Skip to main content sv

Pappaledighet, livmodersfeminism och deltidsarbete på agendan i Färöarna

De nordiska länderna använder jämställdhet för att bygga sin nationella självbild internationellt. Men samtidigt finns stora och liknande utmaningar kvar över hela Norden. Det handlar bland annat om ojämnt uttag av föräldraledighet och deltidsarbetslöshet bland kvinnor. Det framkom på en nordisk konferens om jämställdhet i arbetslivet som hölls på Färöarna.


Johan Dahl, Närings- och jämställdhetsminister på Färöarna, medverkade på konferensen som hölls i Nordens hus i Torshamn. Han menade att Färöarna har många jämställdhetsproblem på arbetsmarknaden. Den största utmaningen för öarna är just nu utflyttningen. Det bor bara cirka 48 000 invånare på Färöarna, som dessutom har en växande åldrande befolkning. Och det är främst yngre kvinnor som lämnar landet och inte kommer tillbaka.
– På Färöarna är könsstrukturerna fortfarande mycket traditionella, vi har stora löneskillnader, problem med kvinnlig representation i politiken samt deltidsarbetslöshet. Den ojämlika maktfördelningen baserad på kön kan vara en orsak till att kvinnor flyttar härifrån, sa Johan Dahl.

Kvinnor arbetar deltid i Norden

Bosse Parbring och Erika Hayfield
Bosse Parbring och Erika Hayfield

Bosse Parbring, projektledare på NIKK, berättade om projektet Deltid i Norden som undersöker deltidsarbete för kvinnor och män i Norden.
I de flesta nordiska länder arbetar runt en tredjedel av kvinnorna deltid. Undantaget är Finland där bara 15 procent arbetar deltid, men där är det också betydligt färre kvinnor som förvärvsarbetar än i de andra nordiska länderna.

Hur mycket deltidsarbetandet påverkar pensionen varierar mycket i de olika nordiska länderna. I Danmark och Norge påverkas pensionen mindre än i de övriga länderna. För den som arbetar deltid i en kortare period påverkas den nästan inte alls. Det beror på att länderna har pensionssystem som kompenserar för lägre löner.
– Men detta gäller bara om man arbetar deltid under en kortare period. Många kvinnor arbetar deltid under lång tid. Det får stora konsekvenser för pensionen – i alla länder, sa Bosse Parbring.

Män ses som familjeförsörjare på Färöarna

Erika Hayfield, forskare på Färöarnas universitet, hade särskilt undersökt deltidsarbetet på Färöarna. Där är andelen deltidsarbetande kvinnor mycket större än i övriga Norden – 51 procent av alla kvinnor. Motsvarande siffra för män är 11 procent. Denna höga siffra följer kvinnorna genom hela yrkeslivet, inte bara i de åldrar då många av dem har småbarn. Över en femtedel av de deltidsarbetande kvinnorna vill dessutom jobba mer.

Ett problem är att mer än 3000 män på Färöarna har sina arbetsplatser utomlands – exempelvis till sjöss eller på oljeriggar. Det motsvarar en femtedel av den manliga arbetskraften. Färöiska arbetsgivare har svårt att konkurrera med höga löner, speciellt från den norska oljeindustrin. Detta ställer till problem för kvinnor i heterosexuella förhållanden, särskilt om de har småbarn.

Erika Hayfield menade att på Färöarna ses männen i högsta grad fortfarande som ”familjeförsörjaren”. Hon uttryckte oro över att Färöarna är på väg mot ett samhälle där kvinnor i ännu högre grad får ta huvudansvar för det obetalda hushålls- och hemarbetet – ett samhälle byggt på hemmafrumodellen.

– Jag tror att det är viktigt att vi i den färöiska debatten kommer bort från föreställningen att könsskillnader är biologiska eller ”naturliga”. Det försvårar för jämställdhetspolitiska framsteg. Exempelvis finns det ett stort motstånd mot att utöka pappadagarna i föräldraledigheten, för att man tycker att ”kvinnor är mer naturliga vårdhavare”.

Nordisk ”pappaledighet” ökar med öronmärkning

Ingólfur V Gíslason från Islands universitet, berättade om föräldraledighetsuttaget i Norden. Med undantag av Danmark har pappornas uttag av föräldraledigheten ökat mellan 2000-2013 i alla nordiska länder. I Danmark har inte heller alla pappor rätt till föräldraledighet utan bara de som är gifta eller sambos med sina partners. Detta gäller även i Finland.

Under 2012 var mäns uttag av föräldraledigheten bara 7,4 procent i Danmark. Flest män tar ut föräldraledighet på Island, men där tar kvinnorna fortfarande ut mer än 70 procent av den totala tiden. Island är det land där mest tid är öronmärkt till vardera föräldern. En tredjedel av dagarna går till respektive förälder och en sista tredjedel går att fördela som familjen vill.

– Tyvärr ser dock Norden ut att gå mot en mer negativ utveckling. Danmark har det senaste året skrotat sina planer om att införa öronmärkning. I Norge drar den nya regeringen ner på pappakvoten och underlättar överföringen till mamman. Och på Island blev den planerade utökningen av föräldraledigheten från 9 till 12 månader med 5-5-2-fördelning, uppskjuten, sa Ingólfur V Gíslason.

Färöiska män tar ut lite föräldraledighet

Katrin Kallsberg
 Katrin Kallsberg

Katrin Kallsberg, ordförande i den färöiska Jämställdhetsnämnden, berättade att de färöiska männen enbart tar ut mellan 5-6 procent av föräldraledigheten. Nästan hälften av männen tar inte ut någon föräldraledighet alls.

– Samtidigt säger två tredjedelar av männen att de skulle tacka ja till tre öronmärkta pappamånader om det fanns möjlighet till det på Färöarna.

Katrin Kallsberg menade att kulturella faktorer är en av orsakerna till att det ser ut som det gör. Jämställdhetsnämnden har nyligen genomfört en undersökning om värderingar bland färöiska ungdomar i högstadiet. Bland de unga männen fanns ibland mycket konservativa åsikter. Nära en tredjedel av killarna tyckte inte att kvinnor alls skulle arbeta utan att de borde stanna hemma. Nästan hälften av männen tyckte att män är bättre ledare och drygt en tredjedel tyckte att män borde ha företrädesrätt till jobb, om det stod mellan en kvinna eller en man.

Livmodersfeminism i Danmark

Liv Patursson
 Liv Patursson

Lív Patursson, genusvetare vid Lunds Universitet, pratade om en aktuell debatt i Danmark. Danska barnfamiljer upplever mer och mer att det är svårt att kombinera karriär och familjeliv. Det får konsekvenser som psykisk stress, ökade fall av skilsmässa, fallande befolkningstal och så vidare. Lív Patursson ville problematisera den individualistiska inställningen till problemet som finns i Danmark, bland annat hos Danmarks jämställdhetsminister Manu Sareen, som nyligen uppmanade kvinnor som ville ha karriär att ”skippa yogan”.

– Det finns också en comeback av danska ”livmodersfeminister” vars lösning också är uteslutande individuell – kvinnor ska vara mer hemma med barnen och skippa karriären.

Jämställdhet som nordisk marknadsföring

Eirinn Larsen
 Eirinn Larsen

Eirinn Larsen, forskare och historiker på Centrum för näringslivshistoria på Handelshögskolan i Oslo, pratade om bilden av jämställdhet som ”typiskt nordiskt”.
I Gender Gap Index som World Economic Forum tar fram varje år, ligger de nordiska länderna i topp 10.
– Det är viktigt för nordisk marknadsföring att man framställer sig själv som jämställt inför andra länder. Men det handlar mer om branding och mindre om innehåll och verklig substans.

Hon menade att bilden av Norden som redan jämställt är problematisk, bland annat för att den sätter upp hinder för att fortsätta arbeta för jämställdhet.
– Vi har fortfarande en massa utmaningar i Norden när det kommer till jämställdhet. Jag skulle vilja säga att det inte är särskilt nordiskt att vara jämställd. Däremot är det särskilt nordiskt att vilja framstå som jämställt.

Konferensen hölls den 27-28 maj och anordnades av det isländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet för jämställdhet.

Updaterad 26 september 2020