Projektet syftade till att i samband med 15-årsjubiléet för tidskriften Fett 2019 anordna ett panelsamtal mellan redaktörerna för systertidskrifter i de olika nordiska länderna om läget och situationen för den nordiska feminismen. Projektet ville belysa hur nordiska feminister kan påverka den politiska dagordningen genom feministisk kritik, utforska orsakerna till framväxten av kvinnofientliga hållningar från extremhögern, samt diskutera hur nordiska feminister gemenskap kan bekämpa dessa hållningar. Tanken var att panelsamtalet kunde sätta tematiken på dagordningen i ett nordiskt sammanhang, samt att bidra till erfarenhetsutbyte, nätverksbyggande, engagemang och kunskapshöjande över landsgränserna.

Projektet ska bilda ett nätverk som ska utforska aktuella utmaningar koppade till demokratiskt deltagande och nya innebörder av begrepp som mångfald och minoriteter i Norden. Inom nätverket ska man diskutera hur det påverkar förutsättningarna för och förståelsen av exempelvis jämställdhet, rättigheter och demokrati i Norden.

Samarbetsorganisationerna har sökt medel för att genomföra tre stycken workshops under projekttiden. Vid workshoparna ska nätverket samla både unga forskare och aktivister i Norden. Projektet ska bl.a. resultera i en antologi samt ett publikt arrangemang i anslutning till en av workshoparna.

NORA-koferensen (Nordic Journal of Feminist and Gender Research) hölls i Reykjavik den 22-24 maj, 2019. Temat var fysiska och symboliska gränser i tider av nationalistisk renässans.

Projektets syfte var att samla forskare och studenter från hela Norden till konferensen. Genom konferensen ville projektet bidra med nordiska perspektiv på jämställdhet, feminism och genus/könsforskning, och synliggöra den internationellt. Konferensen resulterade i ett antal publikationer i nordiska och internationella tidskrifter.

Konferensens hemsida: NORA.hi.is

Hur reagerar feministiska rörelser på globala kriser, ökad rörlighet och mångfald? Hur hanteras större ojämlikhet i samhället? Vilka utmaningar står feministiska rörelser i Norden inför i dag? Syftet med detta nordiska nätverk var att identifiera och diskutera likheter och särdrag hos feministiska rörelser i Norden, undersöka statusen för nordisk statsfeminism och de transnationella relationerna mellan feministiska grupperingar.

Ambitionen med projektet var att få kunskap om de centrala utmaningar som feministiska rörelser står inför och synliggöra hur det praktiskt går att ta itu med dessa utmaningar. Särskild uppmärksamhet ägnades åt intersektionen mellan kön och andra diskrimineringsgrunder, liksom åt feministiska initiativ inom offentliga institutioner. Nätverket organiserade en serie workshops och sammanförde forskare med andra intressenter, vilket bidrog till att skapa nya och hållbara nätverk. Resultaten presenterades på nätet och i olika vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer.

Syftet med projektet var att skapa ett nordiskt nätverk av antirasistiska feminister och en plattform för samarbete och utbyte av kunskap, idéer och erfarenheter.

Under 2015-2017 anordnade Interfem fyra öppna seminarier för rasifierade feminister från Finland, Sverige, Åland, Bryssel, Danmark och Sapmi.

Under dessa träffar diskuterades situationerna i respektive land, svårigheter och verktyg.

Med inspiration från den makthandbok som Interfem publicerat i Sverige ville detta projekt verka för att en motsvarighet skulle ges ut i Finland.

Två nordiska nätverksträffar hölls under projektets gång, med deltagare från Sverige, Finland, Estland, Danmark och Norge. Makthandboken skrevs av kvinnor som rasifieras, och synliggjorde specifika erfarenheter från de olika länderna.

Aktiviteterna medförde att ett nytt nätverk för nordiska antirasistiska feminister bildades. Grunden för ett ledarskapsprogram för unga antirasistiska feminister har bildats, och utbildningsmaterial samt -verktyg för aktivister har tagits fram.