-Vi har faktiskt stora planer. I dag är de anglo-amerikanska forskarna mest synliga inom lhbtq-fältet (lesbisk-, homo-, bi- och trans, red. anm.) och deras forskningstidskrifter har kommit att bli mest tongivande. Vår ambition är att bli en europeisk motvikt till den dominansen, och vi får också fler och fler bidrag från hela Europa och även från andra delar av världen, säger Jenny Björklund, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet som tillsammans med Ulrika Dahl, Genusvetenskap, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola, är chefredaktör för Lambda Nordica.

Tidigt ute med queer i Sverige

Första numren av tidskriften gavs ut 1989, och var då främst en kulturtidskrift med homosexualitetsforskning som inriktning. Brist på finansiering gjorde att tidskriften tvingades ta uppehåll fram till 1995 när Lambda Nordica fick medel från Amundsons fond, som administreras av Kungliga vetenskapsakademien. Tidskriften har sedan dess gradvis blivit mer akademiskt inriktad och kommit ut med två nummer och ett dubbelnummer per år. Även trans- och queerperspektiv har blivit centralt i tidskriften som var tidigt ute med att lansera begreppet queerteori i Sverige, i ett dubbelnummer 1996. – Lambda Nordica har betytt oerhört mycket för forskningsfältet. Det har länge varit den enda nordiska tidskriften för ett fält som har vuxit explosionsartat de senaste tio åren, säger Jenny Björklund. – Det är den enda regelbundet peer-reviewed vetenskapliga tidskriften om lhbtq i Norden. Vi hoppas kunna fortsätta att stärka tidskriften och ha aktuella nummer med de frågor som diskuteras nationellt och internationellt. Vi har jobbat hårt för att bredda Lambda nordica och göra den internationellt intressant, säger Ulrika Dahl.

Abstracts från hela världen

De senaste åren har frågor om trans och homonormativitet fått mycket utrymme på forskningsfältet lhbtq, men också frågor som rör nation och migration. – Vi har nyligen haft två stora utlysningar. En för ett nummer om historia och temporalitet och en om queera, postkoloniala Europa. Det pågår mycket forskning på dessa teman just nu. Tid, historieskrivning och minne är centrala frågor för queerteoretisk utveckling. Samtidigt är frågan om homonationalism och hur lhbtq-frågor på olika sätt hänger ihop med europeisk internationell politik, utvecklingspolitik och migration högaktuella i vår tid. Vi har fått massor av abstracts från hela världen, säger Ulrika Dahl. Redaktionen värnar om att erbjuda juniora forskare att skriva och vill hjälpa till att etablera fältet. – Vi arbetar aktivt för att rekrytera skribenter. Det kommer allt fler avhandlingar, och det är i hög utsträckning doktorander och juniora forskare som kommer med nya perspektiv och ny empiri. Samtidigt är utmaningarna för fältet desamma som för hela genusforskningsfältet: det behövs mer finansiering för forskarutbildning och finansiering av forskning, säger Ulrika Dahl och påpekar att även kraven på var forskare ska publicera sig, och hur artiklar ska skrivas ökat.

Meriteringssystem bygger på ideellt arbete

Hög kvalitet mycket engagemang från redaktion och från forskare som redaktionen värvar åt att granska andras forskningsartiklar. För att nuvarande system för att meritera sig som forskare ska fungera, behövs bättre villkor för att arbeta med tidskrifter, anser Ulrika Dahl. – Vi förväntas publicera på ett visst sätt, men infrastrukturen för att göra det är undermålig. Vi bygger vår definition av vetenskaplig excellens på peer-review, men det finns ingen tid för det, utan det ska ske på frivillig basis. Det är roligt, spännande, och viktigt arbete, men på sikt måste det här systemet göras om för det kommer inte att fungera annars, säger Ulrika Dahl. Lambda Nordica ägs av en förening och har i dag tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet. Den publiceras på engelska, är sakkunniggranskad (peer review) och läggs ut i sin helhet på nätet med open access, det vill säga fri tillgång till artiklarna, men går också att prenumerera på i pappersform.

Den nordiska tidskriften Lambda Nordica fyller 20 år. Vi frågade några av de genusforskare i Norden som har följt Lambda Nordicas utveckling, om vad tidskriften betyder och har betytt för dem och för lhbtq-forskningen i Norden.

Michael Nebeling Petersen, adjunkt, Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk universitet. Även om lhbtq-forskningen är tätt sammanvävd med genusforskningen, så är det otroligt viktigt för ett forskningsfält att ha en tidskrift. Lhbtq-forskningen är spridd över många universitet och institut över hela Norden, och trods Lambda Nordicas tyngdpunkt i Sverige, så har tidskriften fungerat som en samlande tidskrift för hela Norden, där både studenter och forskare har kunnat läsa om den aktuella forskningen, men också själva publicera, och därmed delta i, den vetenskapliga dialogen och debatten.

Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Lambda Nordica är en viktig introduktör av hbtq-forskning i Norden. I Lambda Nordica har såväl unga forskare som mer etablerade akademiker möjlighet att presentera sin forskning och diskutera centrala frågor inom detta spännande forskningsområde. Det är glädjande att Lambda Nordicas artiklar numera finns tillgängliga på nätet. På så sätt finns det en enastående möjlighet att blicka både bakåt och framåt i nordiska hbtq-studier och få en uppfattning om hur forskningsfältet utvecklats. Det är också glädjande att så många yngre forskare intresserar sig för hbtq-studier och har möjlighet att hämta inspiration från tidigare nummer av Lambda Nordica.

Elisabeth Lund Engebretsen, lektor, Centrum för genusforskning, Universitetet i Oslo För mig har tidskriften Lambda Nordica en unikt positionerad röst och perspektiv på tvärvetenskaplig, gränsöverskridande genus-, queer- och sexualitetsforskning och forskningsaktivism. Lambda Nordica´s arbete att relativisera det hegemoniskt engelskspråkiga och Nordamerikanskt centrerade teoribyggandet och dess aktuella politik kring citerings-praktik´är oerhört viktigt. Lokaliserad i norra Europa har den en unik geografisk, politisk och begreppsmässig hemvist, med betoning på det nordiska men också med ett specifikt nordiskt queerperspektiv. Jag tror Lambda Nordica i den meningen skapar en mycket speciell queer härkomst för ett arbete som är akut viktigt i den transnationella arenan för queer forskning och aktivism i dag. På ett personligt plan har jag varit mycket imponerad av den redaktionella kvaliteten på interaktionen med författare och dess mycket engagerade återkoppling och copyredaktionella stöd – detta är ganska ovanligt i den moderna förlagsbranschen.

Jens Rydström, professor, Institutionen för genusvetenskap, Lunds universitet. När jag i början på 2000-talet skulle leta litteratur för en kurs om hbtq i historien, visade det sig att Lambda Nordica var en rik källa att ösa ur. Sen dess har tidskriften utvecklats och blivit ett av de viktigaste forumen i Europa för teoretisk debatt och empiriska undersökningar om queerteori och olika aspekter av genus, sexualitet och intersektionalitet. Utan Lambda Nordica är det svårt att tänka sig att den nordiska queerforskningen hade legat så långt framme internationellt som den gör.

Antu Sorainen, docent, Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning, Helsingfors universitet. Lambda Nordica har bidragit till att komma över den minnesförlust som skymde historiska data och teoretiserande om queer sexualitet i de nordiska länderna. Genom tvärvetenskapliga diskussioner om data från antropologi, sociologi, historia, konst och filosofi hjälpte tidskriften till att bygga upp e-postlistan Nordiska Queer Studier, tillsammans med sin yngre kusin SQS, Tidskrift för queerforskning i Finland. Vi behöver de här tidskrifterna eftersom fältet lider av en brist på institutionellt stöd. Lambda Nordica är en ljus blip i vår radar när den statliga åtstramningspolitiken slår mot våra universitet, och det är svårt att se någon omedelbar förbättring av situationen.Vår viktigaste bundsförvant, genusvetenskapen, och mer allmänt, humaniora och samhällsvetenskap kämpar för livet. I denna situatione kan Lambda Nordica inte prisas nog för dess historiska framgångar i att bygga fältet och för dess kontinuerliga betydelse för att ge en avgörande plats åt (queerad) social rättvisa i Norden.