Ett lagförslag som är på gång från Sveriges regering syftar till att återupprätta skyddet för enskildas integritet, som blivit svagare i och med internets möjligheter till spridning av bilder och uppgifter. Men också att skydda det offentliga samtalet i stort genom att stärka yttrandefriheten för dem som begränsas av risken att utsättas för nätkränkningar.

En särskilt utsatt grupp är kvinnliga debattörer. Expressens kulturchef och ställföreträdande utgivare Karin Olsson är inget undantag.
– Jag tillhör inte dem som gärna citerar för att visa hur hemskt det är. Jag vill inte ge dem den makten, säger hon, och påpekar att hon ändå inte är bland de värst utsatta.

Trots att trakasserier på nätet blivit en del av vardagen i hennes yrke är Karin Olsson en av få kritiska röster mot det hyllade förslaget.
– Det finns en omfattande kompetensbrist i poliskåren kring hur man utreder brott i den digitala världen. Lagstiftningen för förtal kan användas mer än idag. Det finns uppenbarligen fall som kan hamna mellan stolarna, och jag är inte främmande för att kan behövas justeringar. Men de här förslagen är för långtgående och riskerar att skada yttrandefriheten, säger hon.

Enligt lagförslaget ska ofredande och förtal tydligare omfatta brott begångna via nätet, vilket träffar en stor del av näthatet mot journalister och debattörer. Olaga hot utvidgas till att gälla även hot mot en persons frid och integritet, för att fånga in exempelvis hot om trakasserier. Det nya brottet olaga integritetsintrång kriminaliserar spridning av integritetskänsliga bilder och uppgifter, med hämndporr som typexempel.
– Lagstiftningen måste vara precis och hålla i ett svårt läge. Tänker man sig en framtid med SD vid makten, vill vi då ha en lagstiftning som riskerar fånga in alltför många yttranden? Jag tycker man ska vara oerhört försiktig, säger Karin Olsson.

Regeringen i Sverige har redan sjösatt en handlingsplan för hoten mot journalister, förtroendevalda och konstnärer. Men några av de allra grövsta kränkningarna på nätet sker mot helt vanliga människor, också de oftast kvinnor.

Lagstiftningen kan få normerande effekt

Daniel Edsbagge, chefsåklagare i Uddevalla, är en av dem som lyckats få en fällande dom för hämndporr.
– Det här har inte varit svårt utredningsmässigt, egentligen. Men det är tydligt att den nuvarande lagen skrevs i en ålder innan vi hade internet och så hiskeligt stort genomslag, säger han.

I somras fick han en man dömd för grovt förtal för att ha spritt sexbilder på sin före detta flickvän. Straffet blev skyddstillsyn och 30 000 i böter. Påföljderna för brottstypen har varierat stort och inte stått i paritet med brottsoffrens lidande, tycker Daniel Edsbagge.
– Hon blev betydligt mer påverkad än om hon hade blivit misshandlad exempelvis. Hon upplevde att hela hennes liv var ruinerat. Hon sa upp sig från sitt arbete därför att hennes kolleger hade sett bilder på hennes underliv. Hon upphörde att ha kontakt med sina föräldrar, gick inte ut på flera månader och behövde stöd av kurator. Enorma konsekvenser som inte motsvaras i den nuvarande lagstiftningen.

Med den nya lagen om olaga integritetsintrång hade straffskalan för samma handlingar varit fängelse från sex månader och upp till fyra år för grovt brott. Daniel Edsbagge tror att lagstiftningen kan få normerande effekt i och med att det blir tydligare vad som är kriminaliserat beteende och att förövarna riskerar kännbara straff.

Näthat mot kvinnor kopplas till kön

I alla de nordiska länderna ses kränkningar på nätet som ett demokratiproblem. I juni publicerade NIKK en kartläggning av de rättsliga regleringarna ur ett jämställdhetsperspektiv. Hatyttringar är kriminaliserade i samtliga nordiska länder och skyddar vissa grupper. Kön faller dock utanför bestämmelserna i alla länderna, samtidigt som forskning visar att näthat mot kvinnor i stor utsträckning kan kopplas till kön.

När Danmark fick en ny lag mot sexkränkningar på nätet tidigare i år skärptes inte bara straffen, utan polisen tillfördes resurser, skolorna fick i uppdrag att integrera ämnet i undervisningen och mängder av informations- och stödinsatser rullades ut. I Finland har polisen fått pengar för att stärka arbetet mot näthat. Bara i Sydvästra Finland, ett av elva regionala polisområden, innebär det flera heltidstjänster utöver de nätpoliser som redan jobbar med brott på internet.

I Sverige skriver Polismyndigheten i underlaget till lagförslaget att de inte behöver några ökade resurser. Åklagarmyndigheten bedömer att det behövs en extra årsarbetskraft, men räknar inte med att åtalen ska bli så många fler att det behövs mer pengar till domstolarna eller till offentliga försvarare. Straffen väntas bli så få att det inte uppstår några nya behov hos Kriminalvården. Trots att fler gärningar blir straffbara beräknas större delen av kostnadsökningen ske för det som i dag går under grovt förtal, alltså de allra grövsta brotten.

“Inte minst gentemot ungdomar kan det finnas anledning att rikta särskilda informations- insatser gällande den nya lagstiftningen och vad den innebär“, skriver utredarna. Inga sådana insatser är planerade, mejlar Sofie Rudh, pressekreterare hos justitieminister Morgan Johansson.

”Skolorna behöver jobba mer med nätkränkningar”

Utan uppföljning från resten av samhället finns en risk för att lagen blir tandlös, enligt Måns Svensson, rättssociolog och forskare vid Lunds universitets institut för internetstudier.

– Annars är risken att det växer fram en praxis där man använder lagen för att komma åt de mest graverande fallen medan ungdomarna får lov att fortsätta vardagskränka varandra, säger han.
Tilltron till rättsväsendet vid den här typen av brott är låg, enligt en forskningsrapport om svenska ungdomars normer och beteenden kring nätkränkningar där Måns Svensson är medförfattare och som lagförslaget även refererar till.

Han tycker att skolorna behöver jobba mer med nätkränkningar.
– Det går inte resonera som företrädare jag ibland har hört: “vi ser till att barnen uppför sig när de är i skolan”. Det är inte hållbart när de relationer skolan skapar inte är begränsade till skolmiljön. Barn som blir mobbade får inte vara ifred på hela dygnet.
Även föräldrar borde engagera sig mer i hur unga beter sig på nätet, tycker han.
– De måste vänja sig vid att en del av uppfostran i dag är att bete sig okej online.

Övertygad om att vuxna står för hälften av näthatet

Föräldrar är ofta väldigt oroliga för att deras barn ska begå övertramp på nätet, och det får dem ibland att ta dåliga beslut med motsatt effekt. Det säger Elza Dunkels, forskare i pedagogiskt arbete och flitigt anlitad expert på ungas nätkultur.
– Det har inte hänt mycket på den fronten under de tjugo åren jag har hållit på. Varje ny föräldrageneration är lika oroliga. När barnen är så små att föräldrarna styr över deras nätanvändning vill de ibland inte anförtro sig åt sina vuxna, och det är allvarligt ur säkerhetssynpunkt. Det gäller att hålla sig lugn, säger hon.

Föräldrarna är ännu mer rädda för att deras barn ska vara hatare än att de ska utsättas för näthat.
– Det gäller att prata om handlingar och inte fördöma individen. Kanske berätta om egna misstag, och tillåta samtal kring de här ganska svåra frågorna. Och så gäller det att lyssna mer än man pratar. Det är vi vuxna generellt ganska dåliga på. När vi ska prata med våra barn blir det ofta en monolog. Och då vet vuxna ofta inte vad de ska säga. Men man kan säga: “jag hörde om det här. Vad säger du om det?” I princip alla barn jag någonsin intervjuat har varit väldigt peppade på att prata om det här.

Elza Dunkels får mycket frågor om hur vi ska få unga att sluta näthata, men är övertygad om att vuxna står för minst hälften av näthatet.
– Om vi bara lagför brottslingar kommer vi att hålla på för jämnan, men gör inget åt hatet i sig.

Elza Dunkels tycker att vi alla ska fråga oss: i vilka situationer bidrar jag till en hatisk stämning, även om jag inte gör något brottsligt. Vad kan jag istället göra för att motverka den?
– Det handlar om hur man tänker om andra människor. Att inte tänka hatiskt.