Kvinnor, unga och gamla åker kollektivtrafik i större utsträckning än män och invånare i medelåldern. Det ska politikerna vara medvetna om när de väljer att lägga resurser på motorvägar i stället för på busshållplatser, tycker Hilda Rømer Christensen på Koordinationen for Kønsforskning i Danmark. De har tagit initiativ till ett nordiskt forskarnätverk kring frågor som rör jämställdhet och transport.
– Vill vi ta ett samlat grepp och uppmana till politisk handling, säger Hilda Rømer Christensen.

Varför är det viktigt med ett jämställdhetsperspektiv på frågor som rör transport?
– Det görs mycket investeringar inom transportområdet, men vem investeras det egentligen för? Forskare och politiker tänker inte på att olika grupper färdas på olika sätt. Ofta utgår de medvetet eller omedvetet från manliga bilister som norm. Danmark har till exempel haft stora kampanjer för gröna motorvägar med laddningsstationer för elbilar och snabba ”supercykelvägar”, men kampanjerna tilltalar främst långväga manliga cyklister från förorterna. Det är viktigt att granska de här satsningarna ur ett jämställdhetsperspektiv, men vi måste också ha en intersektionell analys.

Hur menar du då?
– Vi måste ta in fler faktorer än kön i våra analyser. Det finns forskning som visar att ju mer kvinnor tjänar desto mer bil kör de. Högavlönade kvinnor kör också större bilar, så bilden av att kvinnor lever mer hållbart än män nyanseras när vi väger in klass. Det finns också en del negativa stereotyper som behöver ifrågasättas, som uppfattningen att unga män i etniska minoriteter kör vilt och oförsiktigt.

Finns det ett särskilt nordiskt perspektiv på transport i relation till hållbar utveckling?
– Alla de nordiska länderna vill gärna angripa frågan ur ett hållbarhets- och innovationsperspektiv. Det finns stor tilltro till att ny teknik ska lösa miljöproblemen, men diskussionen skiljer sig också mellan olika länder. I Danmark pratar vi mycket om cykling medan Sverige och Norge för en mer liberal bilpolitik. Det hänger så klart ihop med ländernas geografi, men i Sverige präglas diskussionen också av att bilindustrin är så viktig. Politiskt har det varit mycket fokus på jämställdhet i de nordiska välfärdsstaterna och det borde gälla för transporter och rörlighet också, så att inte bara de mäktiga grupperna i bilarna tas i beaktande.

Konkret, vad är det ni ska göra inom projektet?
– Vi vill ordna platser för erfarenhetsutbyte mellan forskare i olika länder och öppna för dialog med politiker. Under Nordiskt Forum i Malmö ska vi hålla en öppen workshop där vi presenterar aktuell forskning och låter politiker kommentera den. I samband med Nordiskt forum kommer vi också att ha en forskarworkshop i Köpenhamn.