Projektet «Share the Care» tar fram ny kunskap för att minska könssegregeringen inom den kvinnodominerade hälso- och vårdsektorn. Insatserna bygger till stor del på rekommendationerna från forskning i det tidigare projektet «Men in Nursing Education: Mapping Educational Practises and Student Experiences in Iceland, Denmark and Norway»

Under den fyraåriga projektperioden kommer projektet att följa årsgrupper inom sjuksköterskeutbildningen och dokumentera anledningar till avhopp och förseningar under utbildningen och samla in viktig kunskap om hur problemen kan motverkas. Insatserna innefattar utbildningsmaterial och kommunikation, samt särskilda plattformar för manliga studerande för att minimera riskerna för utanförskap. Studie- och karriärvägledargrupper kommer att bildas för kunskapsinsamling och främjande av män i vårdsektorn.

Aktiviteterna kommer ge utbildningsinstitutionerna värdefulla insikter hur de kan rekrytera och behålla män inom sjuksköterskeutbildningen.

Projektets mål er – på tværs af norden – at indsamle viden om og belyse, hvad der hæmmer og fremmer en kønsmæssig balance i mediebranchen. Det sker med henblik på at udvikle løsninger, som kan føre til større kønsmæssig ligestilling og ligeværd i branchen.

 
Netop nu afdækkes en udbredt seksuel krænkelseskultur i den danske medieverden – en kultur, der kan tolkes som et symptom på manglende kønsbalance og ligeværd. Branchen kæmper med uformelle magtstrukturer samt en fortsat hierarkisk kønsforskel. I Norge, Sverige og Island har ligestilling i længere tid været på agendaen – særligt efter MeToo-bølgen nåede hertil for 3 år siden. Den danske debat giver nu også danske medievirksomheder anledning og motivation til at arbejde med kulturen og skubbe yderligere til de nødvendige forandringer.  

Projektet kører over tre år og skal sikre, at viden om formel og uformel ligestilling i den nordiske mediebranche samt de bedste erfaringer og løsningsforslag bliver delt, så de kan bruges i praksis i de enkelte nordiske medievirksomheder. Målet er en reel normændring. Erfaringer fra projektet vil desuden danne grundlag for undervisning og efteruddannelseskurser. 

Projektet ledes af Danmarks Medie- og Journalisthøjskole i tæt samarbejde med erfarne medieledere, de nordiske journalistforbund samt andre relevante partnere. Nordisk Journalistcenter kommer til at stå for at organisere og gennemføre kursusaktiviteten. 

Projektet tar fram en nordisk översikt över de socioekonomiska mönster och kulturella aspekter av uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar under 30 år, samt konsekvenserna av dessa mönster för jämställdheten i arbetsliv och familj. Projektet ser även på risken för marginalisering av unga mödrar och fäder, och kartlägger hur föräldraförsäkringspolitik i de olika länderna möter dessa utmaningar.

Forskningsresultat och statistik från de nordiska länderna samlas i översikten. Resultaten kommer att förmedlas vid ett seminarium. Unga personer och studentföreningar bjuds in att delta i datainsamlingen till rapporten, såväl som i diskussionerna om resultaten vid seminariet.

En vetenskaplig artikel tas fram utifrån undersökningsresultaten för publicering i en vetenskaplig tidskrift. Översikten förväntas också leda till ytterligare ansökningar om vidare forskning om uttag och konsekvenser av unga personers föräldraledighet.

Projektet ger en mer nyanserad, åldersspecifik förståelse av möjligheterna och hindren för jämställdhet bland unga föräldrar i de nordiska länderna. Likheter och skillnader hos de olika länderna ger värdefull input och inspiration till framtida policyutveckling och goda exempel i främjandet av mer jämställt uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar, vilket minskar hindren för barnafödande och förbättrar unga mödrar, fäder och deras barns välmående.

Skogs- och jordbrukssektorn utgör viktiga delar av den nordiska bioekonomin men är två av Nordens mest könssegregerade näringar. Digitalisering och en ökad automatisering av tunga arbeten skulle kunna gynna jämställdheten inom sektorerna. Detta har dock inte skett.

Projektet kommer undersöka hur den digitala omvandlingen påverkar jämställdheten hos unga i den nordiska bioekonomin och hur en digital utveckling kan främja jämställdheten. Projektet förväntas ge en djupare förståelse för hur jämställdhetsperspektivet kan integreras bland både akademi och näringsliv samt en metodhandbok för en mer jämställd vardag för bioekonomins framtida medarbetare.

Projektet drivs av Samnordisk skogsforskning (SNS), Nordisk kommitté för jordbruks- och livsmedelsforskning (NKJ), Skógarkonur, University of Eastern Finland, Norges forskningsråd, Landbruks- og matdepartementet Norge, Københavns Universitet, Jord- och skogsbruksministeriet Finland, Lantbrukarnas riksförbund, Ålands hushållningssällskap, Ålands Skogsvårdsförening och tio studentrepresentanter från universitet i Norden.

Insatser för att förebygga och hantera sexuella trakasserier är centrala i arbetet för jämställdhet mellan könen och ett jämställt och inkluderande arbetsliv. Fenomenet sexuella trakasserier hänger ofta i hop med makt och maktlöshet, och kan få stora konsekvenser för både den enskilda och verksamheten. Hälsosektorn är en sektor med hög andel deltidsanställda, tillfälligt anställda och hög sjukfrånvaro. På arbetsplatsen finns inte valfrihet att välja bort personer som inte kan uppföra sig eller som kränker andra. Den anställda måste dagligen förhålla sig till patienter och kollegor.

Projektet har utvecklat ett nordiskt nätverk som har kartlgt hur kommuner i Norden arbetar med sexuella trakasserier inom hälsosektorn. Kartläggningen har resulterar i ett idéhäfte om hur man kan jobba förebyggande och aktivt med att förhindra sexuella trakasserier. Genom samarbetet möjliggjordes erfarenhetsutbyte, metodutveckling och ökad kunskap om jämställdhet i arbetslivet. Resultatet presenterades vid en nordisk konferens, samt tillgängliggjordes i kommunerna.

Se slutrapporten (på engelska) för mer information.

I ett jämställt samhälle är både kvinnor och män aktiva på arbetsmarknaden och i familjelivet, men vi vet lite om hur dessa ideal står sig i samhällen med begränsade möjligheter till arbete. I detta projekt kommer vi att jämföra tre relativt isolerade områden i Norden: Narsaq på södra Grönland (1600 invånare), Suðuroy på Färöarna (4600 invånare), samt Læsø i Danmark (1800 invånare). Målet är att förstå lokala strategier och könsroller bland kvinnor och män i relativt isolerade områden, vad gäller arbete och social samverkan, för att potentiellt uppnå jämställdhet.

Resultaten förväntas skilja sig åt markant mellan regionerna, beroende på geografi, samt skilda historiska, ekonomiska och demografiska förutsättningar. Vi förväntar oss dock att kunna visa på värdefulla nya insikter från komparationen, och att kunskapen från sådan forskning kan bidra till planeringen av hållbar demografisk och ekonomisk utveckling, liksom fördjupa vår kunskap om platsens betydelse för sådan utveckling.

Seksuell trakassering er et omfattende problem i hotell- og restaurantbransjen. Undersøkelser av opplevd seksuell trakassering blant medlemmer i det norske Fellesforbundet og det danske Fagligt Fælles Forbund 3F viser at 21 prosent i Norge og 24 prosent i Danmark har opplevd seksuell trakassering i jobbsammenheng. Fra Sverige vet vi at cirka 13 prosent av kvinnelige arbeidstakere i hotell- og restaurantbransjen har opplevd seksuell trakassering fra kunder, og 6 prosent sier de har opplevd seksuell trakassering fra ledere eller kolleger.

Diskrimineringsombudsmannen i Sverige, Institut for Menneskerettigheder i Danmark og Likestillings- og diskrimineringsombudet i Norge gjennomførte en undersøkelse for å skaffe mer kunnskap om hva som hindrer en effektiv håndtering av saker om trakassering og seksuell trakassering på arbeidsplassen. En del av dette arbeidet var å undersøke hvordan sammenhengen mellom seksuell trakassering og trakassering på andre grunnlag ser ut. Undersøkelsen og arbeidet mot trakassering var tema på et seminar høsten 2018. Målgruppene var folk med kunnskap om hotell- og restaurantbransjen og/eller trakassering i arbeidslivet.

Många ungdomar väljer fortfarande yrke efter kön. Ett sätt att stödja ungdomar att våga välja, och fullfölja, ett otraditionellt yrkesval är att stödja deras tidiga kontakt med arbetslivet. För flera sker kontakten under yrkesutbildningen i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledare på arbetsplatsen behöver stöd att uppmärksamma ojämlika strukturer. Lärare i skolan behöver förbereda eleverna på vad de kan möta i arbetslivet och ge dem strategier att navigera. Syftet med detta projekt var att lyfta fram goda exempel, identifiera framgångsfaktorer och utifrån dem ta fram verktyg för förändring till skolor och arbetsplatser.

Jämställdhet i arbetsplatsförlagt lärande i Norden var ett nordiskt idé- och erfarenhetsutbyte. Projektet kartlade de metoder som användes, delade med sig av dem på nätverksträffar och dokumenterade erfarenheter på webben. Målet var att tillhandahålla verktyg som kan användas i jämställdhetsarbete inom yrkesutbildning.

Denna jämförande studie mellan tre små och medelstora städer i Norden syftade till att identifiera och dela med sig av bästa praxis för att förbättra integrationen av arbetsmarknaden bland migrantkvinnor.

Marginalisering är fortfarande ett problem för många migrantkvinnor i Norden, särskilt på arbetsmarknaden.

Forskning visar att arbetskraftsdeltagandet är lägre bland migrantkvinnor, och att arbetslöshet är vanligare i gruppen. En pilotstudie som genomfördes vid University of Akureyri (Island) visar att migrantkvinnor är en av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden på Island.

Många kvinnor upptar positioner som inte passar deras utbildningsnivå. Trots att de har högre utbildningsnivåer än män, hade 30 procent av migrantkvinnorna som deltog i en undersökning 2016 anställningar som inte passade deras bakgrund. Motsvarande siffra bland isländska kvinnor var åtta procent. Denna skillnad hade en direkt inverkan på inkomst, migrantkvinnor tjänade betydligt mindre än isländska kvinnor (eller migrantmän), eftersom de var i yrken som inte tog hänsyn till deras utbildning.

Projektet undersökte politik och praxis i tre städer i tre nordiska länder, Finland, Sverige och Island. Målet var att identifiera politik och praxis som påverkade sysselsättningen av migrantkvinnor.

Det grønne skiftet vil kreve innovasjon og nytenkning innenfor skogbruket. Til det trengs et mangfold av kunnskap og erfaringer. Hittil har dette vært en næring som er mannsdominert. Dette prosjektet ønskede å engasjere flere kvinner og unge til en framtid i skogbruket.

Kvinner i Skogbruket i Norge, Spillkråkan i Sverige og skogforskningsinstitusjonen skògræktin på Island er alle organisasjoner innenfor skogbruket. Sammen med Stiftelsen KUN, som jobber for likestilling inkludering og mangfold, de gjennomførte et forprosjekt 2017.

Prosjektet samlede representanter fra de fire organisasjonene til et tre dagers seminar for å diskutere hvordan vi kan få til et tettere samarbeid mellom de nordiske landene. Resultatet fra samlingen var en beslutning og en plan for å få til et formalisert langsiktig samarbeid.