Friskförklaringen är en viktig symbolfråga som kommer att påverka synen på transpersoner både inom sjukvården och i resten av samhället, tror Lukas Romson.
– Det finns de som tycker att vi är nötter som inte går att ta på allvar och de stödjer ofta sin argumentation på de psykiatriska diagnoserna, säger han.

Tidigare i år gick Socialstyrelsen i Sverige ut med ett pressmeddelande och sa att transpersoner inte längre ska ses som sjuka i kontakten med vården. Exakt hur förändringen ska genomföras är fortfarande oklart, men beskedet går i linje med det pågående internationella arbetet i World Health Organisation, WHO. I utkastet till nästa upplaga av den internationella diagnosmanualen ICD har transdiagnoserna (transsexualism och annan könsidentitetsstörning) flyttas från de psykiatriska diagnoserna till ett nytt kapitel.

Den uppdaterade diagnosmanualen, ICD-11, ska antas av WHO nästa år, men i Danmark har politikerna gått före. Redan förra året beslutade Folketinget samstämmigt att den psykiatriska diagnosen transsexualism skulle bort. Förändringen fick genomslag i januari i år och därmed blev Danmark det första landet i världen att friskförklara transpersoner.
– Att flytta diagnosen var ett viktigt steg, men det är framför allt symbolpolitik, säger transaktivisten Charlie Hedman.
Han är engagerad i Transpolitiskt Forum, som drev på för en friskförklaring tillsammans med bland annat danska Amnesty. Trots att transpersoner i Danmark inte längre klassas som psykiskt sjuka krävs fortfarande en psykiatrisk utredning för att få tillgång till könsbekräftande behandling, och det ifrågasätter Charlie Hedman.
– Vi måste fortfarande genomgå IQ-tester och personlighetstester. Vi måste fortfarande svara på märkliga frågor, som ifall vi tänker på våra föräldrar när vi onanerar och om vi gillar att tända eld på saker, säger han.

Kraftigt försämrad transvård

Den danska transvården har fått skarp kritik, bland annat av danska Amnesty. Nu håller Sundhedsstyrelsen på att ta fram en uppdaterad vägledning för vården. Charlie Hedman vill se en transvård som bygger på informerat samtycke, så att patienten själv får ta det avgörande beslutet om sin behandling. I praktiken hade Danmark ett sådant system fram till för bara ett par år sedan, menar han. Då kunde transpersoner få vård via sin lokala läkare, men år 2014 centraliserades vården till Sexologisk Klinik i Köpenhamn. Det ledde till kraftigt försämrad transvård, menar han. Utredningstiderna har blivit längre, det har blivit svårare att få behandling och många upplever sig dåligt bemötta, berättar han.
– De som har pengar åker till andra länder för att göra sina operationer. Så gjorde jag.
Jag åkte till Tyskland, säger han.

Kommer få konkret betydelse

Lukas Romson tror att friskförklaringen i Sverige kommer att få konkret betydelse.
– Det kan bli lättare att få jobb inom till exempel polis eller militär, yrken där man riskerar att bli diskvalificerad om man har en psykiatrisk diagnos, säger han.
Av samma orsak kan det också bli lättare att bli godkänd för internationell adoption, eftersom många givarländer inte tillåter att personer med psykiatriska diagnoser adopterar, tillägger han.
– Det händer mycket med transfrågorna i Norden nu. Det går i en rasande fart, säger han och nämner bland annat Norges nya könstillhörighetslag, som kom förra året.
Lagen har gjort det lättare att ändra juridiskt kön och den sticker ut både i Norden och internationellt genom att även barn och ungdomar omfattas. I de övriga nordiska länderna har personer under 18 år ingen möjlighet att ändra juridiskt kön.

Övriga Nordiska länder driver inte frågan

I Norge, Finland och Island har det inte kommit några signaler om att transdiagnoserna är på väg att flyttas. I Norge hoppas transrörelsen på förändringar i samband med att ICD-11 kommer.
– Vi driver inte frågan innan dess för vi vill vara säkra på att en förändring inte leder till försämringar i transvården, säger Luca Dalen Espseth, rådgivare på FRI – Foreningen for kjønns- og seksualitetsmangfold.

Charlie Hedman är besviken över att friskförklaringen i Danmark inte har inneburit förändringar i den danska vården, fast han är ändå hoppfull. Avskaffandet av den psykiatriska diagnosen kräver en förändring, menar han.
– Vi är inte psykiskt sjuka och när det nu bekräftas måste vi ses som personer med agens och rätt att fatta beslut över våra egna kroppar, säger han.