråd, Landbruks- og matdepartementet Norge, Københavns Universitet, Jord- och skogsbruksministeriet Finland, Lantbrukarnas riksförbund, Ålands hushållningssällskap, Ålands Skogsvårdsförening och tio studentrepresentanter från universitet i Norden.

Insatser för att förebygga och hantera sexuella trakasserier är centrala i arbetet för jämställdhet mellan könen och ett jämställt och inkluderande arbetsliv. Fenomenet sexuella trakasserier hänger ofta i hop med makt och maktlöshet, och kan få stora konsekvenser för både den enskilda och verksamheten. Hälsosektorn är en sektor med hög andel deltidsanställda, tillfälligt anställda och hög sjukfrånvaro. På arbetsplatsen finns inte valfrihet att välja bort personer som inte kan uppföra sig eller som kränker andra. Den anställda måste dagligen förhålla sig till patienter och kollegor.

Projektet har utvecklat ett nordiskt nätverk som har kartlgt hur kommuner i Norden arbetar med sexuella trakasserier inom hälsosektorn. Kartläggningen har resulterar i ett idéhäfte om hur man kan jobba förebyggande och aktivt med att förhindra sexuella trakasserier. Genom samarbetet möjliggjordes erfarenhetsutbyte, metodutveckling och ökad kunskap om jämställdhet i arbetslivet. Resultatet presenterades vid en nordisk konferens, samt tillgängliggjordes i kommunerna.

Se slutrapporten (på engelska) för mer information.

I ett jämställt samhälle är både kvinnor och män aktiva på arbetsmarknaden och i familjelivet, men vi vet lite om hur dessa ideal står sig i samhällen med begränsade möjligheter till arbete. I detta projekt har tre relativt isolerade områden i Norden jämförts: Narsaq på södra Grönland (1600 invånare), Suðuroy på Färöarna (4600 invånare), samt Læsø i Danmark (1800 invånare). Målet var att förstå lokala strategier och könsroller bland kvinnor och män i relativt isolerade områden, vad gäller arbete och social samverkan, för att potentiellt uppnå jämställdhet.

Resultaten noterar regionernas varierande geografi och skilda historiska, ekonomiska och demografiska förutsättningar. Dock att visar komparationen på värdefulla nya insikter, bland annat genom att fördjupa kunskapen om platsens betydelse för hållbar demografisk och ekonomisk utveckling.

Läs mer i rapporten Equality in Isolated Labour Markets

Seksuell trakassering er et omfattende problem i hotell- og restaurantbransjen. Undersøkelser av opplevd seksuell trakassering blant medlemmer i det norske Fellesforbundet og det danske Fagligt Fælles Forbund 3F viser at 21 prosent i Norge og 24 prosent i Danmark har opplevd seksuell trakassering i jobbsammenheng. Fra Sverige vet vi at cirka 13 prosent av kvinnelige arbeidstakere i hotell- og restaurantbransjen har opplevd seksuell trakassering fra kunder, og 6 prosent sier de har opplevd seksuell trakassering fra ledere eller kolleger.

Diskrimineringsombudsmannen i Sverige, Institut for Menneskerettigheder i Danmark og Likestillings- og diskrimineringsombudet i Norge gjennomførte en undersøkelse for å skaffe mer kunnskap om hva som hindrer en effektiv håndtering av saker om trakassering og seksuell trakassering på arbeidsplassen. En del av dette arbeidet var å undersøke hvordan sammenhengen mellom seksuell trakassering og trakassering på andre grunnlag ser ut. Undersøkelsen og arbeidet mot trakassering var tema på et seminar høsten 2018. Målgruppene var folk med kunnskap om hotell- og restaurantbransjen og/eller trakassering i arbeidslivet.

Många ungdomar väljer fortfarande yrke efter kön. Ett sätt att stödja ungdomar att våga välja, och fullfölja, ett otraditionellt yrkesval är att stödja deras tidiga kontakt med arbetslivet. För flera sker kontakten under yrkesutbildningen i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledare på arbetsplatsen behöver stöd att uppmärksamma ojämlika strukturer. Lärare i skolan behöver förbereda eleverna på vad de kan möta i arbetslivet och ge dem strategier att navigera. Syftet med detta projekt var att lyfta fram goda exempel, identifiera framgångsfaktorer och utifrån dem ta fram verktyg för förändring till skolor och arbetsplatser.

Jämställdhet i arbetsplatsförlagt lärande i Norden var ett nordiskt idé- och erfarenhetsutbyte. Projektet kartlade de metoder som användes, delade med sig av dem på nätverksträffar och dokumenterade erfarenheter på webben. Målet var att tillhandahålla verktyg som kan användas i jämställdhetsarbete inom yrkesutbildning.