Skip to main content sv

Ny nordisk rapport om nätvåld mot kvinnor

Islands kvinnorättsorganisation, danska Kvinderådet och KUN i Norge har genomfört en studie om hat och hot på nätet riktat mot kvinnor, liksom om möjligheter till rättslig hjälp för dem som utsätts. Studien har möjliggjorts genom Nordisk Jämställdhetsfond i samarbete med Islands jämställdhetsfond och Islands välfärdsmyndighet. Rapportens syfte är att adressera olika typer av nätvåld, som trakasserier, hot och spridande av privat information utan medgivande, vilket möjliggörs genom ny teknologi.


Hat och hot på nätet är ett akut och växande problem i Danmark, Island och Norge; ett problem med verkliga och ibland svåra konsekvenser för liv och hälsa för de drabbade, enligt rapportförfattaren Ásta Jóhannsdóttir, från Islands kvinnorättsorganisation.
Hon slår fast att det är absolut nödvändigt att de nordiska länderna börjar ta frågan om nätvåld på allvar genom att uppdatera lagstiftningen på området.

Vad fick er att gå samman i en nordisk studie av nätvåld mot kvinnor?
–Vi ville studera nätvåld mot kvinnor i en nordisk kontext eftersom hat och hot på nätet är ett globalt problem. Vi ville undersöka om problemen som finns på Island liknar dem i de andra nordiska länderna. Dessutom var vi särskilt intresserade av vilka lösningar på problemet som har testats i de nordiska länderna, lösningar som även vi kan använda för att skapa förändring på Island.

På vilka sätt har rapporten visat på likheter mellan fall och åtgärder i de olika nordiska länderna?
– Samtliga drabbade i studien upplevde oro, oförklarlig smärta, brist på energi och trötthet på grund av sina erfarenheter av hat och hot på nätet. Deltagare som har upplevt sexuellt våld på nätet har rapporterat ännu allvarligare konsekvenser. Deltagare drabbade av sexuellt nätvåld, vars bildmaterial har delats utan deras samtycke, har en rädsla för att brottet ska återupprepas och att bilder eller videos där de medverkar ska dyka upp på nätet vid upprepade tillfällen.

I vissa fall hade deltagare drabbats ekonomiskt av nätvåld. Några drabbade har tvingats lämna jobb eller skolor, medan andra har behövt betala rättegångskostnader och psykologhjälp.

Studien visar också en tydlig förtroendebrist för rättssystemet bland de drabbade. Majoriteten av de drabbade kvinnorna har inte polisanmält nätvåldet, utan hävdade att det inte fanns någon poäng i att söka hjälp eller polisanmäla eftersom de upplever att rättssystemet inte fungerar. Deltagare som drabbats av nätvåld uppgav att polisen och myndigheterna inte tagit dem på allvar. Polismyndigheten uppger att deras arbete mot hat och hot på nätet inte har fungerat optimalt och hävdar att resursbrist och prioritering av andra brott ligger till grund för overksamheten.

Fanns det några tydliga åtskillnader mellan Danmark, Island och Norge?
–Vi har gjort en liten, kvalitativ studie bestående av intervjuer med drabbade, intervjuer med polisen, samt intervjuer mer företrädare för rättsliga instanser. Resultaten tyder på att polisens agerande påverkar de drabbade, beroende på om de tog kontroll över situationen eller inte. De flesta drabbade kände inte att de fick någon upprättelse. Deltagare från Norge var dock mer nöjda med sitt samröre med polisen än drabbade i Danmark och Island.

Vilka är de främsta slutsatserna av rapporten?
–Det är att vi behöver tydliggöra lagstiftningen gällande våld och sexuellt våld, så att den även innefattar nätvåld. Polis och rättsväsende behöver verktyg för att kunna hantera den här typen av ärenden. Vi behöver också förändra processer och attityder inom polisväsendet för att säkerställa att människor som utsätts för hat och hot på nätet blir tagna på allvar och att brotten utreds. Dessutom behöver vi utbilda allmänheten, och då främst ungdomar, om allvaret i nätvåld och vilka konsekvenser det får för kvinnors deltagande på nätet.

På vilket sätt tror du att rapporten – och nordiskt samarbete i allmänhet  – kan påverka det globala samtalet gällande nätvåld mot kvinnor?
– I de nordiska länderna berömmer vi ofta oss själva för vårt arbete för jämställdhet och nätvåld mot kvinnor är ett könat brott. Enligt Europakommissionen har en av tio kvinnor upplevt sexuella trakasserier eller förföljelse på nätet. Nätvåld kan och har använts för att mota bort kvinnor och kvinnorättsaktivister från nätet.
Samtliga nordiska länder är ekonomiskt välmående och tekniskt avancerade. Vi borde ligga i framkant i kampen mot nätvåld och skapa lösningar som kan inspirera andra. Vi har både resurserna och kunskapen, nu behöver vi bara agera!

Updaterad 11 december 2019