Sysselsättningsgraden bland kvinnor i Norden ligger över genomsnittet i EU. Samtidigt är det betydligt fler kvinnor än män som arbetar deltid, vilket får konsekvenser för kvinnors ekonomiska självständighet. Skillnaderna i arbetstid är ett uttryck för kvinnor och mäns skilda villkor på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Därför är den ojämna fördelningen av deltidsarbetet en nyckelfråga i arbetet för en jämställd arbetsmarknad.

I Norge, Island och Sverige arbetar runt 30 procent av kvinnorna deltid. I Danmark ligger samma siffra på 35,3 procent, medan det i Finland bara är 20,5 procent av kvinnorna som arbetar deltid. Detta beror delvis på att Finlands deltidsarbeten är mer marginaliserade och koncentrerade till lågkvalificerade arbeten, men det finns också historiska förklaringar till att Finland sticker ut. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökade tidigare i Finland än i övriga Norden, vilket har påverkat sysselsättningsgraden.

Kvinnor på Färöarna och Åland arbetar mest deltid i Norden. På Färöarna ligger siffran på 49 procent och på Åland arbetar 45,9 procent av kvinnorna deltid. Det är höga andelar även sett till andra länder i Europa. Bara i Schweiz och Holland arbetar fler kvinnor deltid än på Färöarna. På Grönland finns det ingen påvisbar skillnad i deltidsarbete mellan kvinnor och män. De olika förutsättningarna på landsbygden och i städerna på Grönland är viktigare än kön för att bestämma arbetstiden, då de som bor på landsbygden är mer benägna att arbeta deltid än de som bor i städer.

Bland männen i Norden är deltidsarbete betydligt ovanligare, samtidigt som det ökar. I alla nordiska länder är det vanligare att lågutbildade kvinnor arbetar deltid medan högutbildade arbetar heltid.

Hem- och omsorgsarbete orsaker till deltid

Att deltidsarbetet är vanligare bland kvinnor har flera orsaker. Ansvarstagandet för familj och barn, arbetsplatsernas organisering och den egna hälsan är några förklaringar. Kvinnors deltidsarbete är starkt kopplat till att de generellt sett tar ett större familje- och omsorgsansvar. Ett annat skäl är att det vuxit fram en särskild deltidskultur i framför allt kvinnodominerade sektorer som vård och hälsa i Norden. Denna kultur skapar en förväntan om, och en acceptans av, kvinnors deltidsarbete. Det är vanligare att lågutbildade och utlandsfödda kvinnor har en ofrivillig deltidsanställning.

Egen sjukdom eller funktionsnedsättning är andra orsaker som kvinnor uppger för sitt deltidsarbete. Ohälsan kan det ses som en effekt av försök att förena arbetsliv med familjeliv. Sjukdom kan även bero på arbetets organisering i den kvinnodominerade välfärdssektorn. Forskning visar att kvinnors upplevelser av otillräcklighet för både familj och arbete är viktiga förklaringar till sämre hälsa och deltidsarbete.

Ekonomi och pension

Deltidsarbetet får betydelse för kvinnors ekonomi både på kort och på lång sikt. Det handlar dels om att få mindre pengar i plånboken, men kan även leda till sämre löneutveckling och lägre pension.

En längre tids deltidsarbete får effekt på pensionen, men konsekvenserna blir olika i de nordiska länderna. En jämförelse visar att skillnaden i pension mellan heltids- och deltidsarbete är liten i Danmark och i Norge. I dessa länder får det större betydelse för pensionen att man jobbat heltid större delen av yrkeslivet, än att man jobbat deltid under en period. Danmarks och Norges pensionssystem kompenserar dessutom för tid hemma med barnen. I Danmark kompenserar också delar av pensionssystemet för lägre inkomster. I Finland, Island och Sverige blir pensionen 4–6 procent lägre för en kvinna som arbetat deltid i tio år. I dessa länder korresponderar pensionen i högre grad med antalet arbetade timmar under yrkeslivet.

För att öka möjligheterna för kvinnor att jobba heltid krävs strukturella lösningar, som exempelvis utökade satsningar på barn- och äldreomsorg. Experter menar även att kvinnors deltidsarbete är tätt sammankopplat med att män i så stor utsträckning arbetar heltid. Att bara fokusera på kvinnors deltidsarbete löser inte grundproblemet. Istället är det fördelningen av deltidsarbetet och ansvaret för familjen som bör stå i centrum, liksom diskussioner om exempelvis generella arbetsförkortningar för både kvinnor och män.