Rapporten ”Sjukskrivningar och genus i Norden – vad vi vet och inte vet” är framtagen av Nordiskt Välfärdscenter på uppdrag av Nordiska Ministerrådet. Syftet är att göra en nordisk forskningssammanställning om den psykiska hälsan utifrån ett genusperspektiv. Statistiken visar att kvinnors sjukskrivningstal är högre än mäns i samtliga nordiska länder. Största är könsskillnaderna i Norge och Sverige, medan klyftan är mindre i Finland och på Island. Tre vanliga förklaringar till skillnaderna mellan könen är dubbelarbete, arbetsmiljö och kvinnohälsa. Men forskningen på området brister och har hittills bara kunnat förklara en bråkdel av könsskillnaderna.

– Det som är mest slående är att vi fortfarande vet väldigt lite. Få studier kan belägga sambandet mellan kvinnors dubbelarbete och sjukskrivning. En förklaring kan vara att verktygen, som används för att mäta detta, är för trubbiga, säger rapportförfattaren Sara Hultqvist.

Hon menar att frågan måste ses genom fler lager, och med förståelse för hur könsmaktsordningen påverkar kvinnors arbetssituation. En kvinna som dubbelarbetar, kanske även sliter i ett lågt avlönat arbete och är ensamstående.

– Jag tror att en tungt vägande faktor till kvinnors sjukskrivningar är den könssegregerade arbetsmarknaden där arbetet i de kvinnodominerade branscherna värderas lägre, säger hon.

I rapporten från Nordens Välfärdscenter framhålls att det behövs en flora av studier som borrar i ämnet från nya ingångsvinklar. Nödvändigheten av andra kategorier än ”man” och ”kvinna” framhålls. I dagens diskurs blir den friska mannen normen som kvinnan ska ta efter.

– Genom att istället titta på kategorier som ”klass”, ”utbildning” eller ”ålder” skulle vi kanske få syn på andra mönster och förklaringsmodeller, menar Sara Hultqvist.

Hon tycker också det är viktigt att titta närmare på arbetets organisering. Nyligen kom en ny svensk rapport från Arbetsmiljöverket som slår fast att arbetsmiljön är sämre i kvinnodominerande arbeten, riskerna för ohälsa större och sannolikheten högre att anställda slutar till följd av ohälsa eller missnöje. Sara Hultqvist efterlyser fler fallstudier inom yrkesgrupper som förskollärare, vårdpersonal och socialarbetare.

– Idag finns framförallt stora registerstudier över ojämställdheten. Men det behövs mer specifika fallstudier där anställda intervjuas om orsakerna till ohälsan. De vet nog bäst varför de mår dåligt.

Ett stort problem i arbetet med rapporten har varit bristen på kompatibla siffror för de nordiska länderna. Till exempel finns idag inte jämförande statistik över kortare sjukskrivningar, dagar som endast rapporteras till arbetsgivaren, vilket gör att viss typ av ohälsa osynliggörs.

– Jag tänker exempelvis på mäns våld mot kvinnor, som kan bidra till kortare sjukskrivningar, eller mensrelaterade problem som hindrar kvinnor att gå till arbetet, säger Sara Hultqvist.

Finns det några skillnader i hur de nordiska länderna närmar sig problemet med sjuktalen? 

– Det finns skillnader i vilken forskning som görs. I Norge finns flera studier på biologiska skillnader i mäns och kvinnors kroppar. I Sverige talar man inte om biologiskt kön, här läggs fokus på genus, säger Sara Hultqvist.