Med den nya lagen förbjuder Finland diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck.

– Det är en mycket viktig lag, men den har hamnat lite i skymundan, säger Arja Voipio, ordförande för Transgender Europe.
Just nu riktas uppmärksamheten i stället mot translagen, som är under utredning.

I Finland måste transpersoner som behöver korrigera juridiskt kön genomgå sterilisering.

– Staten ska inte ställa sådana krav. Man ska inte behöva förhandla bort möjligheten att få genetiska barn för att kunna bli erkänd av staten, säger Arja Voipio.
Steriliseringstvånget kritiseras i utredningen av lagen, men en lagändring får inte stöd av den sittande regeringen.

– Läget verkar låst även om det är många som trycker på. Här i Finland är vi tydligen inte så ivriga att lagstifta om mänskliga rättigheter, säger Arja Voipio.

”Vi ska ha rätt till våra egna kroppar”

Under de senaste åren har steriliseringstvånget varit på den politiska agendan i alla de nordiska länderna. Det har tagits bort i Sverige och Danmark men finns fortfarande kvar i Finland och Norge. I Finland innebär det ett krav på hormonbehandling medan Norge kräver oåterkallelig sterilisering genom kirurgi. Luca Dalen Espseth, från den norska organisationen LLH, vill se en förändring.
– Vi ska ha rätt till våra egna kroppar och erkännas som de vi är. Det borde vara självklart, säger han.
Liksom i Finland är den norska könstillhörighetslagen under utredning. Luca Dalen Espseth hoppas att kastreringstvånget ska tas bort.
– Det ska bli spännande att följa utvecklingen under det här året. Jag hoppas och tror att vi får en ny lag, säger han.

Den danska lagen sticker ut

Danmark har den nyaste könstillhörighetslagen i Norden. De är det enda landet som inte kräver en diagnos eller ett intyg från en psykiater för ändring av juridiskt kön. Sedan i somras räcker det att själv skicka in en ansökan och bekräfta den efter sex månaders väntetid. På det sättet är landet ett föredöme i Europa, menar jämlikhetskonsulten Lukas Romson. Han är verksam i Sverige, där steriliseringstvånget togs bort år 2013. Fortfarande krävs ett intyg från en psykiater – i praktiken en diagnos – för att få korrigera juridiskt kön.
– Det beklagar vi från hela hbtq-rörelsen, säger han.
Frågan har varit under utredning och nyligen lämnades ett betänkande till riksdagen med förslag om att avskaffa diagnoskravet. Utredningen ifrågasätter även åldersgränsen på 18 år för korrigering av juridiskt kön. Även den svenska transvården är under utredning och i vår kommer Socialstyrelsen med nya riktlinjer.

– Det ser ut som att det kan bli stora förändringar framöver, säger Lukas Romson.

Luca Dalen Espseth hoppas att Norge ska följa Danmark och lagstifta bort kravet på diagnos för korrigering av juridiskt kön. Han beskriver den danska lagstiftningen som progressiv, men är kritisk till hur vården fungerar i landet. Brister inom transvården påtalas i alla de nordiska länderna, men problemen är särskilt stora i Danmark och Norge, menar Luca Dalen Espseth. Utredningstiderna är långa, patientinflytandet är lågt och det finns starka förväntningar om att du som patient ska göra vissa ingrepp, sammanfattar han. I Norge får uppåt 60-80 procent av transpersoner som söker vård avslag.
– Det är förfärligt. Det kan inte finnas rimliga skäl till att så många nekas behandling.

”Ingen vill vara sämre än grannen”

Att olika nordiska länder nu, nästan samtidigt, utreder och förändrar sina könstillhörighetslagar är knappast en tillfällighet, tror Luca Dalen Espseth. Politiker i de olika länderna tittar på varandra och det bidrar till en utveckling i rätt riktning, menar han.

– Ingen vill vara sämre än grannen. Den danska lagen blev bättre än den svenska och norska lagen blir säkert bättre än den danska, säger han.
Samtidigt ser han att det finns frågor som diskuteras i andra delar av världen, som inte alls är på den politiska agendan i Norden. Det gäller till exempel möjligheten att införa fler kategorier av juridiskt kön.
– Västvärlden är fast i det könsbinära tänkandet. I andra delar av världen är man mer öppen för att det finns mer än kvinnor eller män, säger han.

Tillbaka till Finland och den nya diskrimineringslagen. Arja Voipio, på Transgender Europe, jämför med den svenska diskrimineringslagen från 2009. Där används formuleringen ”diskriminering på grund av könsöverskridande identitet och uttryck”. Både Arja Voipio och Lukas Romson gläds åt att Finland i stället valde formuleringen ”diskriminering på grund av könsidentitet och uttryck”.

– Det inkluderar alla. Den svenska formuleringen utgår från normen och pekar ut vissa personer som gränsöverskridande, säger Lukas Romson.

En annan fördel med den finska diskrimineringslagen är att den omfattar ett krav på förebyggande åtgärder. Nu måste finska skolor och arbetsplatser arbeta aktivt för att motverka diskriminering av transpersoner. Det kan göra stor skillnad, tror Arja Voipio.

Trots bakslaget med den finska könstillhörighetslagen tror hon att förändring är på gång i alla de nordiska länderna.
– Det har hänt mycket bara de senaste fem åren. Transpersoners mänskliga rättigheter har börjat diskuteras brett, så jag känner mig hoppfull, säger hon.