Projektet tar fram en nordisk översikt över de socioekonomiska mönster och kulturella aspekter av uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar under 30 år, samt konsekvenserna av dessa mönster för jämställdheten i arbetsliv och familj. Projektet ser även på risken för marginalisering av unga mödrar och fäder, och kartlägger hur föräldraförsäkringspolitik i de olika länderna möter dessa utmaningar.

Forskningsresultat och statistik från de nordiska länderna samlas i översikten. Resultaten kommer att förmedlas vid ett seminarium. Unga personer och studentföreningar bjuds in att delta i datainsamlingen till rapporten, såväl som i diskussionerna om resultaten vid seminariet.

En vetenskaplig artikel tas fram utifrån undersökningsresultaten för publicering i en vetenskaplig tidskrift. Översikten förväntas också leda till ytterligare ansökningar om vidare forskning om uttag och konsekvenser av unga personers föräldraledighet.

Projektet ger en mer nyanserad, åldersspecifik förståelse av möjligheterna och hindren för jämställdhet bland unga föräldrar i de nordiska länderna. Likheter och skillnader hos de olika länderna ger värdefull input och inspiration till framtida policyutveckling och goda exempel i främjandet av mer jämställt uttag av föräldraledighet bland unga föräldrar, vilket minskar hindren för barnafödande och förbättrar unga mödrar, fäder och deras barns välmående.

Projektet ska ge ny kunskap som kan öka jämställdheten bland omsorgsgivare i äldresektorn. Syftet med projektet är att genom två seminarier bygga upp ett brett nätverk samt att genomföra en studie i liten skala. Deltagarna kommer att bidra till att samla befintlig kunskap om kvinnliga omsorgsgivare inom äldreomsorgen som är utsatta för ojämlikhet och sociala orättvisor ur olika perspektiv.

• Hur kvinnors karriärutveckling som vårdgivare är oförenlig med värdet av deras arbete.
•  Hur låg lön och tidig pensionering skapar en ojämlik situation för kvinnliga omsorgsgivare i slutet av karriären, med tydliga konsekvenser för deras sociala och ekonomiska status.
• Hur förhärskande arbetsmarknadspolicyer samspelar i den nordiska välfärdsmodellen när andra jobbsektorer jämförs.

Projektet kommer att bidra till gemensam förståelse och hjälpa till att hantera dessa problem, och även identifiera konkreta brister och specifika sociala och kulturella utmaningar i givna sammanhang. Seminariernas resultat kommer att sammanställas i en kort rapport.

Projektet har studerat hur nordiska modeller för familjepolitik har exporterats och importerats på andra håll i världen. I särskilt fokus var de nordiska modellerna för föräldraledighet, och hur de implementerats i Slovenien, Tyskland och Japan.

Projektet studerade även de nordiska ländernas inverkan på EU:s föräldraledighetsdirektiv. Målsättningen med projektet var att svara på hur nordiska policys har överförts, och vilken betydelse det har haft för politikutvecklingen i Norden.

Projektet resulterade i en vetenskaplig artikel The Nordic Model of Father Quotas in Leave Policies: A Case of Policy Transfer? (på engelska) publiserad i Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 2021.

Projektets primära mål var att utveckla ett nätverk för att främja dialog kring strukturell ojämställdhet i renskötarsamhällen. Deltagarna bidrog med att samla in befintlig kunskap om situationen för samekvinnor i renskötarsamhällen, med syftet att skapa förståelse för de olika rollerna som finns för kvinnor och män i gruppen. Projektet identifierade olika utmaningar, relaterade till ojämställdhet, som finns i renskötarsamhällen. Kunskapen kommer att leda till förslag på möjliga åtgärder för att främja jämställdhet inom renskötarsamhällen i synnerhet, och bland samer i allmänhet.

De övergripande frågorna som projektet belyst är: Hur strukturell ojämställdhet förstås i renskötarsamhällen, med fokus på samesamhällen i de tre nordiska länderna Finland, Norge och Sverige; vilka könsspecifika effekter strukturell ojämställdhet kan få för olika renskötaruppgifter; hur strukturell ojämställdhet förhindrar, eller försvårar, kvinnors tillgång till renskötsel som uppehälle, och vad det får för implikationer för samekvinnors åtnjutande av sina mänskliga rättigheter.

Projektet har resulterat i ett tool kit och en bok Indigenous Peoples and Gender Equality with Special Reference to Sámi Reindeer Herding

Projektet samlade aktörer i Norden för att diskutera könsbundna utbildningsval, normer kring ledarskap och normer inom organisationer. Genom tre workshops, dit bland andra utbildningsledare, företagsledare, studentorganisationer och utbildningsinstitutioner bjöds in, utbyttes erfarenheter och goda exempel, utvecklades och delades lösningar samt utvecklades den nordiska kunskapen på områdena.

Resultaten finns samlade på projektets digitala plattform: www.cbs.dk/genderlab

I detta projekt undersökte två jämställdhetscentra och två universitet underrepresentationen av män i vården i Norden. Män utgör 2018 bara 2 procent av alla sjuksköterskor på Island, 3,5 procent i Danmark och 9 procent i Norge. För att främja jämställdhet i arbetslivet är det viktigt att öka antalet män i vårdande yrken.

Projektpartnerna kartlade bland annat institutionella metoder och studenter på utvalda sjuksköterskeutbildningar i Island, Danmark och Norge. Baserat på resultaten sammanställdes rekommendationer för att rekrytera och behålla män i vårdutbildning. Resultaten presenterades i en journalartikel år 2018, en rapport och en broschyr med rekommendationer till hur antalet män inom vård- och omsorgsyrken kan ökas. Uppdaterad version av rapporten kommer inom kort.

Den ojämna fördelningen av kvinnors och mäns betalda och obetalda arbete är en grundförklaring till ojämställdhet i arbetslivet, och i samhället i stort. Föräldraförsäkringen är avgörande för kvinnors lönearbete, men så länge kvinnor tar ett större ansvar för barn kan jämställdhet i arbetslivet inte nås.

I detta projekt kartlade vi systemen för föräldraförsäkring i de nordiska länderna för att se hur de påverkade kvinnors arbete och mäns uttag av föräldrapenning. Resultaten sammanställdes i en rapport där vi också gav förslag till hur systemen kan förbättras för att öka jämställdheten. Resultaten presenterades för nordiska beslutsfattare vid en lansering i Stockholm och spreds genom kampanjarbete i Sverige, Norge och på Island.

Med projektet ville vi påverka beslutsfattare i de nordiska länderna att driva utvecklingen framåt vad gäller jämställt föräldraskap, och bidra till att nå målen om lika möjligheter till omsorg, makt och inflytande för kvinnor och män i Norden.