Skip to main content sv

Programutlysning:

Den könssegregerade arbetsmarknaden

2020 genomfördes en riktad programutlysning med syfte att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Genom utlysningen gavs de aktörer som beviljas medel möjlighet att arbeta mer långsiktigt för förändring i nordiska samarbetsprojekt som pågår upp till fyra år. Utlysningen riktades till samarbeten som ska utveckla och implementera relevanta lösningar på problem i relation till den könssegregerade arbetsmarknaden. Totalt omfattar satsningen fyra miljoner danska kronor.

Informationen på denna sida baseras på de riktlinjer som det Nordiska ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM) har beslutat om.

Strategisk satsning med inriktning på den könssegregerade arbetsmarknaden

Sedan 2013 har Nordiska ministerrådet genom en jämställdhetsfond finansierat projekt där minst tre organisationer, från minst tre nordiska länder, samarbetat i två år för att främja jämställdhet. Tack vare samarbetet växer kunskapen och sprids över gränserna. Vi hittar gemensamma lösningar och lär av varandra. Den nya programutlysningen är ett sätt att ytterligare förstärka arbetet, genom att göra en riktad utlysning om totalt 4 miljoner danska kronor (DKK) över en fyraårsperiod för att de aktörer som beviljats medel ska kunna arbeta mer långsiktigt för förändring.

Till utlysningen välkomnar Nordiska ministerrådet ansökningar som syftar till att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2019-2022 belyser att den könssegregerade arbetsmarknaden fortsätter vara en utmaning i Norden. Könssegregeringen får olika konsekvenser för kvinnor och män på en rad olika områden, vad gäller makt och inflytande, hälsa och livskvalitet. Att bryta trenden och åstadkomma en jämnare fördelning mellan kvinnor och män, mellan och inom sektorer är avgörande för att skapa ett hållbart arbetsliv, där både kvinnor och mäns potential tillvaratas. I Norden är i dag andelen kvinnor med högre utbildning större än andelen män med högre utbildning. Samtidigt präglas utbildningsvalen tidigt av könsstereotyper, vilket synliggörs exempelvis i den könsuppdelningen som finns mellan många utbildningar och hur barns könsroller formas tidigt i åldrarna. Ytterligare andra angelägna aspekter är rätten till heltid, lika lön och frihet från sexuella trakasserier.

Vad ska projekten göra?

Genom utlysningens tidsram på fyra år ges förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Utlysningen riktas till samarbeten som ska utveckla och implementera relevanta lösningar på problem i relation till den könssegregerade arbetsmarknaden. I ansökan ska det finnas en tydlig analys av de identifierade problemen, uppsatta mål utifrån denna analys, samt en motivering av vilka processer, insatser och aktiviteter som är relevanta för det förändringsarbete som ska bedrivas för att uppnå målen.

När projektet är slutfört ska det framgå vad som varit framgångsfaktorer och vilka lärdomar som kan göras av det som inte fungerat. Med utgång från det konkreta arbetet ska varje finansierat samarbete redovisa resultat som ett kunskapsunderlag till Nordiska ministerrådet, som möjliggör för andra att dra lärdom och vidareutveckla den genererade kunskapen.

Samverkan mellan olika typer av aktörer

Samverkan mellan olika typer av aktörer skapar förutsättningar för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden. Ändå är det vanligt att förändringsarbete för jämställdhet bedrivs i projektform inom liknande organisationer, snarare än i samverkan mellan olika berörda aktörer. Med programutlysningen tar Nordiska ministerrådet ett grepp för att möta ett eftersatt behov och åstadkomma reell, varaktig förändring, genom att rikta utlysningen till förändringsarbete som bedrivs i samverkan mellan:

  • frivilligorganisationer (medborgarorganisationer)
  • nätverk
  • statliga myndigheter och andra offentliga verksamheter
  • kommuner och regioner
  • universitet och forskningsinstitut
  • andra icke-kommersiella aktörer
  • företag (små- och medelstora)

Av ansökan ska det framkomma att förändringsarbetet bedrivs av minst två olika typer av aktörer, exempelvis myndigheter i samverkan med frivilligorganisationer, motiverat utifrån att det är en konstellation som behövs för att åstadkomma förändring.

Hur mycket kan man ansöka om?

Utlysningen omfattar totalt ca 4 miljoner danska kronor (DKK) som fördelas på 2-3 projekt som ska bedrivas över en fyraårsperiod. Det ansökta beloppet bör vara mellan 1 och 2 miljoner DKK. Vid ansökan om bidrag ska organisationerna räkna med en egeninsats och/eller andra finansieringskällor. Storleken på denna insats ska vara minst 20 procent. Egeninsatsen och/eller andra finansieringskällor kan utgöras av till exempel sponsorering eller andra finansiella bidrag, frivilligt arbete, deltagaravgifter, eller indirekta kostnader.

Medel kommer inte att beviljas till revision och resekostnader (med undantag för resekostnader för representanter för frivilligorganisationer, non-profit-organisationer och inviterade talare). Stöd kan inte ges till indirekta kostnader, som stödverksamheters lön och andra driftskostnader (till exempel hyra, ström, IT). Aktiviteter som beviljas medel kan komma att beviljas ett lägre totalbelopp än det sökta, och/eller delar av ansökan.

Grundläggande krav

Varje projekt ska inbegripa minst tre nordiska länder varav Färöarna, Grönland och Åland kan utgöra ett. Dessutom kan bidrag ges till aktiviteter som omfattar ett samarbete i närområdena det vill säga Estland, Lettland och Litauen samt nordvästra Ryssland vilket minst två nordiska länder deltar i. Den huvudansvariga ansökaren bör komma från ett nordiskt land eller Färöarna, Grönland eller Åland.

Programutlysningen finansierar aktiviteter som inleds samma år som beviljningen äger rum och som avslutas inom fyra år från startdatum. Aktiviteter som påbörjats före ansökningsfristen beviljas inte medel. Medel beviljas inte heller för:

  • Projekt som har som huvudsakligt syfte att anordna konferens, bilda nätverk eller göra en kartläggning eller annan typ av studie.
  • Aktiviteter som redan finansieras helt eller delvis av MR-JÄM eller Nordiska ministerrådet.
  • Aktiviteter som lämnar in en budget i annan valuta än DKK.
  • För sent inlämnade ansökningar.
  • Aktiviteter som lämnar ofullständig ansökan (alla obligatoriska fält är inte ifyllda eller bilagor saknas).
  • Politiska partiers organisationer.
  • Enskilda personer.
  • Aktiviteter som har som syfte att skapa ekonomisk vinst eller motsvarande för stödmottagaren.

Hur bedöms en ansökan?

I projektansökan ska anges hur väl projektet möter nedanstående krav:

a. Nordisk nytta

Med nordisk nytta avses i vilken grad projektet:

  • genererar påtagligt positiva effekter genom nordiskt samarbete, jämfört med om det hade bedrivits på nationell nivå
  • manifesterar och utvecklar nordisk samhörighet, både i och utanför regionen
  • bidrar till ny infrastruktur som stärker det nordiska samarbetet för jämställdhet
  • på ett konstruktivt sätt möter utmaningar med ett nordiskt samarbete, såsom nationella hinder och olikheter

Här utgår bedömningen utifrån hur väl ansökan:

  • motiverar varför projektet ska drivas som ett nordiskt samarbete
  • beskriver det mervärde respektive utmaningar de samarbetande parterna ser i att arbeta tillsammans över landsgränserna

b. Jämställdhetspolitiskt mervärde

Med jämställdhetspolitiskt mervärde avses i vilken grad projektet:

  • bidrar till att möta utmaningar relaterade till den könssegregerade arbetsmarknaden
  • bidrar till ny/förändring av och/eller erfarenhetsutbyte om kunskap, metoder och modeller om ojämställdhet/jämställdhet

Här utgår bedömningen utifrån hur väl ansökan:

  • beskriver de problem med ojämställdhet som de samarbetande parter har identifierat och som projektet avser att möta
  • visar vilken förståelse de samarbetande parterna har av dessa problem utifrån teoretisk kunskap och beprövad erfarenhet
  • visar på kännedom om tidigare arbete, kunskap och/eller forskning kring de problem de samarbetande parterna avser att möta, och mot bakgrund av detta beskriver på vilket sätt projektet ska bidra till förändring och ny kunskap

c. Hållbarhet

Med hållbarhet avses i vilken grad projektets:

  • resultat och insatser förväntas ha bestående effekter och bidra till reell förändring
  • utformning och förväntade resultat möjliggör för andra att dra slutsatser och dra lärdom av projektets framgångar och motgångar

Här utgår bedömningen utifrån hur väl ansökan:

  • beskriver hur projektets mål och planerade insatser relaterar till den problemanalys som görs

d. Genomförande

Med genomförande avses:

  • hur sannolikt det är, mot bakgrund av de sökandes kompetens och erfarenhet, att projektet kommer att genomföras så som de sökande beskrivit
  • vilka förutsättningar de sökande har att arbeta tillsammans, exempelvis genom att de bidrar med olika kompetenser, perspektiv och erfarenheter som gör att de kan komplettera varandra

Här utgår bedömningen utifrån hur väl ansökan:

  • beskriver hur de samarbetande parterna planerar att gå till väga för att möta de identifierade problemen samt motiverar val av tillvägagångssätt, avseende möjligheterna att nå resultat och att dra slutsatser av dessa resultat
  • beskriver vad huvudsökande respektive samarbetsorganisationerna kommer att bidra med i projektet, samt tidigare erfarenhet av liknande samarbeten

e. Ekonomisk rimlighet

Vid ansökan om bidrag ska organisationerna räkna med en egeninsats och/eller andra finansieringskällor. Storleken på denna insats ska vara minst 20 procent. Egeninsatsen och/eller andra finansieringskällor kan utgöras av till exempel sponsorering eller andra finansiella bidrag, frivilligt arbete, deltagaravgifter, eller indirekta kostnader.

Det ansökta beloppet bör vara mellan 1 och 2 miljoner danska kronor (DKK).

Till ansökan ska bifogas en budget, där alla poster måste anges i DKK, inklusive totalbeloppet. Egenfinansiering och totalfinansiering måste synliggöras i budgeten. I budgeten ska framgå exakt vad det sökta beloppet avser täcka i totalbudgeten.

Medel kommer inte att beviljas till revision och resekostnader (med undantag för resekostnader för representanter för frivilligorganisationer, non-profit-organisationer och inviterade talare). Stöd kan inte ges till indirekta kostnader, som stödverksamheters lön och andra driftskostnader (till exempel hyra, ström, IT).

Updaterad 20 februari 2024