Skip to main content sv

Så ska löneskillnaderna på Island elimineras

Hur ska löneskillnaderna utrotas? På Island har fackförbund, arbetsgivarorganisationer och regering djupdykt i frågan. De har utvecklat en lika lön-standard; ett sätt för arbetsgivare att rätta till lönediskriminering och certifieras. Nu vill landets nya jämställdhetsminister göra standarden obligatorisk för alla större arbetsplatser.



Del 3 Tema Arbetsmarknad

Löneskillnader mellan män och kvinnor är ett problem som alla nordiska länder brottas med. Trots olika satsningar går utvecklingen långsamt och statistiken står ganska stilla. Nu visar Island framfötterna på området. Landet antog lagen om ”lika lön för lika arbete” i början av 1960-talet. Då fastslogs att löneskillnaderna skulle vara utrotade senast år 1967. Så blev det inte – i dag är gapet 15 procent. Frågan är dock långt ifrån glömd.

 Maríanna Traustadóttir, konsulent vid Isländska LO.

Hösten 2008 träffades representanter för regeringen, Isländska LO, arbetsgivarorganisationen Business Iceland för att utveckla en lika lön-standard. Organisationen Islandic Standards gick med på att leda projektet. Det bestämdes att de skulle utveckla en internationell standard, efter samma modell som en ISO-standard för miljöledningssystem som hjälper företag att förbättra miljöarbetet. Maríanna Traustadóttir, konsulent vid Isländska LO, har varit med i arbetet från starten.

– Att skapa en lika lön-standard har varit ett omfattande arbete. Vi har haft minst hundra möten under fyra år. I arbetet har vi tagit hänsyn både till den isländska arbetsmarknadens karaktär och tagit fram riktlinjer för arbetsvärdering. Det unika med standarden är att alla beslut har tagits i konsensus mellan arbetsmarknadens parter, säger hon.

Lönen ska sättas efter tjänst

År 2012 var standarden klar, men fungerade den? En arbetsgrupp, Action Group on Equal Pay, tillsattes av Isländska regeringen. Deras uppgift var bland annat att utföra ett pilotprojekt

Själva standarden beskriver en process som företag och offentliga institutioner kan följa för att uppnå rättvisa löner. För att komma dit måste arbetsgivaren kartlägga vilka arbetsuppgifter som ingår för varje position, och göra en värdering. Lönen ska sättas efter tjänst, inte efter person. Tanken är att det därmed inte ska finnas utrymme för lönediskriminering.

– Standarden innebär att arbetsgivaren betalar en fast lön för ett visst arbete. Sedan finns utrymme för en viss justering uppåt, exempelvis om den anställda tillför extra värde till arbetet. Men sådana undantag måste vara skriftliga och i enlighet med standarden, säger Maríanna Traustadóttir.

Hon menar att standarden gör lönesättningen på arbetsplatsen tydligare och mer transparant, vilket gynnar både arbetsgivare och arbetstagare. På Island har ett antal olika arbetsplatser, både inom offentliga och privata sektorn, deltagit pilotprojektet under ledning av Action Group on Equal Pay. Deltagarna i projektet vittnar om att implementeringen är ett stort åtagande för en arbetsplats, och att satsningen måste vara förankrad i högsta ledning.

– Samtidigt tycker alla att det är värt arbetet. De menar att arbetsplatsen vinner på att få ett rättvist och transparent lönesystem. Flera arbetsgivare beskriver även hur de fick justera löner som de upptäckte var diskriminerande, säger Maríanna Traustadóttir.

Jämställdhetsministern vill lagstifta

Islands nya social- och jämställdhetsminister Þorsteinn Víglundsson vill lagstifta och göra lika lön-standarden obligatorisk för alla arbetsplatser med över 25 personer anställda. Infrastrukturen finns redan på plats. Arbetsgivarorganisationerna erbjuder kurser i användandet av standarden och under 2015 erbjöd Islands universitet en särskild högskolekurs för lika lön-certifiering.

Guðbjörg Andrea Jónsdóttir är forskare och föreståndare vid Social Science Research Insitute på Islands universitet. Hon tror inte att standarden helt kommer att lösa problemet med ojämlika löner på Island, men menar att den ökar kunskapen om orsakerna.
– Under implementeringsprocessen höjs medvetenheten om hur olika kvinnors och mäns arbete värderas hos både arbetsgivare och arbetstagare. Det kan vara det viktigaste steget för att sätta fart på debatten och sluta lönegapet, säger hon.

Vilka är då de främsta orsakerna till löneskillnaderna i Norden? Internationella jämförelser visar att de nordiska länderna ligger långt ifrån toppen när det gäller jämställda löner. Siffrorna för exempelvis Italien och Luxembourg ser bättre ut. Anita Nyberg, genusvetare och professor vid Stockholms universitet i Sverige, menar att statistiken hänger ihop med sysselsättningsgraden bland kvinnor. I länder där färre kvinnor arbetar är det könsrelaterade lönegapet mindre.

 Anita Nyberg, genusvetare och professor vid Stockholms universitet i Sverige.

– Det beror på att de kvinnor som är sysselsatta där är högutbildade, säger hon och jämför med exempelvis Sverige, där många kvinnor arbetar lågavlönat inom den offentliga sektorn.

Anita Nyberg menar att inkomstklyftan generellt ökar i Sverige, oavsett kön. Det påverkar kvinnor som grupp eftersom de är i botten av skalan. Samtidigt studerar kvinnor i högre utsträckning vidare än män, vilket gör att utvecklingen drar åt lite olika håll.
– Främsta orsaken till löneklyftan är att kvinnor och män finns i olika yrken. Där ser vi nu att det rör på sig! Yrken som tidigare dominerades av män, som exempelvis psykologer, har tagits över av kvinnor, säger Anita Nyberg.

Politisk vilja krävs

För att jämna ut löneskillnader mellan kvinnor och män behövs en politisk vilja, och en vilja från arbetsgivare att göra något åt problemet. Det saknas i många nordiska länder idag, menar Paula Määttä, finsk forskare och expert på löneskillnader.

– Lönegapet är ett allvarligt brott mot mänskliga rättigheter. Jag vill hävda att det är ett av de mest allvarliga brotten eftersom det drabbar halva befolkningen i Norden.
Paula Määttä menar att Finlands politiska fokus snarare ligger på ekonomisk tillväxt, än arbetsmarknadens diskriminerande struktur och praktik. Det påverkar prioriteringarna.

– Att göra något åt löneskillnaderna handlar också om pengar. Idag finns ingen vilja i Finland att rejält höja lönerna i kvinnodominerande branscher för att sluta lönegapet, säger hon.

 Paula Määttä, finsk forskare och expert på löneskillnader.

Enligt Paula Määttä är en orsak till att arbetet går långsamt att folk i Finland, liksom i andra nordiska länder, är så vana vid strukturerna att de inte uppmärksammar diskrimineringen. Lönesättningen diskuteras inte öppet på arbetsplatserna. När överenskommelserna sker i stängda rum bibehålls skillnaderna, menar Paula Määttä.
– För att uppnå jämlika löner är det viktigt att lönen och lönesättningen tas upp till offentlig diskussion. Då kan arbetstagarna bättre förstå varför de fått en viss lön och kan jämföra den med andras, säger Paula Määttä.

Exakt när Islands jämställdhetsminister ska lagstifta om landets lika lön-certifiering är i dagsläget oklart. Maríanna Traustadóttir på Isländska LO hoppas att den på sikt kan ge ringar på vattnet. Kanske kan det vara en lösning även andra nordiska länder?
– Standarden är internationell, och utvecklad så att den även kan användas utanför Island. Den måste dock anpassas till varje lands specifika arbetsmarknad och arbetsrättsliga lagstiftning, säger Maríanna Traustadóttir.

Updaterad 23 januari 2020